31 oktober 2010

Höstlov


Barnen har höstlov. Planen är att jag ska börja tidigare och komma hem i hyfsad tid på kvällarna. Vi får väl se hur det går.

Som vanligt har helgen bara svischat förbi och hälften av allt vi tänkt göra är fortfarande ogjort. Men jag hann i alla fall:
-läsa ut en bok.
-paddla in kanoten, äntligen!
-avklara AAK årsmöte.
-träffa guddottern och mamman som tvärest, fick signerade Peter Jöback skivor från konserten jag missade - gulle er!
-lämna lite barnskor och leksaksbilar, som killarna själva sorterat ut, till insamlingen till förmån för flyktingarna som ska bo på Frösön.

Beundrar verkligen tjejerna som tog inititativ till detta. Det känns fint i kontrast till valresultat och upploppsfasoner.

30 oktober 2010

Bra dag

Det blev en bra dag.

Besöket med F på specialisttandvården var ett sådant där klassiskt exempel på när allt funkar och är precis som det kan vara i de bästa av världar. Definitivt rätt person på rätt plats, även om hon inte trodde på mig när jag förklarade att det inte finns någon information på svenska om PTLS. F var hur cool som helst och fick beröm för såväl tandborstning, tänder och tålamod (det senaste var nog den svåraste biten). Själv kände jag mig trygg och nöjd och tillsammans kom vi överens om upplägget på F:s framtida tandvård. Perfekt.

Se'n hade vi tusen ärenden. Mysigast var lunchfikat på Törners. F valde räkmacka, jag en sallad. Så satt vi där och småpratade, beställde bakelse till efterrätt och njöt av att lyxa till det på sta'n.

Och revisorerna är klara med bokslutet för alpina klubben, trots mycket bristfällig redovisning av kassören (Hm). Bara lite smådetaljer kvar att fixa inför söndagens årsmöte. Tack och lov!

Väl hemma väntade en nystyckad kviga på att bli omhändertagen (en död ko är en bra ko, är vårt motto). Och faktiskt, hela familjen hjälptes åt, samtidigt som vi spelade gamla hårdrocksklassiker i undervisningssyfte för sönerna och för den moraliska uppbyggnaden av arbetsivern för föräldrarna. Nu ligger det mesta i frysen och jag och LG rundar av med en öl till honom och ett glas vitt till mig.

Att jag inte hunnit jobba 2 av mina tre hemarbetstimmar, är en lätt börda sådana här gånger.

29 oktober 2010

Funderingar kring en (denna) blogg


Ingen kan beskylla den för att vara överdrivet samhällsengagerad. Inget tema. Ingen riktig struktur. Inläggen är inte ens kontinuerliga, utan kommer när andan faller på. Ibland ofta, ibland sällan. Inga mål, inga ambitioner. Kort och gott en samling dagboksnoteringar som i grund och botten inte har något intresse för någon annan än mig. Jag. Egot.

Men varför då ha den öppen för allmänheten? Återigen, för mig, för egot. För jag är odolt överförtjust över den kommunikation som uppstår med kommentarernas hjälp.

Ta mig tusan börjar jag inte bli lite akademisk ändå - när jag sitter här en fredagsmorgon och analyserar mitt eget bloggande. Tur att jag strax ska åka med F till specialisttandvården. Lite äkta hands-on reality igen.

27 oktober 2010

Ljusstrimmor


Bloggen får vila just nu. Liksom jag gjorde hemma hos syster i helgen. Skogspromenader, tårtfika och att träffa släkten kan göra under. Nu har jag visserligen återigen sömnbrist efter E:s utvecklingssamtal, gympa, fakturering åt LG och bokslut för alpina klubben. Och på jobbet är det högtryck, så just därför skolade jag in mig på några helt nya arbetsuppgifter idag.

Viktigast var ändå snacket med E:s lärare. De förstår visst dilemmat med dyslexin, men det konstruktiva tänkandet kring hur vi bäst löser hans inlärningsproblematik lämnar en del övrigt att önska. Tillsammans hoppas jag nu ändå att vi lyckats hitta några framkomliga vägar. Men visst, engagemanget för det egna jobbet, egen träning eller bara lite skönlitterär läsning blir definitivt lidande till förmån för killarnas behov. Men på något vis inbillar jag mig att vi kommer att ha igen det alltihopa. En vacker dag.

22 oktober 2010

Ekorrhjulet

Födelsedag avklarad. Familjeråd med uppblossande krishantering. Jobbet börjar likna ett "riktigt" jobb = mer att göra än man hinner med på de betalda timmarna. Hämta möbler i lägenheterna. Betala LG:s räkningar och tvätta litegranna. Kanoten skulle varit intagen i båthuset och avfärden till syster & co blir senarelagd någon timma p g a en tjurig kossa som inte vill förstå att det snart är vinter.

