Det kan aldrig bli för mycket skidor

Hann med "Gröt och klistervalla" på SVT Play igår också. Jag gillar verkligen SVT:s dokumentärer. Denna var inget i likhet med de andra, men fortfarande riktigt, riktigt bra.

Och jag säger bara:

- Emil Jönsson!!!

Vilken PR för längdåknings-sporten! Gladare och mer inspirerande och positiv människa får man väl leta efter? Han är som ett riktigt litet vitaminpiller, inge tråk och sura miner där inte. Undrar om man kan hyra honom som inspirationscoach?

Ikväll åkte vi Byakampen, killarna och jag. Det var här i Landön, så för att hitta på något mera kul och annorlunda åkte vi skidor genom skogen till elljusspåret. Och visst blev det genast roligare. Särskilt sista biten utför backen hem med tre pannlampsförsedda figurer som av och till försvann lite slumpmässigt ner i djupsnön.

Så olika, men ändå lika

Ser på TV. Ettan. Två så helt olika program; "Himlen kan vänta" och "I huvet på Anja Pärson".

Men så får jag nästan en religiös uppenbarelse: - De pratar ju om samma saker! Att inte ha något val. Att vägra ge upp. Önskan om att leva ett normalt liv.

Två oerhört fascinerande, intressanta och fängslande program. Tack SVT, en annars halvkass dag avslutades med många berikande tankegångar.

Skön söndag

Premiär som hamburgarkrängare för Tullus SG var ju en angenäm erfarenhet. Ännu en anledning att sörja att killarna inte vill träna skidskytte mera.

Vi var klara rätt tidigt, så väl hemma förberedde jag middagen medan LG tankade bandvagnen. Det blev en mysig tur i skymningen upp till buan för att, under glada skratt och upptåg, stötta och skotta av den värsta snön av taken där. Grabbarna bara "råkade" rutscha ner i drivorna ett antal gånger.

Till middagen hade jag för en gångs skull lyckats med söndagssteken och E fixade potatisgratängen - gott med avokadosalsa till, lite eljest sådär. När grabbarna lagt sig väntade LG:s momspapper, så vikningen av tvätten får nu vara till en annan dag.

Sagolika lördag

Bilderna får tala för sig själva om tillståndet i backen idag. Riktigt kul och svettigt att som omväxling få stå på för sig själv utan att ha koll och vänta på "plogbarn". Inte ens min rejäla fastkörning på parkeringen kunde förmörka mitt sinne, men så fick jag ju hjälp av ett gäng gentlemän också, misstänker att nå'n t o m kan dras med lite träningsvärk efter sin kämpainsats. Bara att tacka och nyttja att man är tjej ibland.

Hemma fick E ett av sina berömda utbrott och den här gången tände jag också på alla fyra. Konstaterat återigen att grabben är beroende av en jämn blodsockernivå. Så lite tvångsfika, några heta diskussioner och en middag senare har vi begravt stridsyxan och myst i soffan till melodifestivalen från Ö-vik.

Otillräcklig

Var både okoncentrerad och trött på jobbet idag. Är bara att inse - heltid vore inget för mig. Skjutsade Eric till Nälden på fotbollsträning ikväll och fick glädjen att träffa folk som jag inte sett på länge. Nu sover barnen och LG är med bussen någonstans i Västerbottens inland, tror jag. Själv kollar jag längdåkning från Canmore, längtar till morgondagen i slalombacken och att det snart är OS.

Samtidigt, många mil härifrån, vacklar en släktings hälsa och ännu längre bort är livet tungt för en god vän. Jag önskar så innerligt att jag kunde vara där för dem, göra något för att de skulle må bättre. En lättnad ändå att veta att det finns andra som kan.

Må alla mina goda tankar fyllda med styrka, tröst och närvaro färdas över himlavalvet till er.

På gränsen till sammanbrott

Stress gör märkliga saker med människor. Kloka, förståndiga varelser kan bli som förbytta och bete sig på de mest oförutsägbara vis.

Med lite distans tror jag de flesta inser om de burit sig dumt åt. Men hur många har modet att erkänna det - för sig själv och andra? Och hur många har självkänsla nog att kosta på sig det lilla, men ibland så svåruttalade ordet:

- Förlåt!

Jag önskar en god natts sömn till någon jag hoppas kommer till insikt. Det är ju ändå "bara" en inkomstkälla, inte skillnaden mellan liv och död, min vän....

The week from hell

Jobba, jobba, jobba
Diska, laga mat och plocka
Läxläsning, läxlirkning, läxövertalning
Jobba en kväll till
Stryka buss-skjortor
Tvätta och tvätta lite mera
LOK-stödsansökan, nästan klar!

En kopp te och Tack gode Gud för superföret i backen i går kväll.

I afton delades Stora Bloggpriset ut och en av mina favoriter fick pris. Själv hinner jag inte riktigt med det här och orkar definitivt inte vara emanciperad sambo just nu.

Så - Mae höres!

De är överallt

I fredags när vi åkte hem från sta'n stod två stycken mitt på vägen. I går eftermiddag sprang två över strax framför mig. Senare på natten, på hemväg från jobbmötet i Önrun, stod en bjässe bara någon meter från vägen. I morse stod två och mumsade granskott ungefär där de sprang över igår - kan nog ha varit samma. Och till sist stod en och käkade invid skogskanten i Bredbyn.

Älgar. Stora, ståtliga, vackra och fascinerande. Men så skräckinjagande när de uppehåller sig i närheten av vägen där vi kör.

När jag kom närmare jobbet stod några ungdomar och packade in sig i en liten fin bil av sportmodell. Efter ytterligare någon kilometer kom samma bil och formligen blåste om mig. Ovetande om alla faror, odödliga. Och jag kände mig plötsligt väldigt gammal, väldigt försiktig och rädd om livet och bad en stilla bön att älgarna håller sig undan, när den lilla bilen kommer farande. För bromsa hinner de aldrig.