Jamen - Gott nytt på oss!
2016 summeras som året då min fars sista syskon gick ur tiden. Året då det gamla, invanda arbetet som gett mig så mycket, lades ner. Det har tagit på krafter och känslor. Mer än jag trodde, för vi har ju vetat. I flera år, har vi vetat att någon dag kommer detta att ske. Samtidigt nya öppningar för andra och oprövade blad. Bussresor, både som arrangör och som resenär. Ett bröllop och så femtioårskalasen som pärlor på ett radband. Dansat - javisst! På kurserna med sonen, i Malung och sedan kom alla kvällar jag inte orkade, av diverse olika skäl. Lite skidor, lite skoter och några svängar med kajaken. Inte en meter motorcykel. Nya bekantskaper, nya djur i ladugården. Ilska och glädje, sorg och lättnad, förtvivlan och förtröstan - var sak har fått sin beskärda del av årets tid.
Och nu ligger 2017 här framför oss. Det oskrivna bladet med saker att se fram emot och annat som jag nog lite bävar inför. Det nya jobbet - hur ska det gå? Den minskade arbetstiden och tillika minskade inkomsten - hur ska jag prioritera? Special Olympics i Ramsau, sommarsemester, nya bussresor och förhoppningsvis mer tid till nära och kära. Jag vill ju gärna tro att det positiva kommer att överväga ändå!
ja, god fortsättning på dig. Jag hoppas på att du och jag kan få lite mer tid det här året, för förra året blev det tyvärr inte mycket av den varan. Nya tider, nya uppgifter men visst ska man vara positiv. Många lycko kramar från Linda
SvaraRadera