Hem ljuva hem

Även om veckan har varit fenomenalt rolig med jobb från i snitt 08.00 till 22.00 varje dag och lite koll på ordinarie jobb däremellan, så är det otroligt skönt att vara hemma igen. Framförallt sover jag så mycket bättre hemmavid.

Nästan inga egna bilder blev det, eftersom mitt minneskort gick sönder och låste sig självt. Lånade dock ut kameran till en av studenterna, så konferensen i sig är rejält väldokumenterad. 1500 bilder tror jag de fått till totalt, ungefär.

I stället har jag koncentrerat mig på att konversera och informera mestadels på engelska, men även litegranna på tyska och schwiizerdütsch. Kul - och betydligt enklare på fredagen när man blivit "van" än i början av veckan. Några föreläsningar hann jag inte "tjyvlyssna" på den här gången,  men eftersom även vi i den administrativa personalen deltagit i middagar och sociala evenemang har jag fått mig en hel del "matnyttigt" till livs i alla fall.

Största behållningen var kanske ändå att få jobba med vårt "team" igen, att jag hann med ett snabbt dopp i havet innan hemresan och att få delta i den helt fantastiskt otroliga avslutningsmiddagen. Vad kan få 190 av 195 professorer, forskare, byråkrater och lite annat löst, seriöst folk från 38 olika länder att gemensamt formligen studsa upp från borden (nyktra, dessutom!) redan vid de första takterna efter förrätten och sedan dansa skjortan av sig själva, underhållningen och serveringspersonalen genom hela middagen? Jo, två riktigt duktiga tjejer som kör singback till Abbalåtar i autentiska klädbyten. De medgav att de faktiskt aldrig heller tidigare varit med om att själva vara en sådan partykatalysator.

Min muskelbristning (tror jag att det är) har begränsat min rörlighet hela veckan, nu är hela benet blått och efter närmare 7 timmar på tåget igår var vänsterbenet svullet och dubbelt så tjockt som det högra. Jag har lovat min kollega att uppsöka vårdcentralen i morgon. Inte för att jag tror de kan göra något mera än att komma med något enkelt tips om hur jag bör bära mig åt den närmaste tiden för att om möjligt begränsa skadan framgent, men ändå.....
Tänk vilka följde lite tok kan få.