30 december 2008

Årets näst sista dag

Killarnas kompis är fortfarande kvar, jag pysslar med hushållsarbete, lägger in räkningar för firman och ska precis ta mig an Alpina klubbens nya hemsida - den gamla går ut i övermorgon! Varför ska man vara ute i god tid, när man kan göra allt i sista minuten??

Åren går så fort nu - kan det ha med min ålder att göra? Vips är det Nyårsafton igen , och ärligt talat - vad har vi egenligen gjort av vikt sedan sist? Resan till Kroatien är väl det jag kommer att bära med mig som det starkaste och finaste minnet från året 2008 och att vi ännu ett år slapp ta avsked från några av våra närmast anhöriga tillhör förståss det positiva. Det krig som just nu återigen rasar på Västbanken och Finanskrisen med dess följder tilhör årets negativa händelser jag tror vi kommer att minnas länge.

I morgon åker vi till syster och mest troligt hem på Nyårsdagen. Får se om vi lyckas svänga förbi kusin Monica också. Jag vill i alla fall till kyrkan i Ed och tända ljus i minneslunden. Den omvägen får Herr Nilsson leva med!

Gott Slut och Gott Nytt År!

29 december 2008

Julen i bilder

Min älskling har (återigen) förärat mig en alldeles för dyr julklapp.

Jag brukar i mina mer feministiska och emanciperade stunder ifrågasätta om han ser de gåvor han ger mig som någon slags avlat för årets övriga 363 dagar? (Julafton och min födelsedag är de dagar på året som är undantagna, resten är han mer eller mindre för upptagen med sitt för att ge en hjälpande hand åt det kaosartade hushållet jag halvhjärtat försöker styra upp med vänsterhanden.) Jag har hittills aldrig fått ett svar och som en av Mammons trogna undersåtar kapitulerar jag raskt och glömmer alla önskningar om jämlikhet inför de dyra - men alltid klockrena! - gåvorna.

Den här gången tröstar jag mig med att "hela familjen" har glädje av min julklapp.
Tänkte härmed passa på att dela med mig lite av resultatet från nya kamerans första dagar i min ägo: Julen 2008 i bilder!











Julefriden

Jodå - den infann sig - med besked!! Så pass att jag t o m tog lite dator-semester, riktigt skönt, faktiskt. Kom på att när det är jobb och skola och allt annat så har vi rutiner, pojkarna ska jagas i säng och då sätter jag mig en stund vid datorn medan de kommer till ro. Nu är vi lediga, nästan allihopa, nästan hela tiden och då har vi inga rutiner alls - och vips var bloggtiden bortrationaliserad!

Julen har annars i stort sett avlöpt enligt planerna - skinkgräddning och annat pyssel till kl 03.00 natten före och panikstädning på julafton - blev jättefint, men vi hann inte in till farfars till kl tre. Har egentligen ingen aning om någon såg på Kalle Anka, för jag och LG hoppade i duschen och speedade över lagom till kl fyra.

Ett berg av julklappar delades ut av en tomte som alla avslöjade som "mamma". "Du kunde väl åtminstone försökt klä ut dig lite bättre" sa Felix. Jag och svägerskan hade även uppdrag på annan ort - alltid lika kul! När vi gått hem till oss tog jag en promenad - och se! Då dök en mer äkta tomte upp hemma hos oss - oturligt nog i min frånvaro!

Juldagen började med julotta i Rönnöfors - en lisa för själen! Att det ska gå 11 år mellan varje gång?? Jag begriper inte... Sedan fick jag mig en härlig skidtur helt på egen hand och efter buss-städning med LG satte vi oss hela familjen och tittade på VARG, åt ost från Skärvången och vi vuxna delade på en flaska vin från Kroatien - fullträff!

Annandagen töade det och var lite trist väder, så jag passade på att baka julkakorna och bullarna jag inte hann med före jul. Sedan kom farfars och svägerskan på middag - åsså läste jag en bok!

Lördagen tillbringade jag och grabbarna med goda vänner i slalombackarna i Bydalen. Lika roligt och uppskattat varje gång! Men nu åker tre av barnen ifrån mig i backen -elände! Vi blev hembjudna på middag i deras stuga också, så vi kom hem lagom till läggdags...

Söndagen kändes det som att det var vardag igen - tvätt, en skidtur till, läsning av ännu en bok och tjat på pojkarna att slita sig från nya TV spelet och gå ut en stund stod på schemat. A & K kom en sväng på kvällen för att testa pojkarnas mest extrema julklappar under allmänt stoj och glam - och jag kunde bjuda på nybakta julkakor!

Idag har jag haft strafftjänst. Fixade lite tvätt när jag väl vaknat (sover så kopiöst mycket nu - undrar ibland om jag verkligen är helt frisk?) och drog sedan in till sta'n för lite inhandling innan nyårsresan till älskade syster-yster. Vilket straff!!!! Ingen parkering, folk överallt, trångt och köer i varenda kassa! Bläh! Det tog precis hela dagen och ändå orkade jag inte ge mig på projektet att hitta något fint att ha upptill till min nya fina kjol på nyårsafton.

Nu har killarna kompis som ska sova över, jag ska lägga in de sista paketen och påbörja bok nr 3. Yeah!

23 december 2008

Tiden räcker inte till.....

Hur hinner folk blogga dan före doppareda'n?
Inte jag!
Rusar runt med fula granar och farmors present är ännu inte inhandlad.
Felix har sovit över i Skärvången så jag ska hämta honom där ikväll.
Återkommer med utförligare rapport när julfriden lagt (?!) sig.

GOD JUL!!!!

20 december 2008

Nu snöar det igen...

...och jag ber en liten bön att alla de som bor där det ingen snö finns, och gärna vill ha det, åtminstone ska få en vit julafton....

Själv kan jag inte tänka mig att bo någon annanstans där man inte får uppleva de fyra årstiderna. Årstidsväxlingarna gör åtminstone mitt liv så mycket lättare att leva!

Julkänsla

Efter en hektisk vecka med 3(!!!)stadresor, julklappsinköp, lite julpyssel, slalomträning som skönt avbrott och jobb på nätterna (jo! Nyhetsbrevet blev klart efter två jobbnätter i köket!) gjorde sig sömnbehovet påmint och jag dog ifrån allt ungefär ett dygn.

Nu är jag på "G" igen! Särskilt efter den årliga bandvagnsturen. Vi blev 21 barn och 13 vuxna till slut som stuvade in oss i Bandvagn och på skotrar för att leta efter tomten. Vi fann honom i år också, så att alla kunde lämna sina önskelistor. Är nu 4e året vi kör, så det börjar bli en riktigt tradition. Föräldrarna är lika engagerade som barnen och det är riktigt, riktigt mysigt att få dricka lite glögg och umgås en stund innan alla rusar hem till sitt och forcerar vidare med julförberedelserna.

Och barnen tar tomten på allvar och frågar efter renarna och om han ska sova ute och sedan får alla var sin godispåse (vi hade egentligen för få - tack C för att du fixade det!)och visst har vi lurats, men det är ju så att vi gärna vill tro lite på det själva, vi vuxna också -"En mysig jul tillsammans med snö och glögg och inget elände, precis som förr...."


17 december 2008

Kakdeg och Valla väck

Blev så inspirerad igår, så jag fortsatte av bara farten i kväll. Satte en kakdeg efter middagen - och då kommer Felix ( tack och lov!) på att han ska åka skidor på gympan i morgon.

Inte hinner jag gå upp till verksta'n, när jag har kakdegen på gång, så in med skidorna i köket och fram med Valla Väck - jo för jag hade ju inte rengjort dem i våras, som man ska. Jag tror han hade en hel hund under skidorna sedan den där vårturen till Helags....

Fick en liten "flashback" till en lägenhet i Borlänge för sidådär 22 år sedan, när jag och världens genom tiderna allra bästa granne M vallade slalomskidor på deras övervåning. Undrar hur vi tänkte när vi sicklade dem där också? Linoleummattan blev hal som såpa och det var nog mer tur än skicklighet som gjorde att varken han eller någon av hans rumskamrater slog ihjäl sig i trappan.

16 december 2008

En vecka kvar till julafton

Och då sätter vi fart!!

Idag är en ny och mycket bättre dag. Har gjort rätt för lönen, bakat struvor ( tack Fru Gillgren för inspirationen!), handlat skinka, strukit gardiner till vardagsrummet och bara det blir tyst i pojkarnas sovrum, så ska jag ner och göra en kaksort till!

Men på sta'n idag blev jag alldeles matt av alla människor - så jag hämtade mina linser och for hem. Träffade två bekanta som jag inte sett på länge, vilket kändes mer värt än att stressa runt och köpa de sista julklapparna.

Sedan kan man ju ta sig en funderare på vad det egentligen är vi håller på med? Mat så det skulle räcka till flera familjer i veckor, gåvor vars behov ibland är mer än lovligt krystat och "alla" springer omkring med något halvt galet i blicken. Och allt det där spelar ju ingen roll alls, om vi inte får vara med våra nära och kära. (Syrran - vi längtar efter er!!!)

Vad - om något? - kan vi som är så lyckligt lottade göra för alla de som inte är det? Jag undrar hur många ensamma och ledsna människor det sitter därute i stugor och lägenheter på julaftonskvällen....

15 december 2008

Ingen dag att yvas över

"Älska mig mest när jag förtjänar det minst,
för då behöver jag det bäst"


Så sant som det är sagt.
Idag är nämligen ingen dag som jag är så där våldsamt stolt över att vara jag.

Jobbade hyfsat, men lyckades lägga ner en massa tid på en förfrågan som inte blev något alls till sist.
Köpte en kjol på impuls - till mig själv! Men den var åtminstone på rea.
Naturligtvis var vi sist till adventsfikat på fritids, att vi aldrig lär oss!
Fick ett riktigt superutbrott på barnen i samband med tandborstningen.
Struntade återigen i "hushållet" och stack ut med längdskidorna i stället.
Till råge på allt har jag varit grinig mot en vän som inte förtjänade det, bara för att några helt andra personer retat upp mig.

