Fredagsmys

Så kom regnet. Inte något spöregn direkt, men ett milt strilande i princip hela dagen. Humöret sjönk i takt med plock- och städförsöken. För att liva upp stämningen blev det en lite extra god middag; Landöröding med kantareller från fjället och till efterrätt chokladtårta med jordgubbar från landet. Nu känns det bra, igen.

I morgon blir det på F:s enträgna begäran; Eric Saade i sta'n. Se'n hämtar vi fyra nya hönor och ännu en tupp. Får väl se hur länge de hönorna lever. Tuppen har vi hittat ett fosterhem till, för vi vill ju inte ha något bråk i hönsgården.

Just nu ylar sambon om några oskrivna fakturor. Bäst vi fixar det då. Sämre sysselsättning kan man ju ha en regnig fredagskväll.

Yran äntligen Yran

Regnet lät vänta på sig. Egentligen klarade vi oss i princip hela dagen. Så det blev mer rensning, mer sommarprat i Radio Krokom och P1. Tyvärr hann jag inte höra hela Mats program, så det får bli webbradio nå'n dag.

När det blev klart att kusinerna inte kommer på besök, bestämde jag mig till sist för att åka in på Yran. Det är ju som det är att ha barnen med, men ändå. Vi for. P och hennes killar också. Några få regnstänk, en sväng på Tivolit där grabbsen valde att testa gripklor och diverse teknikaliteter i stället för att åka karusell. The Ark! Hamburgare, Crucified Barbara och Chokladjul. Sprang på Jeppson i Badhusparken och upptäckte till sist att det var Leari som stod bredvid oss när vi kollade in Europe.

Vi åkte hem före "The final countdown". Barnen var tröttare än nå'nsin och såg totalt uttråkade ut. Själv studsar jag fortfarande omkring, outtröttligt glad över att få träffa gamla bekanta, höra bra musik och vara lite i partajtagen. Tror sönerna kommer att gå i faderns fotspår då det gäller den biten - de har en betydligt mer tillbakalutad image då det gäller festivalhumör. Men vi var i alla fall överens om att The Ark var bäst.

- Och Ola; Det är väl självklart att vi egensinniga Jämtar älskar småländska pojkar i guldkavaj!

Summertime

En sommardag!
Vilken skillnad det gör. Barnen klev upp före åtta och jag tätt efter. Kaffe i solskenet bakom knuten och tvätten på torkvindan. Lyssnade först på församlingens nye kyrkoherdes Sommartidsprogram och sedan Andreas Lundstedt i P1 medan den vildvuxna blomrabatten fick sig en omgång. Började även med trädgårdslandet, men gjorde ett välkommet avbrott för - bad!!! Varmt var det inte, men riktigt behagligt.

E hjälpte till att grilla fläskkotletter till middagen och sedan blev det traktorkörning för hela familjen. Det är ju liksom nackdelen med att vara sambo med en bonde. Är det finväder så måste höet in. Inga fisketurer på en kavlugn sjö, inget rosévin i den myggfria trädgården, ingen hojtur till obestämt mål.

Idag är det mer som vanligt igen. Väntar på mera regn och försöker hålla inspirationen uppe.

Semesterläsning

Tänkte inte klaga på vädret, men låt mig säga så här;
Det inbjuder vare sig till badutflykter, äventyrsaktiviteter eller Krogstråksbesök.

Vad göra? Jo, jag fortsätter att läsa.
Semestern brukar vara den tid på året då jag försöker hinna ikapp all tidigare missad lästid. Hittills har det blivit två tegelstensvarianter. En märklig, men fascinerande historia hämtad från ett Barcelona i svunnen tid av Carlos Ruiz Zafon och en nutida berättelse av Penny Vincenzi. (Enligt baksidestexten en bestseller, men i mitt tycke en variant på och lika förutseende som ungdomens Sigge Stark.)

Med insikten att fyra evighetslånga semesterveckor drar förbi fortare än jag kan ana, tar jag nu inga fler risker. Har förskansat mig med en kanna av Brunkullans röda isté och Kerstin Ekmans romansvit "Kvinnorna och staden". Hon har aldrig gjort mig besviken förut, så jag hoppas att detta inte är ett undantag.

