29 november 2010

Nå't fel är det..

när det är jordskalv i Härnösand, dricksvattnet i Östersund är förorenat, de har mer snö i Skåne än vi har i Jämtland, kylan har konstant hållit sig runt och under 15-graders strecket i en vecka, så isen har lagt på sjön redan för flera dagar sedan och det är inte ens december ännu.

Och är det inte något fel, så är det åtminstone en hel räcka med ovanligheter som infaller alldeles samtidigt.

Mitt i alltihopa försöker jag, efter bästa förmåga, fylla ut delar av ett tomrum. Det räcker inte. Misstolkningar och irritationer blir vardagsmat. Men ändå, jag vet faktiskt inte hur jag kan göra det annorlunda, med näsan kvar ovan vattenytan.

28 november 2010

Nedräkningen har börjat

Jag sover som en gris. Hur mycket jag än sover verkar det som att jag ändå är trött och kunde sova ännu lite till. Märkligt. Har lånat ut datorn till en som behöver den bättre än jag, men måste erkänna att den här gamla är segare än jag mindes. Gäääsp!

Jag och grabbsen har skrotat omkring härhemma i helgen medan far i huset varit på busskörning. Lite advent skulle fixas, med betoning på lite. Blev gardinbyten och framtaganden av ljusstakar hos farmors. Härhemma körde vi ännu mera advent "light" med årtiondets snabbaste pyntning av vardagsrummet. Panelgardiner är den lates lycka. Bytte vitt till rött och ljusen i ljusstaken likaså - voilà, klart!

Grabbarna hann även hänga ut lite belysning, men granen som vi hämtade idag får vi sätta upp någon kväll till veckan. Vi hade nämligen stora skitrensardagen i fjöset. Grisarna skulle få nytt strö och då passade naturligtvis utgödslingen på att haka upp sig. Tårögd och med kväljningskänslor har jag idag skottat mer skit än sammanlagt hittills i mitt liv. Trodde aldrig lukten skulle gå ur.

Eftersom skidturen jag önskat mig inte fick plats bland helgens aktiviteter (och det kanske var lika bra, med tanke på att kvicksilvret letat sig neråt 20-gradersstrecket) följde jag i stället med på sparktur för att dela ut jultidningar i byn. Så härligt med rejält frisk luft efter dagens strapatser.

Och i morgon blir det vattenflaska med på jobbet. Törs inte riskera att bli närmare bekant med parasiten som härjar i sta'n.

25 november 2010

Coolaste tjejen


Lisa Miskovsky - Lover
Uploaded by Heartosphere. - See the latest featured music videos.

Brukar ibland låta mina tankar upptas av det faktum att jag inte har några särskilda talanger. Fuskar ju gärna med det mesta, men inget riktigt helhjärtat eller totalt hundraprocentigt. Halvbra på mycket, liksom.

Sedan finns det ju då sådana som Lisa - som är supersnygg, var en av sveriges bästa snowboardåkare men gav upp det för musiken och för att göra låtar som den här. Det är ju då lätt att tro att jag skulle kunna bli lite smått grön av avund och tycka att "Varför har just den människan fått allt"?

Men hur skulle jag kunna det? Hon är ju ödmjuk också tjejen - och så oherrans cool! Så jag tar och njuter i stället. Njuter av att det finns sådana som Lisa, och att en alldeles ypperligt medioker varelse som jag, får lyssna en gång till.

24 november 2010

Lite lättare

Idag gick nästan allt bra och lätt på jobbet, fastän min (på detta stället)hittills meste och bäste kollega nu går på 10 månaders tjänstledighet. Svägerskan flygs till Östersund i morgon. Då kan vi åka till henne och hon kan få besök av sina vänner lite lättare, innan det blir Umeå igen.

Och dessutom, för några veckor sedan la jag in några bilder i en tävling hos Inatur. Gissa om jag blev både glad och mallig när jag idag tittade in här och fann en av dem uttagen bland topp 20 av totalt 669 bilder.

23 november 2010

Habllek (samiska: lätt, luftig dammsnö)

Efter middag, disk och läxläsning, sjönk jag ner i soffan med en kaffemugg, zappandes mellan 4 olika program som inget helt kunde fånga mitt intresse. E kom och gjorde mig sällskap, och med gott stöd av hans "Ernst-gener" föll valet till slut på "Äntligen Hemma".

När grabbarna kommit i säng och jag kollat lite mail och andra meddelanden, var det hög tid att ta sig ut i verksta'n för lite busstädning. Väl klar, tog jag svängen förbi tvättstugan och på vägen in igen möts jag av fina, virvlande flingor. Så små och lätta att de nästan inte syns, leker tafatt och omsluter mig och världen i ett vitt, glittrande puder.

Det finaste väder jag vet.
Jag ler för mig själv och glömmer för ett kort ögonblick all sjukdom och elände.

22 november 2010

Julfunderingar


Jag har sagt det förr om åren, men, om möjligt med ännu större innerlighet i år.

- Julförberdelserna behöver inte tas på så stort allvar, huvudsaken är att vi kan få vara tillsammans och umgås med varandra.

Barnen planerar förståss redan sina önskelistor. Och nog lär vi leta reda på lite ljusstakar till helgen. Ska kila över till svärmor och se om vi hittar hennes julgardiner, så kan vi sätta upp dem med. Men annars så får vi se vad det blir. Kakbak med L, mest för umgängets skull. Gärna en dag i bagarstugan om "bakstran"-kompisarna har tid. Gran lär vi leta - och julskinka är ju givet i år, även om E:s övertygelse om slakten av Nasse och Knorre emellanåt sviktar.

Och igår kväll pratade jag länge med K. Det var ett upplyftande samtal, på alla vis! Hoppets knoppar finns ju ändå där, under snö och is.

