Hemma igen

Fem intensiva dagar. Jag som väl inte direkt tillhör minglarnas mesta eller bästa anhängare, har ändå lyckats lära mig både namn och proffession på en hel drös med nya, trevliga människor. Några med gemensamma bekanta sedan barndomen, faktiskt.

En hel del intressanta diskussioner har det blivit, men jag har fortfarande lite svårt att ta till mig akademins tankesätt om sig självt. Eller så förstår jag bara inte riktigt. Ännu.

Lite fotografering blev det förståss. Dock inga bra bilder. Men traskar man i Michelangelos fotspår, så är det kanske oundvikligt att mina bilder "saknar både skärpa och stil". Och som av någon outgrundlig vana har jag liksom bara fortsatt att undvika människor som fotomotiv. Vilket är synd, för de få som inte blev oskarpa till följd av lunchvinet, blev riktigt bra... Nåväl, har jag lärt mig något så är det detta: - Har du inte gott om tid,fuska med autoläge!

Maten på hotellet var tyvärr inte vad man föreställer sig att den ska vara i Toscana, desto mera tur att jag köpt med mig både parmesan, pecorino, äkta olivolja och lite salsicca hem. Och några flaskor rött fick jag också plats med....

Men bäst av allt är att vara hemma igen, höra hur killarna haft det, hälsa på hos hönsen och få rå om och njuta av att vara tillsammans med de käraste jag har.