Spelhåla

Visst är det härligt när ungdomarna som redan passerat både 15, 16 och t o m 17 år kan göra gemensam sak med de yngre i byn och leka i snön och köra snowracer en hel dag. Sedan kommer de in och spelar spel (riktiga sällskapsspel, inte datorspel!) med en frenesi som är svår att beskriva, ända till sena kvällen. Det tycker jag är fint på något vis.

Och själv har jag också haft en fin dag. Skidtur, skotertur, fått en massa tvättat och fem färska rödingar av grannen. Idag är det en sådan där dag när det liksom bara lyser Byllerbygemyt över hela byn. Megamys!

Och nu slökikar vi lite på Countrygalan från Nashville (jo, jag får nog erkänna - jag är inte så lite svag för Country, låtsasbondmora som jag är). Sambon laddar för att hämta hem bussen mitt i natten och jag för att sätta nät i backen i morgon. Brukar kännas som ett megapass på gym innan det är klart. Just do it!

Drömmen fick näring

Bild lånad av turistbyrån British Columbia, Canada

Det är sådana här kvällar som skiljer agnarna från vetet eller entusiasterna (de helgalna?) från de som "bara" tycker att det är kul när det gäller skidåkning. I full snöstorm (det var nog faktiskt farligare att åka bil t i l l backen än att sedan åka skidor) körde vi vinterns första gruppträning med närmare ett 50-tal barn och ungdomar. Det var idel glada miner hos barnen, föräldrar utan skidor på fötterna såg dock lite igensnöade och småfrusna ut. Jag höll som vanligt till i barnbacken med nybörjarna - alltid lika kul! Men när yngste sonen hojtade till mig från liften  "Det är puder mamma, rent puder!" då  fanns ju bara ett att göra när jag vinkat av min grupp för dagen. Upp med stora liften till några decimeter nysnö.

Fatta hur kul det var!! Mina lår skrek som om de skulle sprängas (otränad - jag , nehej?) men mungiporna hade bara ett läge. Knappt hade vi kommit ner förrän jag bara ville ta liften upp igen.

Nu blir det till att spara i alla fall. Jag har ju en tid nu närt en dröm om djupsnöåkning i Canada som 50-årspresent till mig själv. Jag har ju ännu några år på mig. Såväl att spara som att träna lårmusklerna.

På begäran

Jubilaren på bild i bloggen. Sådär. Nöjd nu, Storpojken?

Grattis sonen!

Idag fick vi en 15-åring i huset. Moppeålder inne - javisst! Men med tanke på hur krångligt det kommer att bli med det numera obligatoriska teoriprovet, har vi kommit överens om att satsa allt på ett kort. Nästa år, när han blir 16, då kör vi: traktorkort och skoterkort och moppekort och alltihopa på en och samma gång. Jag hinner ändå inte läsa all den där teorin och dessutom hjälpa honom att lära sig den i år. Vi tar det se'n.

Men roligast var nog ändå sambon i går kväll när jag höll på att slå in presenterna:

- Ja, han fyller ju tolv nu, va? (En blick från mig fick honom på andra tankar) - Nej, jag menar, det är ju tretton han blir (ett höjt ögonbryn fån min sida)........ fjorton???? - Du menar inte att han fyller 15, moppe alltså?!!!!!!

Jag undrade försynt var han hållit hus under de här åren, som lyckas ha så totalt noll koll emellanåt.

Efter tårta på säng och paketöppning i morse, blev det en sådan där konstig dag igen. Efter flera timmars ideellt klubbfix, stack jag till arbetet, hann jobba ca 1,5 timma när de ringde från skolan och sa att födelsedagspojken hade tandvärk. Fixade en akuttid, åkte till skolan och hämtade honom, tillbaka till tandläkarn, som inte hittade något och F glatt konstaterar  - Men det gör ju inte ont nu längre, heller!  Sedan  åkte vi för att byta storlekar på i princip alla födelsedagspresenter, fixade middag, åt och åkte på träning. Och så var liksom den dagen förbi.

Sambon sover i Umeå i natt, så nu passar jag på att läsa en bra bok uppkurad i soffhörnet med tända ljus och en kopp te. Det gäller att njuta när tillfälle ges.

Dagen efter natten före

Bild "lånad" från Galleriet på Ständut Blakks hemsida

Någon gång ibland måste ju även jag vara lite huslig. Har passat på idag, då jag ändå var lite seg efter "Trettondagsbalen" i Häggenås i natt.

Det var nästan lika kul som för tre år sedan. Enda bekymret är ju mina nattliga termostatproblem - de upphör inte för att man är vaken och på dans, märkte jag. Endast iförd det tunnaste linnet jag hade i skåpet (och, ja, jeans också då förstås) så hjälpte det föga i den överhettade idrottshallen. Där stod jag blickstilla och kände små rännilar leta sig ner utefter rygg och mage. Kul? Knappast. Fräscht? Absolut inte! Så det var nog mer mitt eget tillstånd än tillställningen som sådan som drog ner betyget något. Därför toppar mötena med folk jag inte sett på länge och pausunderhållningen med "Ständut Blakk" gårdagens upplevelse. Helt OK att vara svettig när man hoppar lite för sig själv, men likafullt konstant, till deras ACDCmedley, tycker jag. Bävar lite för den dag jag inser att jag nog egentligen är för gammal för sådant.

Och nu kompenseras utebliven skid-, slalom- och skoteråkning med en sparktur med hunden. Helt OK det med, faktiskt.

Ja, se det snöar....

Och kan man tänka sig. Nu snöar det igen!! Det blev en heldag i den manuella snösvängen igår. Det var bilar, trailerflak, ladugårdsdörrar, matkällare och annat diverse dit traktorn inte når, som var av trängande behov att letas fram under snömassorna. Och adventsgranen fick vi plocka lamporna av, då den snart är helt överskottad ändå. Som avslutning på dagen gjorde en lång, varm och skön bastu gott. Annars misstänker jag att jag vaknat med aningens, aningens träningsvärk idag.

Vi hann även med en hel del kul TV-sport, både aktuell och tillbakablickar från året som gått, och småkronornas VM-vinst var ju inte fel att vakna till idag. Då blir man ju lite sugen på egen aktivitet, så just nu inleds operation övertalning för att få med någon av grabbsen till backen en sväng idag.

Jobbutsikter

Det märks att jag är tillbaka på "gamla" jobbet. Timmarna flyger förbi i raketfart. Inget vettigt har jag fått gjort ännu. Städat bort gamla dåliga samveten, för att få börja om, rent och fräscht. Tagit farväl av kollegan som flyttar till USA. Märkligt, beundransvärt och tufft. Vi önskar henne all lycka.

Annars vet jag inte riktigt vart jag ska börja, innan jag hunnit med överlämning från vikarien, nytt styrelsemöte och lyckats rensa tankarna från julledighet för att fokusera på arbete igen. Men, snart nog lär jag åter vänja mig vid de nygamla vyerna från arbetsplatsen.

..och Gott Nytt!

Det blev en helt fenomenal Nyårsafton!

Skoter och bandvagnstur till buan med familjerna i byn. Där fikades det varm choklad, kaffe, Wienerbröd, Saffransbullar, Banankaka och nybakade Biskvier. Sedan skålades det i bubbel som bandvagnschauffören själv serverade.

Att sedan 3/4 av gänget hade möjlighet att följa med oss hem, där vi värmde bastun och tillsammans lagade en fenomenalt god trerättersmeny och umgicks i glada vänners lag ända till tolvslaget, gjorde ju inte direkt saken sämre....