Årets näst sista dag

Killarnas kompis är fortfarande kvar, jag pysslar med hushållsarbete, lägger in räkningar för firman och ska precis ta mig an Alpina klubbens nya hemsida - den gamla går ut i övermorgon! Varför ska man vara ute i god tid, när man kan göra allt i sista minuten??

Åren går så fort nu - kan det ha med min ålder att göra? Vips är det Nyårsafton igen , och ärligt talat - vad har vi egenligen gjort av vikt sedan sist? Resan till Kroatien är väl det jag kommer att bära med mig som det starkaste och finaste minnet från året 2008 och att vi ännu ett år slapp ta avsked från några av våra närmast anhöriga tillhör förståss det positiva. Det krig som just nu återigen rasar på Västbanken och Finanskrisen med dess följder tilhör årets negativa händelser jag tror vi kommer att minnas länge.

I morgon åker vi till syster och mest troligt hem på Nyårsdagen. Får se om vi lyckas svänga förbi kusin Monica också. Jag vill i alla fall till kyrkan i Ed och tända ljus i minneslunden. Den omvägen får Herr Nilsson leva med!

Gott Slut och Gott Nytt År!

Julen i bilder

Min älskling har (återigen) förärat mig en alldeles för dyr julklapp.

Jag brukar i mina mer feministiska och emanciperade stunder ifrågasätta om han ser de gåvor han ger mig som någon slags avlat för årets övriga 363 dagar? (Julafton och min födelsedag är de dagar på året som är undantagna, resten är han mer eller mindre för upptagen med sitt för att ge en hjälpande hand åt det kaosartade hushållet jag halvhjärtat försöker styra upp med vänsterhanden.) Jag har hittills aldrig fått ett svar och som en av Mammons trogna undersåtar kapitulerar jag raskt och glömmer alla önskningar om jämlikhet inför de dyra - men alltid klockrena! - gåvorna.

Den här gången tröstar jag mig med att "hela familjen" har glädje av min julklapp.
Tänkte härmed passa på att dela med mig lite av resultatet från nya kamerans första dagar i min ägo: Julen 2008 i bilder!

Julefriden

Jodå - den infann sig - med besked!! Så pass att jag t o m tog lite dator-semester, riktigt skönt, faktiskt. Kom på att när det är jobb och skola och allt annat så har vi rutiner, pojkarna ska jagas i säng och då sätter jag mig en stund vid datorn medan de kommer till ro. Nu är vi lediga, nästan allihopa, nästan hela tiden och då har vi inga rutiner alls - och vips var bloggtiden bortrationaliserad!

Julen har annars i stort sett avlöpt enligt planerna - skinkgräddning och annat pyssel till kl 03.00 natten före och panikstädning på julafton - blev jättefint, men vi hann inte in till farfars till kl tre. Har egentligen ingen aning om någon såg på Kalle Anka, för jag och LG hoppade i duschen och speedade över lagom till kl fyra.

Ett berg av julklappar delades ut av en tomte som alla avslöjade som "mamma". "Du kunde väl åtminstone försökt klä ut dig lite bättre" sa Felix. Jag och svägerskan hade även uppdrag på annan ort - alltid lika kul! När vi gått hem till oss tog jag en promenad - och se! Då dök en mer äkta tomte upp hemma hos oss - oturligt nog i min frånvaro!

Juldagen började med julotta i Rönnöfors - en lisa för själen! Att det ska gå 11 år mellan varje gång?? Jag begriper inte... Sedan fick jag mig en härlig skidtur helt på egen hand och efter buss-städning med LG satte vi oss hela familjen och tittade på VARG, åt ost från Skärvången och vi vuxna delade på en flaska vin från Kroatien - fullträff!

Annandagen töade det och var lite trist väder, så jag passade på att baka julkakorna och bullarna jag inte hann med före jul. Sedan kom farfars och svägerskan på middag - åsså läste jag en bok!

Lördagen tillbringade jag och grabbarna med goda vänner i slalombackarna i Bydalen. Lika roligt och uppskattat varje gång! Men nu åker tre av barnen ifrån mig i backen -elände! Vi blev hembjudna på middag i deras stuga också, så vi kom hem lagom till läggdags...

Söndagen kändes det som att det var vardag igen - tvätt, en skidtur till, läsning av ännu en bok och tjat på pojkarna att slita sig från nya TV spelet och gå ut en stund stod på schemat. A & K kom en sväng på kvällen för att testa pojkarnas mest extrema julklappar under allmänt stoj och glam - och jag kunde bjuda på nybakta julkakor!