Jag var åtminstone sams med barnen innan de somnade och rent fysiskt mår jag bättre. Men samvetet läker tyvärr inte av några kilometer i elljusspåret.

14 december 2008

Kompisar

Felix har lite svårt att hitta egna kompisar emellanåt. Det är mest Eric som någon ringer till. Så idag var det jackpot, när två kompisar ringer till Felix, och han kunde välja vem han ville vara med!

Då kör mamma med lätt hjärta 12 mil (3 mil enkel t o r 2 ggr) för att han ska fä leka i 3 timmar. Sorry, men miljön får ursäkta idag....

Luciadag i Landön

För Sjuntorpsbor och andra snölösa tänkte jag bara spä på vinter-pornon och frossa i lite snötyngda bilder. Tänk! Mitt i detta vackra vintervita julkort - bor vi! Och då ska ni ändå veta att vi har lite snö jämfört med vad de har i Skärvången!





Lönsam helg

Jag hjälpte killarna att bära ut resten av jultidningarna igår - och det var riktigt lönsamt! Endast 5 överblivna böcker kvar summa summarum! Toppen! (För den oinvigde se här!)

Idag har jag gjort en liten panik-städ-drive här hemma. Och gissa om jag blev glad! Hittade både glasögonen och Fleece BH:n! Nu saknas bara Felix kläder som vi är rätt säkra på att de blev kvar i Bydalen och min tränings-BH. I gengäld hittade jag ett par trosor, som jag helt glömt att jag haft....

Jag gillar den här formen av "recycling-the-Anneli-way". Måste nog städa lite mera och se om jag gör fler fynd!

12 december 2008

Livet med ett alldeles särskilt barn

Har precis läst kusin Moincas inlägg om träffen med psykologen. Jag förstår precis hur det känns. Kan bara trösta med att när vi väl fick komma till habiliteringen, så var det som att komma hem. En känsla av att för första gången hamna rätt.

Sedan blev det utredning, och så kom dagen då vi skulle få besked. Jag minns det som om det vore igår, den dagen för ca 8 år sedan när vi fick Felix diagnos. Delvis hade vi ju redan räknat ut själva, medan annat kändes som ett slag i magen. Jag minns också hur arg LG var, på mig, på psykologen - och förmodligen hela världen.

Resan därefter har varit både upp och ner och många gånger fylld av kamp. Ett evigt stridande för de rättigheter som borde komma naturligt. Att nästan aldrig få något utan att först göra anspråk på titeln "bitch-of-the-year". Men parallellt med detta; alla dessa fantastiska människor som vi mött och som betytt oerhört mycket såväl för Felix som för oss.

Kan bara instämma i Masarinmammans beskrivning av "proffesionella darlings". Högt på vår lista just nu ligger elevhälsans specialpedagog som själv kom på att hon kunde "träna läsning" med Felix, och naturligtvis habbens sjukgymnast efter uttalandet:

-"Jag vet inte riktigt vad vi ska titta på och göra, för Felix är ju redan så duktig."

Och vad kan jag annat än att hålla med. Han är ute och skottar nu, för fullt, vår alldeles egen arbetsmyra!

11 december 2008

Fröken förvirrad

Tog ut linserna ikväll ( för att det verkligen behövdes) och skulle precis sätta på mig glasögonen... när jag inte hittar dem! Hade med dem till Bydalen, men se'n då??? Som tur är slänger jag ju inte så mycket, så jag hittade mitt äldre par, som nästan funkar lika bra.

-"Men mamma vad du ser konstig ut" sa Eric.
-"Kolla in Anneli; 20 år!" sa LG.

Undrar om någon av kommentarerna kan räknas som komplimang???

Julkonsert och slalom

På jobbet vet jag inte riktigt vad jag gör de här dagarna. Var i o f s till sta'n på ett möte om online bokning idag. Ett riktigt informativt och bra möte värt tiden, faktiskt! Annars känns jobbet just nu bara som något som liksom bara ligger mitt emellan och kommer i kläm mellan alla roliga aktiviteter hela tiden.....

I går var vi på Julkonsert med F-3:an. Eric var stjärngosse, så söt så och en mimarnas mästare! Vi kom , som vanligt, sist av alla, hamnade längst bak och följdaktligen blev bilderna därefter. Men vi njöt av lyssnandet i alla fall!

Ikväll var det så premiär för snöträningen i Almåsa. Både jag H var nog lite nervösa inför "eldprovet", men som tur var firades det nog lucia lite varstans runtom i bygderna, för han hade ca tio barn och jag endast två! Vi släppte dem efter ca 45 minuter och sedan hade alla hur kul som helst i lössnön på hägn utanför backen. Barn och vuxna stod på näsan i pudret så det stod härliga till!

Det blev lite sent innan grabbsen kom i säng, så det är tur att det är fredag i morgon. Jag har precis anhållit om sen hemkomst, för i morgon eftermiddag ska jag på ett möte i sta'n - igen - och tänkte stanna och göra klart julkappsinköpen efteråt!

9 december 2008

Löjliga familjen personifierad

Tre meter från bron har LG dubbelparkerat bandvagnen bredvid Audin. (Gissa om LG blev populär när han erbjöd alla barn som bor åt vårt håll att åka bandvagn hem från skyttet igår?)


Klockan har passerat läggdags och barnen är mitt i ett parti Fia med knuff som omöjligen kan avbrytas.


Själv är jag ju bara tvungen att göra ett totalt omotiverat och innehållslöst blogginlägg i stället för att engagera mig i t ex räkningshögen. - Gissa om familjen Åman-Nilsson skulle platsa som modeller till nästa utgåva av "Löjliga familjen"?!

Men vad gör det när kylan och snön gör hela landskapet oemotståndligt vackert som ett enda megastort julkort.......

8 december 2008

Varje dag är en ny dag

Fredag : Middagen med de två turistcheferna från Härjedalen var supertrevlig, god och jisses så vi pratade! De här två tjejerna är ungefär 18 gånger så skärpta som jag och har koll på läget så jag nästan rodnar. Men jag "får ju vara med och leka ändå" och inte jobbar jag lika mycket som de heller, för jag har ju liksom prioriterat annorlunda i mitt liv och är stolt och nöjd för det!

Lördag: Trött mamma, trötta barn och sura, stressade miner ända tills vi stod med skidorna på i backen. Tack gode gud för snö!!!

Söndag: Såg en liten annons "Familjehem till spädbarn sökes". LG hade också sett den! Kan jag hålla mig från att ringa? Fast det skulle ju inte funka! Inte nu. Men, LG hade också sett och läst den......

Måndag: "Ledig" dag. Börjar lugnt med frukost, efterlysning av Felix ( förhoppningsvis) kvarglömda kläder i Bydalen och lite bloggande för att sedan accelerera ; tvätt, lite fixande för klubben, disk. Kaffe! Skriva lite för jobbet, utvecklingssamtal med Felix på skolan och sedan vidare till sjukgymnasten på habben, (hoppas vi hinner med något litet ärende på sta'n). Hem, middag, skytte på Långan, lite mera skrivjobb och mailsvarande och - God Natt!

Skidpremiär

Tror faktiskt det är första gången i mitt liv som jag premiäråkt slalomskidorna före längdskidorna, men det gick ju bra bra det med! Drombacken i Bydalen var i perfekt skick och både barn och vuxna kastade sig utför likt nyss utsläppta ystra kalvar om våren. Inga liftköer, lite teknikträning, nya kompisar och, tja - vad mer kan man önska? Jo, kanske att det varit lite varmare på söndagen, för då fick vi ta väldigt korta pass i backen; temperaturen låg runt -16.



Felix åker som en vettvilling och har förvånansvärt lätt att lära sig nya saker - nu kan han snurra på skidorna i flacka partier - "Hur gör man?" Eric åker mer koncentrerat och har snappat hur man gör en skärande sväng och lämnade så fina knivspår efter sig i backen. Kul! Båda två har blivit så duktiga nu att de är definitivt klart godkänt åksällskap för mig!

Den sociala delen av att åka iväg en helg så här med klubben är inte minst lika viktig den. Felix accepteras och smälter in naturligt bland alla andra, även om han kanske umgås mest med de yngra barnen, men bland dem är han i gengäld omåttligt populär! Eric, som inte är lika social, lyckades också hitta en kompis, en kille som även han var lite lugnare och mer "ordentlig" till sinnet. I backen håller han sig dock fortfarande helst till mig, medan Felix ser jag inte skymten av!

Själv hade jag turen att dela stuga med en supertrevlig, rolig och väldigt "rak" mamma, så vi låg och pratade och fnissade som två fjortisar tills klockan var halv 2 på natten. Att lära känna nya människor på detta sätt ger mig hela tiden insikter jag inte tidigare haft. Kan bara konstatera hur uppväxt, familj och medmänniksor gjort mig till den oerhört lyckliga och trygga person jag faktiskt är. Jag hoppas bara att jag verkligen kan förmedla detta till mina barn, så att de en gång växer upp med samma känsla som jag. Gärna önskar jag även att jag kunde dela med mig detta till alla andra i min omgivning som inte är lika förunnade och förskonade.

Väl hemma käkade vi Pizza ( LG hade "lagat" maten - det tackar vi för!), slängde oss i duschen och gick in till farmor och gratulerade henne på 85-årsdagen. Så avslutades vinterns första toppenhelg på det mest perfekta sätt- med tårta!

4 december 2008

Julpyntat och fint i vår lilla by

Sent i gårkväll, när barnen sov och LG fortfarande var kvar ute i verksta'n, kom jag mig äntligen ut för en liten promenad. Hemifrån till bron över Långan är det bra precis 6 km fram och tillbaka - alldeles lagom kvällspromenad!

