22 januari 2011

Funderar

Man hinner tänka en del när man är ute och promenerar. (Jo för igår kom jag aldrig ut, så idag blev det en skidtur på förmiddagen och en promenad ikväll.) Vi har varit till sta'n och inhandlat nya skidor till killarna. De gamla längdskidorna hade hunnit bli både för korta och för mjuka. Vi hade väl hyfsad tur och lyckades få tag på ett par som var nedsatt, och så bjöd de på monteringen. Tack för det Intersport! Så helt ruinerad blev jag inte, men nya till mig, tja det får åtminstone vänta till nästa lön. (Jo, jag skulle faktiskt behöva byta ut de jag åker på för 15:e säsongen. De har knappt något spann kvar och dessutom är jag definitivt några kilo tyngre...)

Hur som helst. Jag såg några löpsedlar som med stora svarta bokstäver basunerade ut något om ett "TV-bråk om hur man skall följa Viktorias graviditet". (Om det nu överhuvudtaget är så, är en helt annan sak än det jag funderar på.) Tänkte på hur det var när hon själv var liten och TV visade julreportage och allt var så gulligt, med tre små försigkomna, supersöta kungabarn. Men, tänk, tänk om Daniel och Viktoria får ett barn med funktionshinder, något slags syndrom? En liten prinsessa med Downs eller en prins med, låt säga, Potocki Lupski? Föräldrarna skulle förståss klara det, på samma sätt som alla föräldrar gör. Men media - hur skulle de handskas med ett sådant besked?

Kungafamiljens dyslexi är ju liksom en sak att hantera, men med erfarenhet av både och är jag benägen att påstå att det är två helt olika dimensioner vi pratar om. Kan inte låta bli att tro att skvallertidningarna faktiskt skulle kunna göra en hel del nytta. Men skulle de ha förstånd till det? Och viljan? Jag undrar jag.....

8 kommentarer:

  1. Det där har jag också funderat över. Hoppas ju som du att media isf verkligen upplyser om allt å inte mörkar å beklagar sig över vilken "otur" kronprinsessan å prinsen haft. För otur har vi då rakt inte haft, utan en jäkla tur helt enkelt som fått så underbara barn. Kram till er alla

    SvaraRadera
  2. Ja du det här har jag aldrig tänkt på. När vår lille Kevin (sonsonen) kom till världen var det ingen (inte ens BVC) som misstänkte något fel. Månaderna gick och jag började fundera varför inte Kevin grep tag i mina fingrar och drog sig upp som de flesta bebisar gör.
    När han var 9 månader fick han diagnosen SMA (Spinal muskelatrofi)
    Vi blev ju förstås bedrövade allihopa men vår lille Kevin är nu den största solstrålen man kan tänka sig och dessutom enormt intelligent för sina 6 år.
    Media vet ju inget om vår Kevin och det är väl en himmelens tur det.

    Kram Maidi

    SvaraRadera
  3. Hej! Har precis börjat följa din blogg. Det tog ett tag innan jag förstod att du, precis som jag, har barn med funktionsnedsättning. Det jag föll för i din blogg var vintern som du beskiver så vackert och bilderna du lagt upp. Det skiljer sig totalt från där jag bor, nämligen i Falkenberg, 10 mil söder om Göteborg. Dessutom hatar jag vinter och ser ingen som helst tjusning med det. Men när jag läser om den i din blogg så blir den inte lika eländig. Så här på långt avstånd blir den nästan lite tilltalande.
    Kram o tack för en fin blogg
    Inger

    SvaraRadera
  4. Att promenera är som terapi, och precis som du skriver så hinner många tankar passera huvudet. Det är en intressant fundering du har kring om/i fall att de du skulle få ett barn med funktionshinder. Har själv aldrig tänkt så, men möjligheten finns ju faktiskt.
    Kram Katarina :O)

    SvaraRadera
  5. Ja, det är ju som det är med funktionshinder. när jag fick frågan att göra fostervatten prov så var nim spontana reaktion nej tack! jag gick hem och pratade med sambon och han tyckte lika så då var det ju klart. Jag tänker att det är någon mening med allt som händer, även vilka barn man får.
    Det blir en glädje vilket som.
    Sköt om dig kram Linda

    SvaraRadera
  6. Att få ett barn med funktionshinder är samma glädje som att få vilket barn som helst (även om vägen kan kantas av sorger och bedrövelse).

    Bekymret, som jag ser det, är oftast attityder och fördomar som omvärlden har. Och det är just kring det mina tankar går - mediabevakning på "rätt" sätt tror jag faktiskt skulle kunna vara till stor nytta i sammanhanget.

    @ Myran. Hej & välkommen! Förstår om man inte gillar vintern i dina trakter. Men här, här är den magisk! Särskilt om man är skidtokig som jag :).

    SvaraRadera
  7. It was a very interesting post I love to read all the comment that they are posted in this post.



    Nebraska Pheasant Hunting

    SvaraRadera
  8. Yes I agree with all of you when I read this post many things I realize in life.



    Lawyer Internet Marketing

    SvaraRadera