Idag har jag haft strafftjänst. Fixade lite tvätt när jag väl vaknat (sover så kopiöst mycket nu - undrar ibland om jag verkligen är helt frisk?) och drog sedan in till sta'n för lite inhandling innan nyårsresan till älskade syster-yster. Vilket straff!!!! Ingen parkering, folk överallt, trångt och köer i varenda kassa! Bläh! Det tog precis hela dagen och ändå orkade jag inte ge mig på projektet att hitta något fint att ha upptill till min nya fina kjol på nyårsafton.

Nu har killarna kompis som ska sova över, jag ska lägga in de sista paketen och påbörja bok nr 3. Yeah!

Tiden räcker inte till.....

Hur hinner folk blogga dan före doppareda'n?
Inte jag!
Rusar runt med fula granar och farmors present är ännu inte inhandlad.
Felix har sovit över i Skärvången så jag ska hämta honom där ikväll.
Återkommer med utförligare rapport när julfriden lagt (?!) sig.

GOD JUL!!!!

Nu snöar det igen...

...och jag ber en liten bön att alla de som bor där det ingen snö finns, och gärna vill ha det, åtminstone ska få en vit julafton....

Själv kan jag inte tänka mig att bo någon annanstans där man inte får uppleva de fyra årstiderna. Årstidsväxlingarna gör åtminstone mitt liv så mycket lättare att leva!

Julkänsla

Efter en hektisk vecka med 3(!!!)stadresor, julklappsinköp, lite julpyssel, slalomträning som skönt avbrott och jobb på nätterna (jo! Nyhetsbrevet blev klart efter två jobbnätter i köket!) gjorde sig sömnbehovet påmint och jag dog ifrån allt ungefär ett dygn.

Nu är jag på "G" igen! Särskilt efter den årliga bandvagnsturen. Vi blev 21 barn och 13 vuxna till slut som stuvade in oss i Bandvagn och på skotrar för att leta efter tomten. Vi fann honom i år också, så att alla kunde lämna sina önskelistor. Är nu 4e året vi kör, så det börjar bli en riktigt tradition. Föräldrarna är lika engagerade som barnen och det är riktigt, riktigt mysigt att få dricka lite glögg och umgås en stund innan alla rusar hem till sitt och forcerar vidare med julförberedelserna.

Och barnen tar tomten på allvar och frågar efter renarna och om han ska sova ute och sedan får alla var sin godispåse (vi hade egentligen för få - tack C för att du fixade det!)och visst har vi lurats, men det är ju så att vi gärna vill tro lite på det själva, vi vuxna också -"En mysig jul tillsammans med snö och glögg och inget elände, precis som förr...."

Kakdeg och Valla väck

Blev så inspirerad igår, så jag fortsatte av bara farten i kväll. Satte en kakdeg efter middagen - och då kommer Felix ( tack och lov!) på att han ska åka skidor på gympan i morgon.

Inte hinner jag gå upp till verksta'n, när jag har kakdegen på gång, så in med skidorna i köket och fram med Valla Väck - jo för jag hade ju inte rengjort dem i våras, som man ska. Jag tror han hade en hel hund under skidorna sedan den där vårturen till Helags....

Fick en liten "flashback" till en lägenhet i Borlänge för sidådär 22 år sedan, när jag och världens genom tiderna allra bästa granne M vallade slalomskidor på deras övervåning. Undrar hur vi tänkte när vi sicklade dem där också? Linoleummattan blev hal som såpa och det var nog mer tur än skicklighet som gjorde att varken han eller någon av hans rumskamrater slog ihjäl sig i trappan.

En vecka kvar till julafton

Och då sätter vi fart!!

Idag är en ny och mycket bättre dag. Har gjort rätt för lönen, bakat struvor ( tack Fru Gillgren för inspirationen!), handlat skinka, strukit gardiner till vardagsrummet och bara det blir tyst i pojkarnas sovrum, så ska jag ner och göra en kaksort till!

Men på sta'n idag blev jag alldeles matt av alla människor - så jag hämtade mina linser och for hem. Träffade två bekanta som jag inte sett på länge, vilket kändes mer värt än att stressa runt och köpa de sista julklapparna.

Sedan kan man ju ta sig en funderare på vad det egentligen är vi håller på med? Mat så det skulle räcka till flera familjer i veckor, gåvor vars behov ibland är mer än lovligt krystat och "alla" springer omkring med något halvt galet i blicken. Och allt det där spelar ju ingen roll alls, om vi inte får vara med våra nära och kära. (Syrran - vi längtar efter er!!!)

Vad - om något? - kan vi som är så lyckligt lottade göra för alla de som inte är det? Jag undrar hur många ensamma och ledsna människor det sitter därute i stugor och lägenheter på julaftonskvällen....