Det är något speciellt att få traska iväg mol allena i mörkret nästan mitt i natten. I de flesta hus är släckt och jag ser för min inre syn hur alla sover lugnt och tryggt därinne. Känner mig lite som "Tomten" i Viktor Rydbegrs klassiska dikt där jag knatar fram och det enda som hörs är knarret från skorna i snön och min egen andhämtning. Någon enstaka timmerbil passerar, men de saktar in och håller ut så snällt, att inte ens det kan störa mitt i det närmaste meditativa tillstånd.

Så här i december ges promenaderna en extra dimension - i så gott som varje fönster lyser en stjärna eller adventsstake. På de flesta gårdar står en vackert ljusprydd, snötyngd gran och inne i byn kan jag inte låta bli att stanna till lite extra vid den stora fina bygranen och naturligtvis J&Cs "pepparkakshus". Bilderna gör inte rättvisa till upplevelsen, men håll till godo:



3 december 2008

Dagens citat

"Hur skulle världen se ut om alla människor lyckades hela tiden?
Jag menar, utan sådana som mig skulle ju världen inte gå framåt!
Nej, jag bjuder på det här, så den grå massan slipper göra mina hjältemodiga misstag.
Det gäller att fortsätta kampen mot bakåtsträvarna.
Och som vi alla vet...
-Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!"


Det var Sally som sa det ( spelad av Maria Lundqvist). Är det inte skönt så säg?! Ungefär sådär resonerade jag när jag tävlade i längdåkning -"Det är nog bäst att jag är med och tävlar, så slipper någon annan bli sist, som kanske skulle bli ledsen för det!" Sedan började jag med orientering och det gick ju lite bättre och då var inte jag heller så nöjd med att komma sist längre.

Pojkarna verkar inte vilja tävla alls, och det är helt okej. Bara de vill var ute och röra på sig, så är jag nöjd, faktiskt! Även om jag saknar allt runt omkring när man tävlade, träffade kompisar och så.

Men nu får vi i alla fall åka på läger till helgen. Jag gjorde klart det sista med program, deltagarförteckning etc och skickade ut idag. De har fått bra med snö i Bydalen, så det kommer garanterat att bli riktigt roligt. Lär väl ha en massa träningsvärk på söndag kväll, men det är det värt! Ska skynda mig ut och gå en sväng i förebyggande syfte, blev inte av igår för då fick jag äran att skriva fakturor. Jag hade gärna åkt lite längdskidor i stället, men det snöar fortfarande så inga skidspår är uppkörda.

För de som håller koll - nu har vi endast 9 julböcker utan ägare kvar!!! Förlusten krymper...

1 december 2008

Måndag igen

Fastän jag älskar vintern och december med lussebullar, pepparkakor, lucia och tända ljus, så är det ändå samtidigt min absolut värsta panik-månad. "Alla" har städat och pyntat innan jag ens fattat att det är advent. Ikväll undrade sönerna: -"Mamma, har du köpt någon kalender till oss" och först då insåg jag att det är just det som 1:a december innebär: Julkalendern börjar!

Julklappar skulle jag helst avskaffa och julmaten mår jag mest illa av numera. Drömmen vore att ta med familjen till en enslig stuga på fjället, elda en brasa, läsa en bok och bara få vara tillsammans och njuta av varandras närhet, så länge vi alla är friska och kan. För vem vet hur länge vi får ha det så? Senast idag blev jag återigen påmind om hur lätt det är att vi bara tar varandra och vår hälsa för given.

Eric är fortfarande hostig, röd i ögonen och blir hemma i morgon också. Idag fick han en av jultidningarna i förskott - en Hälge - så att han skulle ha något att pyssla med. Han berättade ikväll att, idag när han var alldeles ensam, hade han radat upp alla gosedjuren och läst högt för dem. Gullevännen - vilken bra lästräning!

På tal om jultidningar - just nu har vi "endast" 15 böcker kvar som saknar ägare.....

30 november 2008

Att hämta julgran

Jag har bestämt mig, inget av den förvirring som rått efter det där samtalet med psykologen kommer att präntas ner i denna blogg. Ingen skulle ändå förstå något, för det gör vi inte själva. Nej, nu väntar vi i stället på att hon hör av sig igen med förslag på ett förlösande test som bör kunna leda till att hjälpa Felix i sin utveckling i stället för att konstatera att "detta är ändå ingen idé".

Eric har varit sjuk hela helgen och TVn har gått varm. Vad annars finns där att göra när man inte får gå ut och inte orkar bygga lego. Felix har gjort honom sällskap och har sett Mamma Mia 2 ggr, SOS 1 gång och Snowroller minst 2 ggr. (De sistnämnda följde med jultidningarna, och är delvis faktiskt lika roliga nu som då de var nya.)

Jag var mer än lovligt knockad i går och sov alldeles för längre, bakade lite matbröd, tvättade några maskiner, gjorde sällskap med grabbarna i TV soffan lite för långa stunder och började plocka undan i köket i hopp om att få till lite adventstämning i dag. Och se - det lyckades! För nu är köket fejat, julgardinerna uppe, adventstakarna i fönstren och sist men inte minst åkte Felix och jag till skogen och hämtade både adventsgran och julgran.




Det har snöat hur mycket som helst i helgen och det var så där trolskt vackert i skogen. Vi såg renar och flera olika spår efter andra djur. Vi enades om att var det inte Erics klasskompis renar, så måste det vara Tomtens. För vem kan värja sig mot att tro på Tomten när det ser ut sådär i skogen?

När vi skulle såga ner granarna gick snön upp till knäna på mig och ännu längre på Felix. Och hela tiden dalade små, små snöflingor ner och landskapet fick oskarpa konturer. Det påminde mig om en affish från Österrikiska Turistbyrån som jag i flera år hade som tavla - ett skogigt landskap där en vuxen man och en ung pojke stretar fram med en gran i den djupa snön, medan ännu mer faller. Nu hade vi ju visserligen skoter och jag är ju ingen man, men ändå - lugnet, stämningen och att föra en tradition vidare kändes som hämtad från den där bilden.

Jag följde alltid med pappa och tog gran, därför känns det extra roligt att Felix vill följa med mig. Det har han fått göra ända sedan han var liten. Första gången hade han ännu inte fyllt ett år. Det var då J & A följde med och jag inte kunde begripa varför granen var så tung - jag bar i granens grova ände, med Felix på ryggen, och J skulle bära toppen - men han snubblade och det hela slutade med att jag drog honom också! Behöver jag nämna att det var första och sista gången han följde med mig på granletning?

28 november 2008

Livet

Tänkte referera samtalet jag hade med psykologen igår. Men, så ringde jag min kompis från gymnasietiden. Vi umgås tyvärr inte så mycket nuförtiden, men i all fall känner jag att vi alltid har kvar förtroendet och omsorgen om varandra och behöver bara lyfta på luren för att vara tillbaka i den känslan.

Hennes pappa har fått en stroke igen. Den förra är det nu sex år sedan, men nu hade det tagit hårdare, så han hade mist talet. Och genast är jag tillbaka i den tid då jag fortfarande hade föräldrar att ängslas för. Jag tror mig veta precis vad hon och hennes son går igenom just nu och det är tungt.

Jag orkar inte klaga nu över känslor av förvirring, att inte förstå eller begripa. Att överhuvudtaget inte acceptera att vissa saker inte ska vara någon mening att ens försöka lära Felix, eller att ett utlåtande från 4-års åldern ska vara för evigt avgörande för hans framtid.

27 november 2008

Regn i november

tycker jag inte om....

Det tog mig 45 minuter hem från jobbet, att jämföras med normala max 30 minuter. Förseningen innebar att det inte fanns en chans att hinna fixa mat och vara tillbaka i Krokom till träningen. Så den fick vi stryka i dag. Hade ärligt talat ingen lust att åka ut och halka omkring på den där glashala vägen en gång till heller.

Dessutom har Eric varit hemma från skolan idag. Tror det är hans tur att ha en förkylningssläng nu. På förmiddagen ringde psykologen från habben och frågade efter mamma och pappa "Nej,jag är ensam hemma och sjuk" svarade Eric sanningsenligt. "Hur gammal är du?" ville psykologen veta.

Undrar om man kan bli anmäld till barnavårdsnämnden för att man lämnar en 9-åring ensam hemma när han är sjuk? För psykologen vet ju inte att farmor bor 20 meter bort och att Eric gick dit ungefär 3 minuter efter att han pratat klart med henne....

26 november 2008

Segt

Sitter och väntar på att mailet med bilderna på segrarna ska gå iväg till pressen....

Verkar som om jag gjort det lite för tungt. Och klockan går, det är halt på vägen och snart är det väl midnatt innan jag kommer hem och får krypa till kojs. Alltså - utökar sömntiden till 6 timmar ungefär i natt då.... Ehh....

Guldstjärnor

Nu var det gjort - Guldstjärnemiddagen anno 2008. Är nog årets ovanligaste arbetsdag, men också bland de absolut roligaste. Jag är just nu som ett övertrött barn efter tre nätter med endast 5 timmars sömn vardera. Har ett överskott på endorfiner, av någon mer eller mindre okänd anledning, men koncentration, fokus och effektivitet sviktar märkbart.

Återstår av arbetsveckan; två mer ordinarie arbetsdagar, lite alpin inomhusträning och soppmiddag på Långan. Håller också på att trixa lite med programutskick inför lägret i Bydalen och träningskalendern som ska in på hemsidan för alpina klubben.

Tänk att det räcker till med fix och plock hela tiden?! Undrar just när "Inga" hade tänkt städa, byta gardiner och pynta till advent hemma hos familjen Åman-Nilsson?

25 november 2008

Totalskidskolan - världens bästa skidskola!

