Hallon

Hittade ett nytt gratisprogram för roliga collage häromdagen. Tyvärr följer en vattenstämpeln med. Hm. Ska nog hitta nå't sätt att komma runt det.

Hittade hallon också. Blev en sväng igår efter älgjaktens avslutande och samma sak idag. Så nu ligger drygt två kilo infrysta till vinterns godaste hallonsylt, en hallonpaj till gårdagens efterrätt i våra magar och en skål med färska bär står i kylen och väntar på att bli uppätna i morgon. Vardagslyx.

Tack E för tipset!

En vecka kvar

Dags att göra sitt val - igen. Mest märks det väl på att så fort man slår på radion är det någon valdebatt, reklaminslagen på TV:n har ändrat karaktär och valsedlarna kommer neddimpandes i brevlådan.

Solidaritet har alltid varit en självklarhet för mig, liksom medvetenheten om att förutsättningarna för att driva företag är intimt förknippade med möjligheten att bygga vidare på välfärden. Nöten att knäcka är vilket parti som, i mitt tycke, bäst kan uppfylla dessa (vid första anblicken) något motstridiga mål. Men mitt engagemang vill ändå inte infinna sig som förr.....

Fanns det en avgörande fråga som gick som ett gränsdike mellan blocken, som i Sollefteås fall, kanske min glöd skulle tändas igen. Annars tycker jag nog, liksom många andra, att debatten alltför ofta hålls på en låg nivå och känner mig nog aningen velig och osäker på vad alla vallöften egentligen innebär om de nu verkligen infrias i förlängningen.

Men rösta ska jag, om det så mot förmodan skulle bli blankt.
För den rättigheten avstår jag inte.

Blomsterminnen

Löven blir gula och allt vissnar i en rasande fart. Blommorna i våra utekrukor har som vanligt fått alldeles för lite vatten, så nu ska de slängas. Egentligen intresserar mig inte odlade blommor nämnvärt. De är fina att titta på, när någon annan sköter dem. Men, personligen tycker jag nog att de vilda blommorna är minst lika vackra att njuta av.

Ca 3 månader till premiär

Försäsongsträningen med Alpina klubben är igång. Och jag som ännu inte bokfört klart, inte skickat mail till alla nya presumtiva klubbmedlemmar från informationsträffen i våras, inte fixat fram våra stadgar till Handikappidrottsförbundet och definitivt inte har kondition för att vara med på träningarnas övningar alls.

Men det känns ändå lika kul - nedräkningen till snö och skidföre har börjat!

Hopp för mänskligheten?

Brukar sällan följa nå'n särskild TV-serie sådär, men av någon anledning började jag titta på "Kvalster" i 1:an. Nu är jag fast. Kan inte släppa tragiken, sorgligheten, bristen på kommunikation och karaktärernas tillkortakommanden som människor och medmänniskor.

För jag är ju den obotlige optimisten, vill så gärna att där ska finnas hopp. Att vi alla ska inse vilka brister och egenheter var och en av oss har som förstör, såväl för oss själva som för dem vi älskar mest. Och i kvällens avsnitt tyckte nog regissören att jag väntat nog. Nöjd? Jo, en stund, tills insikten når mig:

- Verkligheten har inte något manus för att hålla tittarnas intresse vid liv. Hur många svikna barn, kvinnor och män går till sängs ikväll?

Hösttecken

Hösten är på ingång. I morgon börjar älgjakten, så idag var det var hög tid att ta ner kossorna från buan.

Efter en riktig och bra jobbardag i fredags, har vi annars haft en lugn helg i kureringens tecken. F, vår störste sjusovare, vaknade lite febrig någon gång mitt på dagen igår, varvid jag bar upp färskpressed apelsin och smörgås och talade om att han fick ligga kvar och vila så länge han ville. Det var en förvånad och något fundersam kille som försiktigt undrade:

- När FÅR jag gå ner då???

Se'n fick vi finfrämmande av guddottern med mor. När de åkte fylldes gården av byns grabbar och jag jag stack till Buan för att förbereda inför dagens hemflytt. Just de här kossorna hade vi nog kunnat göra ett "Alpabzug" med, men min fysik för dagen inbjuder inte till några längre promenader, tyvärr. Och inte har jag nått några framgångar på övertalningsfronten när det gäller att klä killarna i "Tracht" heller.

Men det hade garanterat gått fortare. Tjuriga koskrällen som inte ville åka finka, punktering på traktorn och allehanda komplikationer gjorde att dagen idag tillägnades i stort sett helt och hållet de fyrbenta, med endast några få, korta avbrott för nödvändig tvätt och dammsugning. Bara de nu håller sig inom stängslet här i byn, annars kan det bli mycket köttfärs i frysen - fortare än nå'n anar.

Konkurrens om bären

Letade - och fann - lite hallon lagom till efterrätten. Men, någon hade hunnit före mig. Jag har mina misstankar - någon som är känd för att gilla blåbär och valde att bara äta bären från riset.

Vad tror du?

Typiskt, va!

Minns ju inte när jag var hemma från jobbet sist p g a sjukdom. Visserligen var jag ruskigt dålig i julas, men då var vi ju ändå lediga. Men nu, andra dagen på nya jobbet ligger jag här med feber, snorfyllt huvud och värk i hela kroppen. Bara att kapitulera och stanna hemma. Trist, så in i vassen trist.

Om detta är en del av mitt nya liv, då gäller det att tänkta till. Hm, gör nu en inköpslista med mer äpplen, apelsiner, citroner, färsk ingefära och allsköns frukt och grönsaker som bara innehåller en massa vitaminer, antioxidanter och allt vad de där nyttigheterna heter. Så lätt låter jag mig inte nedslås!

Men kantarellturen på lördag, den har jag redan nu ställt in. Tror inte en 8-timmars, tung tur med mycket myrpromenader är att rekommendera två dagar efter sängläge, direkt.