Och ja, den där hemlagade tårtan...
Det får bli någon annan gång - trots "ledig" dag.

19 oktober 2010

Läslyssna


60 000 ord per dygn. Där ligger man i lä. Toralf och Glada Hudik skådespelarna har lämnat TV rutan för den här gången. Lika bra det, TV är underprioriterat just nu.

Håller som bäst på att diska, stryka och förbereda lite inför E:s elfte födelsedag i morgon. Vart tar tiden vägen? Tårtan till frukosten blev köpt, vi bakar en till helgen i stället. De i samförstånd inhandlade Twintip skidorna vet jag inte ens om jag tänker slå in. Laddar i stället batteriet på MP3-spelaren av det billigaste slaget inköpt på Clas Ohlssons.För Jack Londons "Skriet från Vildmarken" ligger där redan och väntar. Väntar på min önskan om att få börja göda sonen med de gamla klassikerna i talboksform. Läsupplevelsen vägrar jag nämligen låta all världens dyslexi att ta ifrån honom.

18 oktober 2010

Hemma igen


Fem intensiva dagar. Jag som väl inte direkt tillhör minglarnas mesta eller bästa anhängare, har ändå lyckats lära mig både namn och proffession på en hel drös med nya, trevliga människor. Några med gemensamma bekanta sedan barndomen, faktiskt.

En hel del intressanta diskussioner har det blivit, men jag har fortfarande lite svårt att ta till mig akademins tankesätt om sig självt. Eller så förstår jag bara inte riktigt. Ännu.

Lite fotografering blev det förståss. Dock inga bra bilder. Men traskar man i Michelangelos fotspår, så är det kanske oundvikligt att mina bilder "saknar både skärpa och stil". Och som av någon outgrundlig vana har jag liksom bara fortsatt att undvika människor som fotomotiv. Vilket är synd, för de få som inte blev oskarpa till följd av lunchvinet, blev riktigt bra... Nåväl, har jag lärt mig något så är det detta: - Har du inte gott om tid,fuska med autoläge!

Maten på hotellet var tyvärr inte vad man föreställer sig att den ska vara i Toscana, desto mera tur att jag köpt med mig både parmesan, pecorino, äkta olivolja och lite salsicca hem. Och några flaskor rött fick jag också plats med....

Men bäst av allt är att vara hemma igen, höra hur killarna haft det, hälsa på hos hönsen och få rå om och njuta av att vara tillsammans med de käraste jag har.

12 oktober 2010

Borde väl...

packa, skriva räkningar åt LG och titta till hönorna och..

Men just nu vilar jag och myser en stund med killarna i stället och testar Word Read Plus. För sedan träffs vi ju inte på 5 dagar.

10 oktober 2010

Trött, nöjd och lite stolt


Som vi har jobbat den här helgen. Sågat, mätt, spikat, plockat potatis, kokat potatis till girsarna och hängt tvätt efter tvätt.Fick trevligt besök av grannarna i går, som skulle prova slalomjackor och i kväll kom S och hämtade Trattkantarellerna jag bytt mot röding från Kallsjön. Men annars har det varit fullt ös hela helgen. Jag är faktiskt lite mör.

Vårt hem har dock fortfarande oroväckande likheter med ett orkandrabbat hus. Artikeln jag skulle korrläsa har inte lämnat jobbryggsäcken, än. LG:s vitskjortor ligger just nu i tvättmaskinen, otorkade, ostrukna. Maten jag skulle förbereda är fortfarande i säkert förvar i frysen. Och nu är det bara två kvällar kvar, varav en går åt till föräldramöte i särskolan (oftaste det viktigaste) och så skulle jag väl packa också.

Jo, för på onsdag bär det av på personalresa med nya jobbet. Vi ska bl. a. hit. Och naturligtvis är målet att ha förberett allt härhemma så att det helst knappt märks att jag är borta resten av veckan.

Därför är det extra skönt att hönorna i alla fall fått ny hemvist. E och jag har snickrat, fixat och fått till det riktigt bra. Jag var lite nervös för hur vi sedan skulle kunna ta fast dem och bära in dem. Men det gick hur bra som helst. Kände mig som en äkta "hönsmamma", faktiskt.

7 oktober 2010

Ännu doftar rosor


Min första riktigt lediga dag sedan jag började på nytt jobb. Jomenvisst. Så mycket som jag gjort idag (och ännu mer som jag borde)var det väl länge sedan jag lyckades ro iland på en dag. Flängt än hit än dit. Utvecklingssamtal med F på skolan. Äntligen blir det läxor och potentialen för läsutvecklingen känns mer påtaglig än någonsin. Till centralorten, hämta klubbjackor för provning, reservproviantera glömda matinköp och införskaffa det mesta man kan behöva för att inreda en hönsavdelning i fjöset inför vintern.