Såg ni inslaget om Totalskidskolan på Packat & Klart ikväll? Annars går ju programmet i repris senare i veckan. Det är där Felix lärt sig åka slalom. Allt föräldrar och andra sa om personalen i inslaget är bara så sant. Jag har aldrig träffat mer fantastiska människor än killarna och tjejerna där! Nu åker ju Felix redan så bra, men när jag såg inslaget blev jag nästan sugen att anmäla honom till en lektion eller två under sportlovet. Egentligen kanske mest bara för att åter få träffa dessa fantastiska männsikor och liksom omsvepas av deras aura. Det kan förgylla tillvaron totalt för en lång, lång tid.

Idag har för övrigt varit en sådan där helt vanlig dag, full med små guldstänk hela tiden; Mötet i Norge gick över förväntan och jag kände att jag hade massor att bidra med och vi fick t o m riktigt god lunch. ( Är ju som bekant lite skeptisk till den norska maten.) Här hemma blev det Rödingpaj till middag - bara en så'n sak - och till efterrätt kom lilla Vanna, nu 4 månader, med pappa på besök och jag måste ju bara få hålla henne när han drack kaffe!(Mycket kaffe blev det....)

Blev ingen promenad i går, för "storpojken" behövde lite assistans, så nu blir det en ikväll i stället. I morgon hinner jag inte, för då är det Guldstjärnemiddag och då lär jag inte vara hemma förrän mitt i natten.

24 november 2008

Iskall måndag

När jag kom på jobbet, som vanligt några minuter försenad till det avtalade mötet, var hela byrån totalt utkyld. Jag menar värre än vanligt. Vi fick ha mötet inne på caféet och S kom med kaffe för även där var det kyligare än vanligt. J satte genast igång att ringa runt och försöka jaga ifatt någon vaktmästare. Till slut fick hon tag på en som hade tid . Då var det 8 grader inne hos oss! Som tur var hittade han felet och vid 15-tiden på eftermiddagen kunde jag äntligen glida ur min täckkjol. Brrr!

Har, av förklarliga skäl varit lite svårt att jobba idag, men jag har ändå fått en del gjort. Inte det som jag planerat, visserligen, men ändå! I morgon blir det Norge och möte om Fiskevägen - undrar vad vi ska ta och göra med den?

Anmälningarna till upptaktslägret i Bydalen i början av december har börjat rulla in. Blev jätteglad idag, när en mamma till anmälde sig. Inte för att jag har något emot pappor, men det kan ju bli lite väl mycket av det goda... Gäller bara att hålla tummarna för att de får lite mer snö nu också, ännu räcker det visst inte till något träningsläger i alla fall.

Killarna var på skytte ikväll. Det är så skönt att kunna lämna dem några timmar utan att behöva vara med och engagera sig. Tror det är bra för dem också att inte mamma är med och bryr sig precis överallt. Pratade ihop mig med några andra föräldrar, så till helgen ska vi nog prova att göra ett ryck med hockeyplan. Vore ju kul om vi kunde få till en is som går att åka på i år.

Har plockat med mig lite hem av det där jobbet jag inte hann. Skulle verkligen behöva fixa det ikväll, men här är sjukt stora högar med ovikt och ostruken tvätt, otvättade "adventslakan", odiskad disk och andra saker som föräldrar i mer "normala" familjer prioriterar framför att krypa ner i soffan med en godispåse och Mamma Mia på DVD, alternativt ta en promenad alldeles själv i den kyliga, men vackra vinterkvällen.

23 november 2008

Att ordna inför vintern

Hittade ett par jättefina överdragsbyxor till Felix och blev av med två par skridskor och två hjälmar på bytardagen igår. Sedan var vi til sta'n. Hann med inköp av en julklapp, kolla in pjäxor och ryggskydd på Team Sportia och handla lite mat. Innan vi åkte hem träffade vi den björnskrämde killen som glömt sin jacka med plånboken i här på fredagen. Eric var på Barnens Hus och köpte Lego för presentpengarna han fått av min faster och farbror, så han hade full huggning hela kvällen med att bygga.När vi kom hem var det redan mörkt och inte så mycket annat att göra än att börja med middagen, innan vi bänkade oss framför Dansbandskampen.
Jannez gick naturligtvis inte vidare. Jag hade nog anat att det skulle bli så, men blev besviken ändå.

Idag har jag kokat äppelmos av de 12 kg jag köpte av "potatisbilen" i veckan. Har även fått mig en promenad med Herman i det vackra vintervädret, så jag känner mig rätt nöjd. Nu kom LG och berättade att han eldat,så det finns varmvatten. Med andra ord kryper jag ner i bubbelbadet när barnen gått och lagt sig och får en perfekt avslutnign på en lagom lat helg.

21 november 2008

Skidtestning

Har varit hos frissan i Aspås idag och fått veta massor om hur det är bakom kulisserna på TV. Önskar nu bara att hon får ställa sig på den där scenen och sjunga en gång till. Såg ju på TV hur hon njöt och förstår det än mer nu när jag fått prata med henne.

Här hemma har vi plockat fram och gått igenom all vinterutrustning för att se vad som passar och vad som behöver kompletteras. Just nu, strax före nio, är grabbarna ute och testkör längdutrustningen. Det mesta kunde de faktiskt ha i år också, men några par skridskor och ett ryggskydd bl a får vi lämna in på bytesdagen i morgon. Sedan är det ju bara den stora frågan vad man ska begära för grejorna...

Tänkte hinna till sta'n en sväng också i morgon - fick utesluta det idag då jag blev kvar längre i Aspås än jag från början tänkt. Se'n hörde jag på radion att de öppnar Ullådalsliften i Åre i helgen och då blev jag ju onekligen lite sugen på att åka dit...

20 november 2008

Fullmatad torsdag

Speedad dag på jobbet idag. Trodde jag skulle hinna skriva klart allt som skulle varit klart i tisdags - optimist! I stället ringde telefonen hela tiden och kanske startar ett samiskt aktivitetsföretag i kommunen inom kort - Jippiee! Sedan fick jag en förfrågan på skotersafari och boende för 4 Österrikare i mellandagarna. LG kom in så vi käkade lunch tillsammans. Gjorde därefter klart ett skräddarsytt blomstervandringspaket till sommaren och sålde in mina tankar kring vårt nya onlinebokningsförsök till tre medlemmar.

Hade tänkt åka hem vid tre för att slippa stressa, men klockan blev som vanligt fyra. Hem, hämta på fritis, fixa mat på en halvtimma, byta om och slänga oss i bilen. Ikväll hade jag bestämt att vi skulle på alpina klubbens inomhusträning. Lite protester från båda herrarna och i början skulle Eric inte alls vara med. Till slut släppte det och allt var jättekul och vi stannade och badade och nu vill de absolut åka nästa torsdag igen. Yes!!!!

Pratade ihop oss lite, vi som är ansvariga för samordningen av träningen, så i morgon ska jag sätta mig att fixa lite "aktivtetskalender" och hemsidesinlägg. Nu ska jag bara hämta in tvätten och softa lite tror jag - innan jag laddar för att slänga LG ur sängen igen...

Ännu en vild natt i sovrummet

Eric vägrar numera att sova i vår säng sedan LG en natt drömde sött, tog armbågen och drog den med all kraft ner i bröstet på Felix som sussade bredvid. Felix har inte lika bra minne, så han har nog trots denn aomilda behandling hamnat där någon fler gång.

Det här var efter det att LG drömde att han jagade en björn här ute bland husen, gömde sig i ett och såg som sin enda utväg att slå till björnen på nosen med all sin kraft. Problemet var bara att det var jag som fick en fet smäll mitt i nyllet.

I natt har jag dock gett igen - "råkade" knuffa till honom "lite" så att han med ett brak hamnade på golvet. Så det kan gå..

19 november 2008

Tjat

Undrar hur många gånger man kan säga -"Nu måste ni gå och lägga er" på 20 minuter??? Jag är övertygad om att jag innehar rekordet. Tyvärr slutar det ju allt för ofta med att jag lessnar ur och förvandlas till monstermamman no 1 med arga rösten som till slut skriker i falsett. Minns att LG en gång sa - "Det hörs ändå ut i verksta'n när du säger åt ungarna att gå och lägga sig..."

En jag känner berättade för mig att hon aldrig har tjatat på sina barn, eller någon annan heller för den delen. Jag är djupt imponerad! Jag försöker föreställa mig hur jag löser läggningstjatet på annat sätt - Hmm, lyfter grabbsen helt sonika över tröskeln och ner i sängen , kanske??? Går ut och skriker bakom knuten? Ringer till LG och säger att -"ikväll är det visst din tur att få dem i säng"?

Kan ju inte hjälpa att jag tycker det är skönt med kvällsjobb, då jag slipper det eviga tjatet. Men stunden efteråt, när de ska stoppas om och vi pratar lite om idag och lite om i morgon och jag fortfarande får världens största godnattkramar och vi säger "God natt" och "Jag älskar dig", den vill jag aldrig någonsin byta bort.

17 november 2008

Det vackraste jag vet......

... är ny fin ren och vit snö som bäddar in landskapet i en mjuk omfamning. Tror att det ligger i släkten, det där med att älska vintern och tycka att nysnö är det vackraste som finns. Fick ett mail av syster med ungefär de orden också. Tyvärr töar det lite just nu. Enda fördelen med det är att vi kunde göra snölyktor - ett helt gäng har vi på tomten ikväll.


I går, när jag hämtat tvätten vid 23-tiden, var det så otroligt vackert ute med fullmåne och gnistrande vit snö överallt. Jag var bara tvungen att ta en kvällspromenad. Nere vid sjön stod jag i flera minuter ute på bryggan och såg på månen, lyssnade på vågorna som slog in mot land och bara njöt! Men korna trivdes nog med att äntligen ha fått komma in i värmen. Några sprang in direkt, medan två var precis så tjuriga och dumma och bångstyriga som bara kor kan vara.


