Naturligtvis var de det vackraste brudpar jag skådat.
Naturligtvis satt jag och grät i kyrkbänken.
Naturligtvis försvann alla de få tankar och idéer jag hade om bröllopsfotografering i samma sekund som de stod där framför mig och vi hade en halvtimma på oss att agera.
Naturligtvis blev jag för rörd för att kunna hålla kameran still i det för dagen lite halvtaskiga ljuset - och 90% av alla bilder blev suddiga.
Naturligtvis grämer jag mig som attan - inga annorlunda vinklar, inget modernt tänk, inga närbilder, ingen skärpa och urusel teknik. Bästa bilden blev nog den som brudgummen tog på oss arbetskamrater.
MEN! Brudparet strålade av lycka och kärlek till varandra och till sin lilla dotter.
Det tycker jag mig i alla fall till viss del ha lyckats fånga......
Underbara kärleksfulla bilder.
SvaraRaderaFina varma och (lånar från Susanne) kärleksfulla bilder. /mamma H
SvaraRadera