30 september 2010

Så ledig som man kan bli

Ledig dag, jovisst. Började dagen med att läsa hälften av en vetenskaplig artikel om bröstcancerpateniters behov av emotionellt stöd under behandlingen - på tyska! Sedan blev det sex i stället för tre timmar på gamla jobbet. Hem för att snabbt som attan mata grisar, höns och familjen för att hinna i tid till slalomträningen. Smet sedan tidigt därifrån till förmån för ett föräldramöte.

Efter en timmas jobb för nya jobbet unnar jag mig nu lite blogg- och facebookpaus. För innan jag mest troligt stupar i säng, ska här hängas tvätt, plockas ihop, helst diskas, den tyska artikeln läsas klart (så att jag i morgon kan ge en sammanfattande översättning till de två sjuksköterskestudenterna som är anledningen till att jag läser den) och sist men inte minst ska jag packa lite.

Jo, för i morgon kväll är jag bjuden på kalas med övernattning och indisk mat och mina allra bästaste, finaste Turistbyråkollegor.

Men ändå, det enda som grämer mig lite idag, är att kameran legat hemma utan batterier. Höstmorgnarna den här veckan har bara varit outstanding vackra. Håll tummarna för att det håller i sig en dag till.

27 september 2010

Svampjobb gul=sant


Det blir inget tänkvärt, finurligt eller långt inlägg ikväll. Har som lite att ta itu med efter gårdagen. Förutom middag, disk, hjälp med matteläxan och gympa, alltså.

26 september 2010

Har du sett Herr Kantarell?


Så kom vi iväg på vår höstpromenad till fjälls, L och jag. Och så med svamp vi hittade! Mest på, för oss, nya ställen och i favvo-backen, förstås. Lite kul var det ju när vi mötte två andra damer i skogen (jo, de var nog lite mer damer än vi) som också tänkte plocka på "Fritz specialställen". Det visade sig dock att oss hade han bara förärat två, medan de "fått" fyra ställen(dessutom inkl GPS koordinater). Så när vi av snällhet gick (vi var snabbare, helt enkelt) på helt nya marker, visade det sig att vi plockat rubbet på deras inlagda platser.

Vi hoppas dock att de fann lite svamp på stället längst bort, som vi "generöst" överlät till dem att besöka. Själva hade vi redan skaffat oss nog med jobb. Men det får bli någon annan kväll, svampen klarar sig ju fint ute i farstun. Nu måste jag göra en sista handpåläggning på första utkastet till en Leaderansökan jag lovat hjälpa till med.

25 september 2010

Idealiskt

Det är märkligt. Ifjol var vi ungefär 30 familjer som hade barn på skidträningen. Idag hade vi fixardag i klubbstugan. Hur många kom? Totalt 4 familjer; 6 vuxna och 2 barn. Ibland undrar man ju lite varför vi bryr oss. Det vore garanterat mycket enklare och kanske t o m billigare att köpa ett säsongskort och sedan åka järnet både helger och kvällar. Men....

Fast på något underligt vis har det väl alltid varit så. Några som ställer upp frivilligt och jobbar ideellt i alla väder, i alla lägen. Oavsett om det gäller idrottsföreningar, byalag, föräldrakooperativa dagis, nedläggningshotade skolor eller vad sjutton som helst. Synd att det ska behöva vara obligatoriskt, tilldelat en specifik uppgift eller uppskrivet på en lista för att det ska funka fullt ut.

24 september 2010

Bloggtorka

Tja, det händer inte så mycket just nu. Eller så är jag bara så totalt nedtaggad att jag varken har roliga händelser eller finurliga tankar att utveckla här.

Skönt, och lite skrämmande på en och samma gång.

Men i helgen blir det full fart. Vi hjälpte LG att städa bussen ikväll, för han har körning i morgon. Själv ska jag till klubbstugan för allmänt försäsongsfix. Se'n måste jag titta över två olika Leaderansökningar för gamla jobbets räkning.F ska på kalas, så det blir väl nå'n hämtning av honom på eftermiddagen också. E har inte bestämt sig, kanske blir han hemma och städar sitt rum. Vi får se.

Söndagen är tänkt att kompensera med en kantarelltur. Hoppas bara på lite bättre väder än dagens evinnerliga regnande.