På jobbet har det bara ringt en massa försäljare i dag, så jag har inte fått mycket gjort. Dagens roliga inslag var när holländarna som har sommarställe i Rönnöfors kom in - han är en mycket duktig fotograf och vi pratade om möjligheterna att fotografera björn. Så nu är tankarna på ett gömsle för björnspaning högaktuella igen.

Eric har i läxa att läsa en dikt eller berättelse och öva på det så att han kan läsa inför klassen. Det blev en liten "Walk down memory lane" när vi letade i bokhyllan. I morfars "Utanikring" där man bl a kan läsa "..allri mer åt Kramfårsch.." på ångermanländska, hittade Eric sin favorit "Kast katta på ellen...". Själv försjönk jag i Gustaf Frödings samlade verk.

Jag minns så väl när jag fick den. Jag minns också exakt känslan när jag läste orden på kortet som boken överlämnades med och hur stort det var, där och just då. Det är länge sedan nu, allt är annorlunda, varken bättre eller sämre, bara annorlunda. Jag vet också att det är de vackraste ord jag hittills i mitt liv fått mig förärade. Men att kortet fanns kvar, sparat i boken, det hade jag faktiskt glömt. Det var fint att få läsa igen, så nu ligger orden på kortet återigen sparade någonstans i Frödings samlade verk...

15 november 2008

Häxan Surtant

Min favorit bland moderna barnprogram, alla kategorier, är "Häxan Surtant". Vi såg en snutt idag, Eric och jag. Han förstår inte varför mamma fnissar hela tiden åt häxan, åt Tryggve och åt häxans mamma. Och hur kan jag förklara för honom, att det bara är så befriande och underbart att se min barndoms sagofigurer i denna skepnad?

Däremot tycker Eric att mamma är lik häxan - "Du är ju också svart - i kläderna och håret!" Och jag tar det som en komplimang, för innerst inne finns i mig en liten "Häxan Surtant" som vill komma ut och gnälla och sura och inte vara snäll och definitivt inte vara serviceminded och tänka på hur man presterar ett gott värdskap.

Men den häxan är det nog mest bara familjen förunnat att träffa. Hon får ju i vart fall stanna hemma när jag åker på jobbet - hur skulle det annars sluta?

Efter regn kommer solsken

Masade oss ur sängen, LG och jag, vid 7-tiden i morse. Ovanligt tidigt för att vara helg och vi. Jag skjutsade honom "till bussen" och körde sedan vidare till Frösön. Eftersom jag inte varit på Spa-Dag med Brukarrådet förut, så missade jag lite i taktiken och hann "bara" skriva upp mig på 2 behandlingar av de 3 som ingick.

Istället valde jag att prioritera prova-på-yogan och ai chin. Massagen som jag fick var ljuvlig och ansiktsbehandlingen bidrog till att jag nu är len som en bäbisrumpa i ansiktet - fantastiskt! Efter den kombinationen blev vi uppmanade att dricka mycket och att det kunde sätta igång vissa renande reaktioner i kroppen. Jag lovar : det var inget skämt - jag måste ha kissat kubik i kväll!

Det mest fascinerande var ändå när hon som gjorde min ansiktsbehandling la händerna på mitt huvud, talade om för mig minst tre saker om hur min tillvaro ser ut hemma och på jobbet och sedan blev allt varmt och jag kände mig totalt jordad och det var en helt otrolig "utanför-kroppen" känsla! Så nu har jag önskat mig en timmas helkroppshealing i juklapp av LG...

På vägen hem ringde jag upp en kompis som jag mest brukar sms:a med. Blev ett perfekt sällskap på vägen hem i snöyran. Jo, för nu har snön äntligen kommit och allt är vitt och vackert och inbäddat i bomull och livet får ny fart igen!

Ett enda misstag har jag gjort i dag; en liten "fruktstund" till vårt dignande godisbord ( vi åt faktiskt inte upp allt!) som vi ackompanjerade Dansbansdkampen med i kväll. Borde ha lärt mig att vin efter Spa är en dålig kombination. Det blir liksom så snurrigt då.....



På tal om Dansbandskampen; jag tycker de där Älvdalingarna kan få bli hemförlovade nu. Eftersom jag faktiskt var med på 70-talet kan jag bara säga - "Been there, done that!" Men som jag sa i radiointervjun, med tanke på hur patriotiska masar är, så blir de svårforcerade i omröstningarna. Får väl hitta på några fler PR knep för att hjälpa Jannez nästa helg.

14 november 2008

Bagare




Ibland kan man gå med på att göra nästan vad som helst, bara man slipper åka på alpina klubbens inomhusträning i tätorten 3,5 mil bort. Och gott blev det ju också....

Till större delen trist fredag

Kl 15.00 idag var vi tvugna att dra strecket. Vi bestämde oss för att ställa in resan till Dansbandskampen nästa helg. Trist och jag är grymt besviken. Har ringt runt till de som bokat och de är ju ändå förvånansvärt förstående. Ska prova hjälpa några som vill åka tåg ner. Sedan väntar vi bara på avbokningsavgiften för entrébiljetterna. Killen på bokningen hade fått halsfluss och hans vikarie visste inte riktigt. Befarar nu bara att det ringer 10 st till veckan - och vi hade kunnat åka i alla fall!

Ikväll var det middag på "Långan" som några ur Lysföreningens styrelse fixat. En trerätters middag för 50 spänn - toppengott! Sedan spelade Fålings upp till dans. LG hade ångrat sig, ätit middag hos farmor och stannade hemma och körde flis i stället. Ytterligare en trist-pålaga, i min värld. Killarna och jag hade i alla fall trevligt och åkte hem vid 22-tiden, för då var Eric alldeles blek av trötthet.

I morgon ska jag på föräldraträff med "Spa-inslag" på habiliteringen. Har några mammor som jag vet kommer, som det ska bli extra kul att träffa. LG kör buss till Umeå, så vi har hyrt in grabbarna på lunch hos farmor.

Kan nog bli en hyfsat bra helg i alla fall, även om denna dagen mest gått i tristhetens tecken.

12 november 2008

Egotripp

Jag blev intervjuad i radion idag!

Lyssna på P4 Zenit mellan kl 11 och 11.30, om du vill höra min ljuva stämma!!Gav resutat t o m - några nya bokningar på "Jannez-resan", men tyvärr inte tillräckligt ännu.

Nu: Skotermöte i Föllinge - tjing!

11 november 2008

Undrens tid är inte förbi

Idag ringde M från Elevhälsan. Hon hade hört att Felix sliter lite ont med att han inte kan lära sig att läsa. Det är ju därför som vi nu till slut gjorde alla testerna också, som ju inte visade något resultat i alla fall...

Nåväl, hon hade nu ordnat med chefer hit och dit och jag vet inte allt, så att hon själv kommer att vara med Felix två hela timmar per vecka för att prova olika läsinlärningsmetoder. Tyvärr ringde hon när det var som mest stressigt på jobbet, så jag hann inte riktigt uppfatta hur länge det gäller - jag blev nog lite lätt euforisk också och kunde inte riktigt ta in allt på en gång. Men det spelar liksom mindre roll, bara det att någon på eget initiativ av egen tanke och kraft kommer med ett förslag som på alla sätt gynnar Felix är ju helt fantastiskt! För när jag tänker efter, är det nog bland de första gångerna det händer - i alla fall i skolans värld.

En sak hon sa har jag dock funderat lite på så här i efterhand; "Vi från Elevhälsan gör ju vanligtvis inget på eget initiativ, utan arbetar endast på uppdrag av antingen lärare eller föräldrar" Undrar hur hon tänkte då? Vi vet ju att Felix inte kan lära sig läsa som det nu är, liksom hans lärare. Om fröken själv inte begär "hjälp" från Elevhälsan - ska vi "gå förbi" henne och vända oss direkt till dem då?

-" Jo, hej, Felix verkar inte kunna lära sig läsa, hans fröken jobbar på som attan, och vi har ingen aning, men vi tänkte att ni kanske kan gå in och styra upp det hela??"

Skulle just vara ett snyggt och effektivt sätt att förbruka förtroende på, misstänker jag...

10 november 2008

Alternativ läggning

Vi hade styrelsemöte i Alpina klubben i kväll, så det var bestämt att jag skulle komma hem sent. Middag inbokad hos farmor och förväntansfulla barn som skulle uppvakta farfar med blommor, choklad och resterna av tårtan.

Ungefär när mötet började ringde LG och undrade när jag skulle komma hem, för han måste ut med trailern. I och med detta startade "operation distansstyrning" av grabbar. Först ringde jag i lämplig tid och bad killarna borsta tänderna och förbereda sänggåendet. Mötet drog förståss ut på tiden, så efter ett tag fick jag ju även ringa och be dem krypa till kojs. Döm om min förvåning när jag kom hem och de faktiskt båda låg i sina sängar med nyborstade tänder!!

Somnat hade de förståss inte, men Eric såg så nöjd ocjh lycklig ut, så jag berömde honom "en masse". Gick sedan in till Felix och gjorde likadant och talade om hur glad och stolt mamma blir när han klarar sådana saker själv. Men Felix är ju ärligheten själv, så han kunde inte låta bli att berätta med ett varggrin:-"Mamma, vi skyndade oss till sängarna när vi hörde bilen!"

Plötsligt insåg jag varför båda killar var så angelägna om att veta exakt var jag befann mig när jag ringde och att deras soliga leenden under täckena inte enbart berodde på att de fixat att lägga sig helt på egen hand....

Verkstadsjobb

Inte blev det nå'n promenad i går kväll inte... Hamnade uppe i verksta'n med LG och fick hjälpa till med att sätta nya batterier i "Ljungbyn". Den är stor den traktorn! Kände mig som en miniatyr av mig själv när jag klättrade upp på däcket för att lyfta i batterierna på rätt plats.