Tillbaka hem, spanat efter lingon, men inga sett. Ut på en snabb fotorunda i det makalösa vädret för att föreviga höstens definitva intåg. Men ännu finns där både knopp och hopp. Fick sedan lov att tokjobba mina två eftersatta flextimmar innan matintag, läxläsning och barmarksträning.Städningen blev kvar. Igen.

Och sedan, återigen: Nobelpriset i litteratur till en författare jag aldrig hört talas om. Är nog lite obildad ändå. Kanske borde söka den där Litteraturvetenskaps- kursen nästa höst? Hm. Den nya arbetsmiljön har gjort mig rätt sugen på att plugga igen, lite bara. Frågan är - för nytta elller nöje?

6 oktober 2010

Olika sätt att se


Jag hade ju inte tänkt se några fler TV-serier i höst. Men så ville barnen kolla in säsongspremiären av "Bonde söker fru" och självklart hamnade jag i soffan med dem.(Mest för att jag var nyfiken på hur det skulle gå för den jämtländske deltagaren.)

Intressant ändå, hur tre individer kan ta till sig ett i grund och botten enkelt program utan mer komplicerat budskap, på så helt olika sätt.

E kollade nöjt in precis varenda gris och var lagomt upprörd över att Mattmarbondens kultingar inte skulle få var med mer på TV. F namngav i stort sett varenda traktor som syntes i bild och är grymt avis på bonden som hade en John Deere tröja ( jippiee - julklappstips!).

Själv insåg jag att jag egentligen inte är så intresserad av böndernas kärleksliv längre, som av de fantastiska vyerna från vårt avlånga land. (Det kan ju ha något att göra med egna erfarenheter som till viss del känner igen sig alltför väl i den mer realistiska än romantiska uppföljaren till "Grabben i graven bredvid")

- Så fint det verkar på Öland. Kanske vi ska åka dit någon gång? säger jag.
- Ja, svarar F, såg du vilka fina kor!

5 oktober 2010

Hockeyrelaterat

Äh, jag säger som Toralf:

- Man ska älska alla, oavsett.

Och även om mitt hjärta nu i hockeysammanhang för alltid tillhör Modo, så steg Brynäs, efter kvällens avsnitt av "Glada Hudik" avsevärt i anseende.
Minst lika mycket som mina tankar om Djurgårdssupportrar fick sig en djupdykning.

Plötsligt händer det


Även om jag har det jag pysslar med på nya jobbet, alla nya kollegorna är hur trevliga som helst, jag verkligen njuter av arbetsron och att ha fritid i stället för dåligt samvete varje kväll, så har rädslan funnits där. Rädslan att sakna omväxlingen, lite av stressen och framförallt utmaningarna.

Men idag fick jag förfrågan om en arbetsuppgift som jag verkligen inte kan sköta med vänsterhanden. Med skräckblandad förtjusning tackade jag utan större tvekan - ja! Så nu har jag ca 5 veckor på mig att förbereda, gruva och känna utmaningens pirr i magen innan det är "upp till bevis".

I like it!

Fick en kommentar

Systerdottern, 8 år skaldade sålunda:

Kantarellen Ellen blev på smällen,
med taggsvampen Tage och hon blev tjock om sin mage.
Ut kom en sopp, som hade en snopp.
Karl Johan fick han heta och syrran trumpeten Greta.
Alla bodde i de i skogen men i bland gick de på krogen!


Minns mina ord - hon kommer att gå långt, den tjejen!!

3 oktober 2010

Samlandet går vidare


Tänk vad jag kan känna igen mig i det här ibland. Fast idag vet jag inte om a l l t varit så kul. Men nyttigt, liksom. Känner mig lite som jordekorren i "På andra sidan häcken"

Jag var fortfarande trött i morse efter fredagens kalas (ja, tro nu inte att det var den dimensionen på kalaset, men det är ju bara så att jag har så svårt att sova borta nuförtiden, särskilt första natten - ser ju nästan hur mamma nickar igenkännade där från sin himmel). E väckte mig precis 45 minuter innan B dök upp och vi drog till skogs för att plocka Trattkantareller, som det fanns gott om.

Se'n hem och ut på päråkern. LG fick jobb i grusgropen, så jag, killarna och farfar har själva bärgat resultatet från halva potatislandet. Det är rätt tungt, så ikväll har jag känt mig som en mosad rest av mitt rätta jag. Trivs riktigt bra i soffan då med en bok och en halvrolig film.

2 oktober 2010

Fint, serru


Vädret var fint, stugan var fin, maten god, sällskapet det bästa. Ja, ett dygn med vännerna från Turistbyrån kunde inte varit bättre.

Hemma har vi gjort iordning för morgondagens pärupptagning och försiktigt fortsatt lite med höstförberedelserna i trädgården.