Jobb på jobbet, jobb hemma

Tog mig upp och iväg till jobbet på onsdagen. Fast först fick jag rycka ut som bondmora, när grannens kviga fått för sig att gräset var grönare på vår sida stängslet.... Väl på byrån tror jag att jag fick en lidnersk knäpp och försökte jobba igen alla slöa dagar sedan semestern - gick som hejsan med ekonomisammanställningar, mötesförberedelser, bokningar av husrum och lite till. Dagens inbokade möte blev till ett av de bättre - skönt att städa undan gamla surdegar och blicka framåt igen. Jag jobbar nog kvar ett tag till om ingen slänger ut mig, som det känns just nu...

Sedan kom Rut, Curt och Irma på besök och hade med sig senaste numret av Natur. Tänk att någon fler förstått hur oerhört fantastiskt det är att få gå på Ansätten. Journalisten har precis fångat anden och känslan i en vandring på fjället, även om han också lyckats få med lite små fel i artikeln. ( För vem har hört talas om ormnyckel? Åtminstone finns den inte i artlistan på Ansätten. Den är ju nästan i klass med mitt ljug om höjden på Himmelsraften på min första guidning!)

Någon guide i klass med Rut, Curt och de andra lär jag ju aldrig bli, men egentligen vet jag inte om det är mitt mål heller. Vi har pratat om att jag ska hitta min egen nisch, jag tycker ju egetnligen bara att blommor är vackra att se på och imponeras av den mängd som växer däruppe, särskilt om våren. Så i stället tror jag att jag ska lägga krut på att berätta om andra saker, kanske plugga in höjderna på fjällen runt omkring lite bättre, och bara gå in för att försöka förmedla min glädje och lycka över att kunna gå till fjälls och få ta del av det storslagna och färgrika och att låta sig fascineras av den mikroskopiska skönheten hos orkideerna som växer här, varav många endast låter sig upptäckas genom lupp. Får nog investera i en bättre kamera också, för med en jag har nu är det ju knappt att Fjällglimmen gör sig på bild.

Kvällen hemma ägnades åt packning inför Erics lägerskola - "Att ta med nallen eller inte ta med nallen, det är frågan!" Och stor är den frågan också när man snart fyller 9 år. Att det sedan var svårt att somna och att han kände av en annalkande förkylning, tolkade jag som utslag av nervositet inför övernattningen på annan ort. Felix packade sin gympapåse själv för första gången - han hade råkoll på vad som skulle med och inte. Kul! Innan jag fick krypa till kojs själv hjälpte jag LG skriva 23 fakturor. Puh - det ska väl hålla näsan över ytan några veckor till igen då.