22 september 2010

TV tid

Tog oss inte till sta'n. Det fick liksom stå tillbaka när sen hemkomst, spöregn, trötta barn, busskörande karl, bortsprungen hund och 5,5 mil tillbaka till sta'n visade sig vara kvällens realitet. Men de vann ju i alla fall - vilka killar!!

Och när vi ändå snackar killar. Jag som sällan brukar se på TV har nu lyckats hitta två riktiga "feelgood"-serier som jag gärna vill följa. "Glada Hudikteatern" igår är ju en självklarhet och "Berg flyttar in" ikväll är en favorit sedan tidigare. T o m LG blev tvungen att dra på smilbanden. Men bara tanken på att bo med någon så effektiv och disciplinerad gör mig helt matt.

Fast just i morgon skulle jag ha behövt en så'n där Gunde-kom-ihåg lista. Är så många och helt olika saker som jag bara måste komma ihåg. Misstänker att risken är stor att något blir totalt bortglömt.

21 september 2010

Ovanlig vanlig tisdag

Att ha ett lugnt och för tillfället inte överutmanande arbete har sina fördelar. Igår var jag visserligen akut sömnig efter en heldag med information om hur universitetet är uppbyggt och fungerar. Intressant. Men idag smet jag lite tidigare och var hemma strax efter fem. Fantastiskt vad mycket jag hunnit och orkat med. Efter ett uppehåll i effektiviteten med en timmas värme, gråt och glädje med Glada Hudik Teatern på tv:n, blir det nu ett ryck till.

Och i morgon spelar Undrom fotbollskval till 3:an mot Alsen i sta'n. Tror nästan vi måste ta oss dit.

19 september 2010

Valet är över

Och det gick väl som förväntat. Förutom att SD med stormsteg tog sig in i riksdagen. Det hade åtminstone inte jag kunnat föreställa mig. Skrämmande. Hur kunde det ske? Och vad händer nu?

För även om jag sympatiserar med Ohlys åsikter om SD, tror jag inte lösningen ligger i att vägra träffa dem. Jag tror att vi måste våga diskutera, föra fram fakta och argument som står emot främlingsfientligheten. Så faller de förr eller senare på eget grepp. Åtminstone hoppas jag det.

Och i djupt inuti är jag lite lättad och tacksam över att mina föräldrar aldrig behövde uppleva detta val.

18 september 2010

Inte som de andra


Att man förväntas tycka om shopping bara för att man råkar vara född som tjej kan inte vara mer fel, åtminstone inte i mitt fall. Nu var det dags igen. F behövde nya jeans, present till nästa helgs kalasinbjudan och större innegympaskor. E skulle ha en vit T-shirt för att göra något textilmålningsprojekt i skolan. Alla tre var i behov av nya skidhandskar. Dessutom hade jag i ett ögonblick av sinnesförvirring lovat att vi skulle sondera utbudet av nya trädgårdsmöbler samtidigt som kyl- och frysskåp ekade tomma.

Bara att ladda för en heldag i sta'n alltså.

F var hur tapper som helst och provade minst 5 olika par jeans utan minsta passform. Den mycket kloka expediten tipsade då om JC och 5 minuter senare var problemet löst. Ett antal affärer senare gjorde vi depåstopp på Bilbolagets café, lånade toaletterna och passade på att spegla oss i glansen av alla nya bilar och drömma om vilken vi helst skulle velat ha, om vi haft pengar.

Naturligtvis var säsongen för trädgårdsmöbler över, utförsäljningen hade varit förra helgen. Då tittade vi på fina bord till vardagsrummet och soffor stora som flera dubbelsängar i stället. Efter ett megastopp på Willys återstod endast en kortare variant på ICA Maxi, mest för pennskrinet E fått för sig att han inte kunde klara sig utan. Som tur var fyllde de ett år, bjöd på glass och sålde Prinsesstubbe för en spottstyver. Annars hade den tjuriga, småirriterade, stadströtta mamman blivit outhärdlig även för de två stoiska sönerna.

Desto skönare se'n att, om än "kasblack", få byta ut all frustration mot lugnet i hemmets trivsamma kaos och samla familjen i soffan till lite lördagsmys.

17 september 2010

Kan det löna sig

Läste en statusrad på Facebook:

Hörde på radion att snittlönen per månad för en kvinna i Sverige är 25100:-, och 31100:- för en man. Vad fan är jag då?