Vi gör ju inte så mycket tillsammans - mannen i mitt liv och jag. Det blir ju gärna så att han jobbar, jag umgås med barnen, sköter markservicen hjälpligt och slöar lite lämpligt. Därför är det så kul när jag någon gång är "betrodd" att hjälpa till med någon av alla hans projekt och sysslor. Han har ju, av rätt förklarliga skäl, inte så stora tankar om min kapacitet som verkstadsmedarbetare, men med mina förhållandevis små krav så räcker det fullgott med att få lyfta lite batterier, trampa på en bromspedal eller annat mindre tekniskt krävande. Inget som han ber mig göra som jag klarar av på egen hand, som att bära undan, plocka bort eller så. Nej, det är när vi får hjälpas åt och är beroende av varandra för att få det att fungera, det är de gångerna jag uppskattar allra mest.

9 november 2008

Fars dag

Vi har uppvaktat med present och tårta ( blev en enkel kladdkaka den här gången) och som bonus städade jag bussen. Farfar hann vi inte med, för innan kakan svalnat hade han hunnit åka på "bal". Han är otrolig - åker på pensionärsdans varje söndag året runt och stuffar till mitt i natten. Har svårt att föreställa mig att vi ska vara så pigga den dag vi är dubbelt så gamla som nu.

Gjorde ett städförsök i vardagsrum och matrum idag också - men inte blev mina golv så där blanka som när hon städ-demonstratrisen drog moppen hemma hos grannen i går. Får nog ställa till med ett sådant där städ-party och se om hon kan göra underverk med våra golv också? Jag tvivlar dock.....

Är alldeles kolmörkt ute nu och jag har i stort sett inte varit ut på hela helgen. Längtar tills snön kommer, då är det mycket lättare att komma sig ut och få såväl luft som rörelse. Känner mig trots allt lite sugen på en promenad nu när jag inte längre är så seg som jag varit de här dagarna. Återstår väl bara att leta fram pannlampan då, om jag inte håller mig till vägen, men den är ju sååå tråkig att gå...

8 november 2008

Ingen särskild dag

Jiissess - vilket styrelsemöte! Högt och lågt, seriöst och tokroligt, åsså lite köttbullar och frukstund på det! (Översättning för den oinvigde: en öl innehåller lika mycket kalorier som 10 köttbullar och vin är ju helt enkelt koncentrerade vindruvor!) Åkte in på kontoret och jobbade några timmar till, så det han bli eftermiddag och nästan mörkt innan jag kunde ta min efterlängtade promenad.

Besökte även nyblivna mamman - fascinerande vilken förvandling hon genomgått! Så lugn och harmonisk och formligen strålar av förnöjsamhet! Så fick jag hålla lill-stårschan och med det så kom ju tårarna, förstås.

När jag senare på kvällen lagt in killarnas jultidningsorder upptäckte jag att en av beställningslistorna saknas. Rusade ut i verksta'n för att kolla om det följt med pappers-skräpet - men LG hade redan hunnit elda! Gissar att vi kommer att stå här på julafton med ett antal böcker som vi inte lyckats spåra någon beställare till. Jippiie!! Som tur är har barnen bestämt sig för premier som hela familjen får nytta av, så vi får väl se det som en delbetalning av de prylarna och sedan blir det böcker i julklapp till alla vi känner och några till....

Idag har vi mest varit lite matta i pälsen och det är killarnas tur att vara förkylda. Tackade av den anledningen nej till middag i Gräftåvallen. Familjen H blir uppe där i minst 14 dagar över jul, så vi får se till att umgås desto mera då. Var på städparty hos grannen (tror ju knappt det är sant själv!!) och till sta'n så att barnen kunde panta burkar. Eric hann bli supersur tre gånger för att han inte fick köpa sitt 154:e gosedjur för alldeles för mycket pengar. Handlade pizza på vägen hem, orkade bara inte laga mat, kollade dansbandskampen och nu längtar jag bara efter att få krypa till sängs i hyfsad tid för en gångs skull.

5 november 2008

Tokjobbarvecka

Har en sådan där galen vecka, med tokmycket jobb på såväl dagtid som kvällstid. Möten och träffar och tusen saker som skulle varit klart igår, helst, men det hann jag förstås inte heller.....

Körde ett "race" med info för 7:or igår igen, och är helt ställd av det faktum att tjejerna överlag verkligen inte säger ett knyst. Undra på att jag blev utslängd ur klassrumet på högstadiet och gymnasiet - kan ju defintitvt inte ha passat in i normen som tyst och beskedlig flicka.

Sedan jurymöte för Guldstjärnan - mina favoriter vinner!!! Och jag får inte säga vilka de är - hihi....

På kvällen bar det av till byn vid gränsen (14 mil t o r) på en marknadsföringsträff med fiskevårdsföreningen där. Trevligt som alltid, men som vanligt känner jag att jag kan för lite och räcker inte till som jag önskade.

I dag har det varit fullt kör precis hela dagen. Eric har varit sjuk och fick klara sig själv hemma - det gick bra. Hemlagad älg-köttsoppa till middag - det är grejor det jämfört med norsk Sodd! Slapp ett möte i kväll,som blev sjutet på framtiden, så nu hinner jag kuvertera utskicket för Almåsa AK. Och prova skriva en pressrelease om resan till Dansbandskampen med Jannez den 22-23 november. Lite nervöst om vi inte får ihop 30 resenärer - är ju mina sparpengar som står på spel den här gången!Hoppla!

I morgon blir det styrelsemöte med övernattning - brukar vara rätt mör efter en sådan historia, så ledig fredag känns inte fel. Får bli en promenad då - fattar inte hur folk bär sig åt som hinner träna????

2 november 2008

Små och större barn

Pratade länge med den nyblivna modern i går kväll. Räknar dagarna tills jag får se och håll aknytet - och ska väl även gråta en skvätt.... Läste även hos "Heja Abbe" i dag om vad som måste vara världens underbaraste väckning, och kunde inte låta bli att tänka på alla dessa magiska stunder de har framför sig - Kajsa och hennes mor och far. För oss är detta numera ljuva minnen att se tillbaka på, även om båda killarna än idag kan vara riktigt gosiga och kramiga emellanåt.

Har hunnit med föräldramöte med särskolan ikväll också, och måste naturligtvis bli lite upprörd. Där sittter man från elevhälsan och talar vänt om att vi "inte ska vara ledsna" typ, utan "se till våra barns styrkor". Har vi någonsin gjort något annat?? Men hur funkar det i skolan? Finns resurserna och stödet så att lärarna får förutsättningar att göra detsamma och sedan tiden att planera individuellt för varje barn utifrån dess förutsättningar? Jag var ju tvungen att ryta till (lite), som vanligt. Jag pratade med Felix fröken sedan och tor hon förstod att jag inte var kritisk till hur hon utför sitt arbete - för hon vill verkligen barnens bästa!

Medelmåttans mästare

Tänk, jag önskar att jag vore så där riktigt, ruskigt bra på något!!!

Att skriva, måla eller fotografera så läsaren och betraktaren måste hålla andan.
Att sjunga och spela så att åhöraren får tårar i ögonen.
Att vara riktigt effektiv och duktig på jobbet så att alla vore nöjda.
Att kunna städa så huset skiner och laga mat som alla äter, alltid.
Att träna ofta och mycket, åka skidor som en OS-mästare eller orientera som eliten.
Att vara kloka, superförstående föräldern med bästa tålamodet.
Att vara snygga, smala sambon och värsta älskarinnan.

Men, det enda jag är riktigt bra på - är att göra ingenting alls.

Allt annat, gör jag så gott jag kan.

I stället gör jag det jag gör av hela mitt hjärta, alltid.

Och det är gott nog, för annars vore jag ju inte jag - en medelmåttornas mästare!

Novemberlovsavslutning

Vi har varit på bowling, hela familjen och en granne. Hur kul som helst! LG var stolt som en tupp, för han vann! Jag som totalt saknar bollsinne, kom förstås sist, men så tycker jag ju kanske inte att bowling är någon riktigt sport heller, på sin höjd en teknikgren man kan förströ sig med när det råder snöbrist ute.....

(Eller som räven sa; -Surt! eftersom jag är bärare av familjens tävlingsgen N:o 1!)

Och idag kom ytterligare en liten Kajsa till världen! Kan inte bärga mig tills vi får åka och snusa bebis!!

Skogsdoft

Jag är defintivt ingen anhängare av skogshyggen. Även om jag förstår produktionsvillkoren och vet att "föryngringsytorna" är morgondagens friska skog, så värker dessa öppna sår i de djupa tysta skogarna i min själ. För mitt inre ser jag hur de klumpiga trollen och de lätta älvorna snubblar,snavar, ramlar och slår sig bland uppbrutna stubbar och högar med grot.

Men ändå, skogens alla väsen må förlåta mig:

"Det finns ingen annan så ljuvlig doft på denna jord, som nyavverkad skog!"

31 oktober 2008

Familjedag

Här har det laddats, med chips och dipp, morötter och gurka. Retromiddag med hasselbackspotatis, fläskfilé och kantarellsås. Men vad hjälpte det? Ikväll när Mia, vår frisörska (förutom syster-yster då!), var med i Dansbandskampen med sitt band "Mickeys". Vi tyckte förståss ( med någon partiskhet) att de var bäst och ringde som tokar och röstade. Men inte gick de vidare för det! Erik ville dock att jag skulle maila till Mia och trösta henne med "-Att hon blir ju i alla fall inte utan pengar, för vi kommer och klipper oss även i fortsättningen!" Felix är mer orolig för att Mia skulle vara hemskt ledsen - empati är definitivt en av hans starka sidor.....


Som tur är har vi haft en toppendag i alla fall. Vi sov länge - grannarnas hämtning blev inte förrän kl 02.00, och efter en uppfriskande promenad i en otroligt vackert stjärnklar natt hade jag svårt att somna direkt.När vi väl fått i oss lite frukost lagom till lunchtid, åkte hela familjen upp till buan för lite mätning och fotografering av gärdesgården till länstyrelserapporten. Jag och grabbarna letade julgran och Herman fick också följa med, till sin stora glädje. Sedan åkte vi till "Gysa", där vi inhandlade lördagsgodis och fikade "baletten". En helt perfekt lördag med mina mått mätt.

