1 januari 2011

Nytt år


Helgerna lider mot sitt slut och jag gruvar mig rejält för att ta mig upp till jobbet på måndag. I och för sig har vi fortfarande trettonhelgen och förhoppningsvis ett besök av kusinerna att se fram emot.

Nyårsfirandet var det lugnaste på länge. Vi åt nötfilé (oxfilé för de mindre ordmärkande...) från egen ko med gorgonzolasås med ostkaka till efterrätt inne hos farfars. Efter middagen tog jag hunden och gick ut en promenad i snöyran. Jag hade glömt pannlampan hemma, men det gick hyfsat bra att se ändå. Tills en vägskylt jag inte sett förut dök upp vid vägkanten och jag i mörkret och snöyran fick för mig att det var ett lodjur. Typ. Vi gick fortare än fort hemåt, men jag skrattade gott när jag sedan tog bilen och åkte och kollade spåren efter "djuret" jag sett.

Hela familjen hann precis duscha och svida om lagom till 12-slaget, då vi gick ut och smällde av de överblivna raketerna från ifjol. Inne igen smaskade vi i oss mitt försök till lite äkta italiensk antipasto. Det var inte lika gott som jag förväntat mig, men passade liksom till nyårsaftonen i övrigt - bra, men inte den absolut bästa.

Idag var killarna fortfarande trötta, så slalomåkningen ställde vi in. De har haft kompis i stället och jag hade äntligen lite energi som jag bl a lagt på tvätt, (denna eviga...) bokläsning och fotografering.

4 kommentarer:

  1. Det hade väl varit lite småhäftigt om det var ett lodjur ändå. De är ju så skygga själva så inget hade nog hänt.
    Ha en jättegod fortsättning på nyåret som förhoppningsvis blir spännande.

    Kram Maidi

    SvaraRadera
  2. Ox filé från en ko, hur får du det att gå ihop?

    SvaraRadera
  3. Hahaha....1-0 till Annica.....

    Ki

    SvaraRadera
  4. Maidi: Hade jag varit själv hade jag nog kunnat tänka mig att möta ett lodjur, men med en orädd hund - njae, jag vet inte jag...

    Ki & Annica: Klart ni gaddar ihop er! Men har någon av er hört talas om Kofilé?? Nä, trodde inte det.... Men för er petimetrar har jag ändrat nu ;)

    SvaraRadera