Ja, man undrar ju.... Kan det verkligen vara så? För det första är vi många som ligger under snittet. Både män och kvinnor. Och då måste det ju finnas lika många som ligger över, ungefär. Var ligger rättvisan i det? För att inte tala om den omotiverat stora skillnaden på snittlön mellan män och kvinnor.
- En tankeställare, så här i valtider.

Och på tal om lön, så peppade jag en vän över chatten mitt i natten. Hon skulle löneförhandla. Jag tror det kommer gå alldeles utmärkt. Önskar bara att jag själv varit lika förutseende. Då kanske snittlönen inte varit ouppnåelig för evigt.

16 september 2010

Ambivalens


Styrelsemöte med gamla jobbet idag. På min "lediga" dag. Kändes hemtamt och lite sorgset på samma gång. Jag har aldrig varit så tveksam till vad jag egentligen vill "bli när jag blir stor" som just nu. Vem vet egentligen vart vägen leder, vad som väntar bakom nästa kurva? Hjärnan säger att jag behöver detta. Ett miljöombyte. Andra synvinklar. Något annat, helt enkelt.

Men, när det går ut över det hittills förhållandevis väloljade familjemaskineriet blir jag tveksam. Mannen ifrågasätter, med all rätt, om de ekonomiska förmånerna verkligen uppväger merkostnaderna. Jag blir honom svaret utan. För jag vet uppriktig sagt inte. Istället känner jag mig orättvist och maktlöst egoistanklagad och beskyller honom i tanken för att vara missunsam och bortskämd.

Det håller ju inte. Inte i längden. Hjärtat säger mig det.
Så, kom oktober med hopp om förändring av arbetstiderna.

13 september 2010

Det här nya jobbet som jag har


Jo, det går bra, men inte så fort och effektivt ännu. Mina nya arbetskamrater är trevliga - och många. Och inte i närheten av så flamsiga som jag och J kunde vara. Lokalerna är fina, men saknar Turistbyråns charm. Arbetsuppgifterna klarar jag ännu utan större ansträngningar, även om det tar tid. Men där finns mycket annat nytt och intressant att ta del av. I framtiden. Jag övar engelska och tyska, varje dag. Det är kul. Och här saknas inte pengar hela tiden. Behövs något så är det liksom bara att beställa. Utan att fundera i fjorton varv först. De långa resorna och dagarna kunde jag klara mig utan, men i övrigt?

Jo, det är en klart annorlunda miljö och jag tror det kan bli riktigt bra det här.
Men jag saknar J. Mycket t o m.

12 september 2010

Hallon


Hittade ett nytt gratisprogram för roliga collage häromdagen. Tyvärr följer en vattenstämpeln med. Hm. Ska nog hitta nå't sätt att komma runt det.

Hittade hallon också. Blev en sväng igår efter älgjaktens avslutande och samma sak idag. Så nu ligger drygt två kilo infrysta till vinterns godaste hallonsylt, en hallonpaj till gårdagens efterrätt i våra magar och en skål med färska bär står i kylen och väntar på att bli uppätna i morgon. Vardagslyx.

Tack E för tipset!

En vecka kvar

Dags att göra sitt val - igen. Mest märks det väl på att så fort man slår på radion är det någon valdebatt, reklaminslagen på TV:n har ändrat karaktär och valsedlarna kommer neddimpandes i brevlådan.

Solidaritet har alltid varit en självklarhet för mig, liksom medvetenheten om att förutsättningarna för att driva företag är intimt förknippade med möjligheten att bygga vidare på välfärden. Nöten att knäcka är vilket parti som, i mitt tycke, bäst kan uppfylla dessa (vid första anblicken) något motstridiga mål. Men mitt engagemang vill ändå inte infinna sig som förr.....

Fanns det en avgörande fråga som gick som ett gränsdike mellan blocken, som i Sollefteås fall, kanske min glöd skulle tändas igen. Annars tycker jag nog, liksom många andra, att debatten alltför ofta hålls på en låg nivå och känner mig nog aningen velig och osäker på vad alla vallöften egentligen innebär om de nu verkligen infrias i förlängningen.

Men rösta ska jag, om det så mot förmodan skulle bli blankt.
För den rättigheten avstår jag inte.