Allhelgonaafton

Innan jag gick ut och fixade med tvätten, vinterdonade med fönstren och flyttade potatisen i källaren, hade jag snabb-dammsugit golven i hela huset. När jag senare på dagen kom in var här små flisbitar överallt. Förklaringen: Killarna och deras kompisar hade hoppat i flishögen när de var ute.Det är så sant, det där ordspråket på kylskåpsmagneten jag fick av min vän M en gång i tiden:

"Att städa medan barnen är små,
är som att skotta när det fortfarande snöar"


Var in till jobbet fram och tillbaka ikväll, skulle ordna med stipendiansökningarna för AAK bl a. Cafét hade fixat Halloweenkväll, och gissa om där kryllade av små häxor, skelett och andra kusligheter. Jag skulle köpa med mig Halloweenbakelser, men de var slut! Nu blev det tårta i stället som jag tog med till grannarna där killarna var, så "allhelgonafikade" vi tillsammans.


Nu ska jag tända ljusen för alla som inte är med oss här längre, och hålla mig vaken till 12-snåret i natt. Har lovat hämta några andra grannar som är på middag hos kompisar i "tätorten" - bor man som vi gör måste man ju hjälpas åt för att kunna bo kvar.

Sömnbehov

Eftersom det är lov har jag tagit ledigt igår och idag, för att killarna ska "slippa" fritis. Så långt allt väl, men igår accelererade min förkylning för 14:e gången på 8 veckor, så jag orkade bara inte något - igen!! Tror jag måste uppsöka en homeopat, eller nå't..

Mitt sömnbehov är av denna anledning enormt, och då måste naturligtvis LG ha "sina oroliga nätter". Han skall besiktiga trailern idag och allt är väl inte som det ska på den lastbilen. Timmar av skruvande i verksta'n, ute ,under flak, från sidan i snöglopp och kyla och kall mark under ryggen. Så när jag somnat kommer han och lägger sig, vänder, vrider ,skruvar - naturligtvis omedvetet - av oro för dagens besiktning. När han väl kommit till ro är jag klarvaken. Somnar så småningom om. Kvart över 4 kvider han - värk i nacke och skuldror efter den obarmhärtiga skruvställningen igår. Jag raglar upp, hämtar tabletter, vatten och han kvider ännu mera "-Massera mina axlar, snälla!" . Absolut utan känsla och fruktansvärt trött grabbar jag tag med ena handen om hans nyckelben i ett fruktlöst försök att vara till hjälp - och somnar!

Att sova med LG är ibland som att ha småbarn. Ingen sömnro, direkt - enda skillnaden är att de där hormonerna jag hade när barnen var små för att klara sömnbristen, de har jag inte längre.

Han mådde i alla fall bättre när han klev upp och for, men ett av hjulen på släpet stod still.... Lär bli ombesiktning och fler timmars skruvande i snö, kyla och kallblåst - Stackarn! Och flera sömnlösa nätter - Hur ska jag orka?

29 oktober 2008

Biokväll

När vi var på Wall-E för tre veckor sedan, bestämde vi oss för att få gå på Mamma Mia alldeles själva, jag och grannmamman. Jag konstaterade att det var 12 år sedan jag gick på bio utan barn sist. Då såg jag och A jägarna, och ångrade nog bara mest att vi gått dit över huvudtaget.Minns att min dåvarande chef var på samma bio, och vårt samtalsämne dagen efter var hur otäck vi tyckte den var, och att det verkligen inte var vår syn på vad som var underhållning värt att betala för.

Jag hoppas han sett Mamma Mia. Jag tror han skulle tycka lika mycket om den som jag och P gjorde ikväll. Vilken må-bra historia! Jag sjöng mig lyckligt hes de 5 milen hem. Blev dessutom påmind om att Grekland faktiskt kan vara lika vackert som Kroatien också...

28 oktober 2008

Heureka

Tidigare i år frågade jag en bekant som har flera väninnor som numera bor tillsammans med eller sällskapar med norrmän, hur det egentligen kunde komma sig? Hon kunde inte svara ( fastän hon nu själv träffar en - norrman!) utan trodde det mest var slumpen som gjorde att den ena träffade den andras kompis och sedan rullade det liksom bara på...

Men efter ikväll har jag en annan och i mitt tycke mycket troligare förklaring! LG hade fått Sodd - en specialitet från Innherred av en norrman han känner. Det skulle vi ikväll äta till middag efter konstens alla regler.

Erik tyckte det såg ut som hundmat, Felix som alltid är tapper åt nog en hel tallrik och intalade sig att frikadelllerna smakade lite köttbullar ändå, LG åt två tallrikar och kommenterade något om att jag ibland brukar bjuda på sådant som inte var mycket bättre och själv hade jag all möda i världen att få i mig "soppan" trots ett rejält fång med persilja ovanpå.

Alltså - vad gör inte en norrman för att en svenska ska flytta in och bjuda honom på svensk mat? Bra mycket skulle jag kunna tänka mig.........

Charmad på jobbet

Tidigare i mitt liv konstaterade jag att om jag någon gång har ett behov av att få lite smicker, komplimanger eller i övrigt en kick för mitt ego, så ska jag åka till Italien.

Detta var kort efter att jag som vanligt utan smink, förhoppningsvis med borstat hår och iförd gympadojjor, jeans och goretexjacka, flanerande på Roms gator bland trådsmala, små, eleganta italienskor i högklackade pumps, långt glänsande hår och korta figursydda jackor, blev ikappsprungen av en liten italiensk charmör, som när han till slut förstod att jag inte begrep så mycket italienska, på bruten engelska med emfas utbrast:

-"I have never seen such beautiful blue eyes in my whole life!"

Nu 15 år senare, får jag exakt samma kick när det kommer in några äldre herrar (och då menar jag 65 och 70+ )på Turistbyrån och referar till mig som "flickan". Jovisst, kraven minskar i takt även med min stigande ålder, men det är ju trots allt både billigare och enklare än att åka till Italien!

Men en sak kan jag inte låta bli att fundera över; -Varför måste svenska män bli pensionärer först innan de låter omvärlden ta del av sina charmörsegenskaper? Eller är det bara så att jag är ohjälpligt svag för trygga, grånade 75-åringar?

Visst känner jag en hel massa fantastiskt charmiga små och större killar, och jo, jag har en vän, yngre t o m, som med smicker och "smör" mellan varven blåser upp mitt ego till oanade höjder. - Men det är liksom en helt annan historia...

27 oktober 2008

Lingonlycka

Släkten är bäst! Här kommer min syster dragandes med 10 liter lingon, som hela hennes familj plockat via skotarspaning,kreativt så det förslår! Vi tackar och bockar - nu behöver vi inte köpa lingonsylt.

Som vanligt var det roligt att ha henne och barnen här. Kusinerna leker som bara den och verkar trivas alldeles ypperligt i varandras sällskap. Killarna blir som de tre musketörerna, medans jag (till min stora glädje) får rå om tjejerna lite extra. Och LG lindar de båda runt lillfingret som ingenting....

Idag har vi varit på nya Storsjöbadet, som vi varmt kan rekommendera - riktigt roliga rutschbanor ( även om jag och Eric lyckades krascha rejält), bra badland för de mindre barnen och gott om fikaplats.

Nu ikväll har jag rensat lingonen medan killarna först var nere på Långan. (Byns föreningar fixar bordtennis, skytte och fika där varannan måndag.) Sedan när de kom hem fortsatte jag rensandet, medan Eric och jag försökte lista ut hur man spelar poker - han fick ett sådant set i present av kusinerna. Finns det någon som vet hur man gör?? Eller kan man hitta reglerna på nätet? Jag kan ju alla uttryck från den där gamla countrysången, men har ingen aning om vad de egentligen betyder att man ska göra....

26 oktober 2008

Ännu en helg

Det finns ingen som är så duktig på att göra ingenting som jag. Tänk om man skulle skriva in det i sitt CV? Särskild kompetens -"Att göra sbsolut ingenting". Den rackarns förkylningen vägrar ge med sig och har varit lite elakare de senaste dagarna, så igår bestod mitt verk av att 1) Prata med Linda i telefon 2) Serva LG och hans kompis med mat och fika 3) Stoppa i tvättmaskinen 4) Fixa en tårtbotten 5) Se på Dansbandskampen. Som alla förstår var det senaste det absolut mest ansträngande, för naturligtvis måste jag och Eric testa om musiken var dansbar, vilket går till på följande sätt: Jag bär runt honom medan han tokkramar mig - allt i någorlunda takt. Hög mysfaktor vill jag lova!

Den extra sovtimman i natt har gjort susen, så vi steg upp med ett ryck - de ringde och ville ha bussen till Stockholm, LG fixade chaufför och verkstadpersonalen ( = jag) ryckte in och hjälpte till med städning av bussen, för det var naturligtvis ogjort. Som tur var fick jag äta frukost först, och ännu mer tur var att han fick tag på en chaufför, för här fanns ingen vitskjorta varken tvättad eller struken...

Grabbarna drog igång värsta storstädningen i sina rum- Syster och barnen kommer på besök i eftermiddag och ska sova över, och lite röjningsarbete var en förutsättning för att de skulle ha någonstans att sova. Nu är de ute och cyklar - den nya cykeln har minst sagt hårdtestats den här veckan!

Jag ska ta och lägga ihop tårtan, kanske slänga ihop lite bullar och en limpa innan de kommer. Ska bli så kul att få rå om dem en liten stund, och i morgon ska vi testa nya Storsjöbadet!