Mellan boksidorna och regnskurarna går tvättmaskinen. Blir en mockningstur till buan ikväll. Vi har köpt mera kraftfoder, så där lär man bli populär. Dessutom har vi begravt höna nr 2. Lilla söta Prillan hittades i hönsgården med något som väl närmast går att beskriva som bruten nacke. Inga andra yttre skador, i alla fall. Det går ont med hönseriet, men fast beslutna om att ha en egen liten besättning, har vi nu letat rätt på en grupp på fyra som finns till salu i Brunflo. Enda bekymret är att det ingår en tupp. Två kan bli en för mycket och nacka en lär vi ju vara för blödiga för....

Jämtland i mitt hjärta

Jo, det gick nog fram att jag gillar Schweiz och verkligen trivs här och älskar "mitt" Jämtland. Precis som Emma Härdelin och Triakel sjunger i visan "I Jamtlann".

Har nu redan slarvat bort två värdefulla semesterdagar till bokläsning och eufori över alla fin respons efter Sommartidsprogrammet igår. Slog upp tält sent igår kväll till grabbarna och deras övernattande kompisar. Fick till slut tyst på dem vid halv ett i natt. Ändå vaknade de förhållandevis tidigt i morse och nu verkar tålamodet och orken vara på upphällningen. Tänkte precis gå ut och ta en dust med ogräset i jordgubbslandet, men nu regnar det igen. Jo, jag har ju semester.....

Från en nervositet till en annan

Vi hade en riktigt fin dag igår. På min guidning. Tack vare stor hjälp av C, som kan och vet. Själv var jag mest trevlig, serviceminded och spontan. Och kan "ta folk" som C:s fru uppmuntrade mig med. Jo, det kan jag nog. Och se'n kan jag faktiskt en hel del blommor också, upptäckte jag.
Till nästa år kan det bli riktigt bra!

På vägen ner var vi tre som fick sällskap och upptäckte oss ha lite samma innehåll i våra ryggsäckar. Fastän våra barns funktionshinder inte alls är jämförbara, visade sig våra reaktioner, känslor och tankar som föräldrar ha många gemensamma beröringspunkter. Bara att instämma i den andra mammans kommentar när vi skiljdes:

-Tack för en givande blomstervandring med en extra dimension vid dagens slut.

Så nu har jag bara kvar att vara lite nervös inför morgondagens "Sommartid" i Radio Krokom. Det är ju min syn jag vill förmedla. Tänk om mina funderingar sårar någon som har andra erfarenheter? Mitt syfte är ju faktiskt enbart att sprida lite upplysning bland dem som inte har någon aning alls vad det faktiskt handlar om.

Yess. Jag överlevde! Det blev faktiskt helt okej. Repris ikväll...

Hönsdramatik

Efter gårdagens tjyvstart på semestern med Barnens Dag på Långan, besök på Mooseum och turen för att hämta hem de två nya hönorna kom vi hem till en försvunnen. Unghönan Sotis hade hittat ett kryphål och gjort sig en liten tur som slutade i en träff med något av de andra husdjuren och en stor dunhög.

Medan jag har jobbat idag, har härhemma tätats hönshus och snickrats kors. Ikväll har vi flyttat pinnar för att underlätta rangordningen i hönshuset, grillat hamburgare till middag och skottat skit i sommarfjöset. I morgon börjar jag min semester på riktigt med egen guidad Blomstervandring och hönsbegravning. Finemang!

Sockerkompis

Försöker på alla sätt och vis att hinna klart. För att kunna ha bara semester. Men. Det kommer inte att gå. Inte utan att jobba 20 timmar per dygn de här sista dagarna. Det vill jag inte. Det är det inte värt. Hellre lägger jag någon regnvädersdag på att fixa det sista.

Har dessutom sprungit sta'n runt i hopp om att hitta en lupp inför vandringen på lördag. Nix. Gick inte. Blev ett miniförstoringsglas i stället. Och se'n får jag väl leta lite till härhemma. Jag vet att vi har haft en, nämligen.

På 12 dagar har våra små gullhönor lagt sammanlagt 17 ägg. Så ikväll blev det sockerkaka. E bakade och vi andra åt. I morgon blir det en tur till Mörsil för att hämta hem två Hedemorahönor från snällaste K & AM. Så småningom kan det nog bli lite storlek på äggen också.