11 september 2010

Blomsterminnen


Löven blir gula och allt vissnar i en rasande fart. Blommorna i våra utekrukor har som vanligt fått alldeles för lite vatten, så nu ska de slängas. Egentligen intresserar mig inte odlade blommor nämnvärt. De är fina att titta på, när någon annan sköter dem. Men, personligen tycker jag nog att de vilda blommorna är minst lika vackra att njuta av.

9 september 2010

Ca 3 månader till premiär

Försäsongsträningen med Alpina klubben är igång. Och jag som ännu inte bokfört klart, inte skickat mail till alla nya presumtiva klubbmedlemmar från informationsträffen i våras, inte fixat fram våra stadgar till Handikappidrottsförbundet och definitivt inte har kondition för att vara med på träningarnas övningar alls.

Men det känns ändå lika kul - nedräkningen till snö och skidföre har börjat!

6 september 2010

Hopp för mänskligheten?


Brukar sällan följa nå'n särskild TV-serie sådär, men av någon anledning började jag titta på "Kvalster" i 1:an. Nu är jag fast. Kan inte släppa tragiken, sorgligheten, bristen på kommunikation och karaktärernas tillkortakommanden som människor och medmänniskor.

För jag är ju den obotlige optimisten, vill så gärna att där ska finnas hopp. Att vi alla ska inse vilka brister och egenheter var och en av oss har som förstör, såväl för oss själva som för dem vi älskar mest. Och i kvällens avsnitt tyckte nog regissören att jag väntat nog. Nöjd? Jo, en stund, tills insikten når mig:

- Verkligheten har inte något manus för att hålla tittarnas intresse vid liv. Hur många svikna barn, kvinnor och män går till sängs ikväll?

5 september 2010

Hösttecken


Hösten är på ingång. I morgon börjar älgjakten, så idag var det var hög tid att ta ner kossorna från buan.

Efter en riktig och bra jobbardag i fredags, har vi annars haft en lugn helg i kureringens tecken. F, vår störste sjusovare, vaknade lite febrig någon gång mitt på dagen igår, varvid jag bar upp färskpressed apelsin och smörgås och talade om att han fick ligga kvar och vila så länge han ville. Det var en förvånad och något fundersam kille som försiktigt undrade:

- När FÅR jag gå ner då???

Se'n fick vi finfrämmande av guddottern med mor. När de åkte fylldes gården av byns grabbar och jag jag stack till Buan för att förbereda inför dagens hemflytt. Just de här kossorna hade vi nog kunnat göra ett "Alpabzug" med, men min fysik för dagen inbjuder inte till några längre promenader, tyvärr. Och inte har jag nått några framgångar på övertalningsfronten när det gäller att klä killarna i "Tracht" heller.

Men det hade garanterat gått fortare. Tjuriga koskrällen som inte ville åka finka, punktering på traktorn och allehanda komplikationer gjorde att dagen idag tillägnades i stort sett helt och hållet de fyrbenta, med endast några få, korta avbrott för nödvändig tvätt och dammsugning. Bara de nu håller sig inom stängslet här i byn, annars kan det bli mycket köttfärs i frysen - fortare än nå'n anar.

Konkurrens om bären


Letade - och fann - lite hallon lagom till efterrätten. Men, någon hade hunnit före mig. Jag har mina misstankar - någon som är känd för att gilla blåbär och valde att bara äta bären från riset.

Vad tror du?

2 september 2010

Typiskt, va!


Minns ju inte när jag var hemma från jobbet sist p g a sjukdom. Visserligen var jag ruskigt dålig i julas, men då var vi ju ändå lediga. Men nu, andra dagen på nya jobbet ligger jag här med feber, snorfyllt huvud och värk i hela kroppen. Bara att kapitulera och stanna hemma. Trist, så in i vassen trist.

Om detta är en del av mitt nya liv, då gäller det att tänkta till. Hm, gör nu en inköpslista med mer äpplen, apelsiner, citroner, färsk ingefära och allsköns frukt och grönsaker som bara innehåller en massa vitaminer, antioxidanter och allt vad de där nyttigheterna heter. Så lätt låter jag mig inte nedslås!

Men kantarellturen på lördag, den har jag redan nu ställt in. Tror inte en 8-timmars, tung tur med mycket myrpromenader är att rekommendera två dagar efter sängläge, direkt.