24 oktober 2008

I stället för ett rosa band

Jag har inte kommit till skott med att köpa något Rosa band i år. Brukar ju alltid göra det, av diverse olika skäl. Men caféet här på jobbet hade en kul idé; - De säljer Bröstbakelser som de sedan skänker 10 kr per bakelse till Rosa bandet kampanjen. Klart jag köpt med några sådana hem - är ju liksom ett mycket godare sätt att stödja cancerforskningen på, tycker jag!

22 oktober 2008

Nya infallsvinklar

Hemma igen efter en toppen-konferens i Stockholm. Egentligen var det en av de 6 föreläsningar jag lyssnade på, som i stort sett gjorde resan värd sin tid och kostnader. ( För det blev lite drygt med nattåg och tåg tillbaka igen samma dag...) Beata Wickbom gav oss nya insikter om hur man kan använda nätet för marknadsföring. Känns väl ungefär som att vi gjort allt fel hittills - men jisses vilka nya möjligheter som öppnar sig!

Idag har vi varit med Felix på hab, LG var också med, vilket var särskilt uppskattat av Felix. De hade fått resultaten från magnetkameraröntgen och kromosomtesten - ingendera visade någonting. Ungefär som vi någonstans känt på oss hela tiden. En viss besvikelse kan jag dock känna just nu; när vi ändå hade bestämt oss för att göra testen, kunde de ju lika gärna fått ge ett svar, en förklaring. Men som doktorn uttryckte det, egentligen är det ju ett positivt besked. Fast jag höll nog litegranna i smyg ändå med Felix som konstaterade:

-"Men åååhhh, då gjorde vi ju allt alldeles i onödan!"

20 oktober 2008

Skogens skafferi och födelsedagsbarn

Ibland kan man ju inte annat än överväldigas över vilken rik tillvaro vi lever. Min vän B kom hit från sta'n igår och vi följdes åt till skogen och vårt special-trattkantarellställe. Jag hade ju varit och "rekat" för ungefär en månad sedan, men då såg det inte så lovande ut. Gissa om vi blev glatt överraskade? På ca två timmar hade vi plockat närmare 30 liter!



Hyfsat väder var det också och skogen var så där färggrann och vacker som den bara kan vara om hösten. Hur lyckligt lottade är vi som har skafferiet alldeles bakom knuten? Det är ju bara de där lingonen... Men jag har fått tips på mailen om vart jag ska finne dem också! Ibland är det bra med blogg!


På eftermiddagen var jag lite loj, innan jag gjorde ett ryck och satte igång med Erics tårta. Han fyller ju år idag. ( Tänk att mammas lille kille hunnit bli 9 år!) När killarna lagt sig slog vi in paket ( lite strumpor och skjutmål till luftgeväret) och i morse var det dags för uppvaktning - naturligtvis med tårta till frukost. Jag undrar om han sovit alls i natt?


Jag ska hämta honom på skolan när han slutar, sedan drar vi till sta'n för hans allra första egna alldeles nya cykel. Han har ju fått ärva Felix förut, men nu har de samma storlek. Spänningen är stor, vill jag lova! När vi kommer hem blir det tårtkalas med farmor och farfar, innan jag måste åka tillbaka till sta'n. Ska ta nattåget till Stockholm och gå på Turistbyrådagen i morgon, sedan hem med tåget igen. Känns lite drygt, men det verkar vara bra föreläsningar, så jag hoppas det är värt mödan,

18 oktober 2008

Baka, baka liten kaka

Idag har vi haft stora julbaket - 97 kakor mjukbröd har vi åstadkommit i Bagarstugan. Förutom de ordinarie bagerskorna; jag och mina två kompisar A&K, har även Felix och Eric hjälpt till. De är riktigt duktiga! Själv har jag ju inte riktigt kommit på snitsen vid gräddningen , men det fixar de galant. Ikväll känner vi oss alla riktigt nöjda över vårt verk, och gott blev det ju också! Så nu funderar grabbarna och jag på om vi ska ta en dag till i bagarstugan, bara vi tre. Synd bara att "bakave'n" är slut.



A&K kom redan igår och hade med sig en påse "Gott & Blandat " till LG, dvs en mängd olika ölsorter som vi avsmakade till de varma mackorna jag gjort. Vi hann även med att spela lite spel med grabbarna, vilket var mycket uppskattat. Idag har de kört stora övertalningsmanövern för att få tjejerna att sova över en natt till, men de måste hem till hönsen. Jättekul i alla fall att de tog sig tid att sova över, så vi fick lite mer tid att träffas. Det blir tyvärr alltför sällan.

16 oktober 2008

Framförhållning

Jag är ju kanske mer känd för att vara ute i sista minuten, än i god tid. Men ibland när jag får en idé måste allt ske ofördröjligen. Som idag.

På vägen hem igår pratade LG och jag lite om Torsta och Gymnasiesär som finns där. Felix har ju länge sagt att han ska köra skördare när han blir stor, och med tanke på hans fallenhet för att framföra motordrivna traktorfordon hyser jag inga tvivel om att han kommer att kunna det. Sagt och gjort - jag ringde och kollade. Idag finns inte skogsmaksiner på gymnasiesärs program, men eftersom de försöker anpassa skolgången så mycket som möjligt efter varje individ, är det inte omöjligt att det går att lösa den dagen Felix ska börja gymnasiet!

Snacka om framförhållning - det är ju liksom bara 6 år bort.....

15 oktober 2008

Kloka val

Jag brukar ju ibland läsa på Abbes pappas blogg "heja Abbe", dels för att han har liknande erfarenheter som vi, dels för att jag tycker om hans tankegångar och sätt att skriva. Nu har han i ett inlägg utmanat alla att lägga in sig i donationsregistret, lagom till Donationsdagen den 18 oktober. Jättebra initiativ, tycker jag, som är inlagd i registret redan sedan tidigare. LG vill av någon anledning inte, och han är inte överens med mig om att lägga in barnen, så de får göra det själva när de fyller 18.

I övrigt har vi löst presentproblemet i dag. LG och jag var till sta'n tillsammans och träffade en massa bekanta på Swedol (av alla ställen!!!), som egentligen inte öppnar förrän i morgon. Nya träffpunkten för oss lantisar när vi åker till sta'n, kanske? Lovade nog ut ett besök i Brunflo på lovet, får se om jag kan hålla det löftet.....Vi kom inte hem förrän efter 18.00. Killarna hade gjort mackor och sett på TV, så det hade inte gått någon nöd på dem. Sedan gräddade jag pannkakor, som de också åt, och resten la vi ner i matsäcken till Felix, som ska på fotbollsturnering i morgon.

Presentproblem

Erik fyller år på måndag. I eftermiddag har jag jagat runt sta'n för att hitta något av de spel han önskar sig. Hittade ett - det dyraste, och naturligtvis ett Wii spel. Inte ett sådant där lärorikt frågesport- eller stavnings- eller mysigt familjebrädspel inte.... Köpte inget, ville rådslå med LG först. En halv dag åt fanders m a o!

Han ska få en cykel också - för första gången en alldeles egen ny, som inte är ärvd. Hoppas han blir så glad som vi tror. LG hostar upp cashen, för jag började nästan gråta när jag försiktigt smög in på Internetbanken och kollade statusen på mina fond-sparade slantar. Usch så trist!

Har varit in på klubben online för första gången i kväll och nosat på Almåsa AKs hemsida där. Verkar inte alltför komplicerat, så det ska nog gå bra. Ska bara renskriva senaste protokollet, tota ihop ett nyhetsbrev och två stipendieansökningar också, så är den biten på rull.

...och lite mer jobb råkade jag ta på mig idag också. Dags att skärpa till sig på arbetstid och bli lite effektiv, känns det definitivt som.....

11 oktober 2008

Ordningen återställd

Idag var det en sådan där typiskt-Anneli-göra-ingenting-dag igen. Mamma brukade ofta använda sig av uttrycket: " På kvällen får den late brått", och ibland tror jag nästan att det är uppkallat efter mig. Har nu andra tvättmaskinen på gång, tagit fram dammsugaren och precis rensat klart svampen och grabbarna med övernattande gäst har just lagt sig.

Annars blev det ingen Sundsvallsresa idag. Grabbsen var inte så sugna, och när jag började räkna ihop vad det skulle kosta, så.... Som kompensation åker vi med en grannfamilj till sta'n och ser Wall-E i morgon. Turligt nog har vädret varit lika fantastiskt idag som igår, så det blev utelunch i kojan för grabbsen och kompis.

Själv tog jag mig en skogspromenad i kväll - letade återigen efter obefintlgia lingon. Syrran sa att där hade de frusit och ramlat till marken, så nu är det bara att kapitulera och köpa färdig sylt, när bären tar slut i frysen. Känns konstigt - är nog första gången i mitt liv som jag inte har tillgång till egenplockade lingon.

10 oktober 2008

En så'n dag!

Det är sådana här dagar man ska bevara i sitt innersta och plocka fram minnet av när det kommer sämre varianter av det dagliga livet...

Klev för en gångs skull upp och fick i väg barnen med taxin i tid. Jobbade sedan 2 timmar och fick klart det viktigaste som har deadline på måndag. Sa därefter Hej och Adjö till LG och slängde mig i Volvon för en promenad och lite kantarellplockning kring Jänsmässholmen. Ord är överflödiga - se på bilderna och njut!

Väl hemma igen hade Eric kompis, och jag och Felix tog med farfars hjälp upp resten av potatisen- klart! Sedan åt vi fetaost-kyckling med klyftpotatis till middag, kompisens mamma, som jag bara växlat några få ord med förut, kom och vi drack kaffe och pratade i 2 timmar - helmysigt! Sedan såg jag och grabbarna på Singing Bee och åt Ris a la Malta till efterrätt. Nu sussar de sött, och jag har förärat mig själv ett glas rött ( risk för lite alkisvarning på det, eftersom LG inte är hemma ) och funderar som bäst på om vi ska impulsåka till Sunsvall och se Glada Hudik teaterns Elvis föreställning i morgon.

Toppa det den som kan - njutning, friluftsliv och effektivitet på en och samma dag!