21 november 2010

Livet går vidare


I en parallell dimension går livet vidare.

Killarna bygger hopp och ramper och åker skidor på gården. November visar sig från sin vackraste sida med sol och ovanligt bra sparkföre. Jobbet är inte nytt längre, rutiner börjar infinna sig, även där. Konferens i Göteborg förra veckan, möten och vardagssysslor kommande vecka. F och jag bakar till klassfikat. LG har fullt upp i verksta'n. Styrelsemöte i alpina klubben. Mat lagas och äts.

En vecka till första advent.

Allt är sig likt och samtidigt ändå ingenting.

19 november 2010

Igen

Det blir inte mycket skrivet just nu. Bara så. Livet kommer emellan. Tid, lust och mening ifrågasätts.

Jag har gått in i ett vacuum. Ett vacuum av förtvivlan och försiktigt hopp. Erfarenheten skyddar genom att hålla distans. Ett uns av förnekan. Allt för att orka. Den som är ännu mer rädd och ledsen, blir i stället arg och frustrerad.

Allt vi kan göra nu, är att ta det dag för dag, vänta, tro och hoppas.

13 november 2010

Livets vändningar


Igår skrattade vi år farfar som inte kände igen E när han var ute och jobbade i ladugården i sina nya fjöskläder. Ikväll åkte barnens faster ambulansflyg till Umeå för akut operation.

Man vet verkligen aldrig vad livet har i beredskap för en nästa dag. "Carpe Diem" ekar det i mitt inre och jag dövar alla tankar på hur morgondagen kommer att te sig med Ben&Jerrys chokladigaste glass och en skvätt Chianti.

11 november 2010

En stor dag

Idag var det F:s stora dag. Hela klassen (ja, nu är de ju som tur är bara sex stycken i särskoleklassen) med fröknar kom på hembesök. Ett sätt för både personal och klasskompisar att hänga med i vad respektive elev egentligen pratar om och referar till när orden eller förklaringsförmågan inte räcker till.

I ett rasande tempo avverkades kossor, grisar och hönor i ladugården. Sedan bar det av till vagnslider, maskinhall och containrar för besiktning av rundbalspress, flistugg och diverse andra maskiner. Det finns ju några, om vi säger så. En sväng till KojCity imponerade innan det var dags att släppa ut hunden, som fick ett lyckofrispel och närapå sprang av sig benen.

F hade beställt fika, vilket var ett välkommet, vilsamt avbrott innan hela besöket avslutades med en kort bandvagnstur. Sonen var lycklig - det efterlängtade besöket hade gått helt enligt planerna.

Lillebror har haft en sämre dag. Trött och sliten blev träningen för jobbig och insikten att han minsann suttit och räknat matte och kämpat med engelska när brorsan och hans kamrater fikat och röjt runt hemma på gården, blev bara för mycket. Tror vi måste försöka oss på lite kompensation i form av en aktivitet bara på tu man hand till helgen.

10 november 2010

Debatt


Vi missade nya såpan om "Curlingbarnen" häromdagen. En kollega intygade att jag skulle bara vara glad för det, så upprörd som hon själv blivit.

Nu har vi sett Debatt. LG och jag är överens - det är ju inte barnen som behöver lära sig att ändra beteende - det är föräldrarna! Plötsligt är våra barn jämförelsevis ocurlade. Lika älskade, lika omhändertagna - men definitivt uppfostrade att ta eget ansvar, till att vara delaktiga i det dagliga livet - i både med- och motgång. Tänk, jag tror inte vi är så illa som föräldrar, trots allt!

Vänder blad

Äntligen kom snön! Fem minusgrader och ett champagnepuder över marken. Barnen är lika glada som jag. När jag kom hem klockan åtta var de fortfarande ute och åkte snowracer för fullt.

Själv hade jag varit på Turistbyrån för lite överlappning med min efterträdare. En märklig känsla. Som att vara gäst i sitt eget hus. Så hemtamt, men ändå förändrat. Lättnad över att inte längre vara ständigt pressad, stressad av allt som borde göras och skulle ha gjorts, men också en saknad av arbetsuppgifter, medlemsföretag, dynamik och atmosfär. Tänk om jag visste vad jag ska bli när jag blir stor. Om jag ska bli det, överhuvudtaget?

9 november 2010

Bästa da'n på jobbet


Hittills i alla fall. Jag fick hålla gästföreläsning och njöt i fulla drag. Hoppas nu bara studenterna känner att de fick med sig något vettigt också. Då kanske jag kan få göra det igen...

Det blir sena kvällar den här veckan, för allt måste vara klart till nästa veckas konferens i Göteborg. Delvis med anledning av detta missade jag gympan igår, igen. Men framförallt p g a att vi hade sniffat oss runt som blodhundar i köket några dagar. Det var en suraktig doft som kom och gick. Till slut lokaliserades den bakom kyl- och frysskåpen. Det tog sin lilla tid att skruva loss lister, palla upp, dra fram och städa ur kondensbehållaren, som var boven i dramat. Så skönt att hitta!

Ikväll har jag firmatjänst. Momsen skall göras och räkningar betalas. Se'n tänkte jag hinna korrläsa en "Book of Abstracts" (många nya, fina ord nu) också, för jobbets räkning. Blir bra det, så jag kan vara helledig på torsdag - F:s stora,viktiga dag. Klasskompisarna kommer nämligen på hembesök.

7 november 2010

Vinterredo


Den första snön ger mersmak- nu kan vintern komma!

Kvigorna är installade. Det tog tid, tålamod, list och kraft av tre generationer att få in dem. Största och tyngsta arbetet stod LG för. Och jag kommer på mig själv med att bli alldeles imponerad av hans mod, styrka och hand med djuren. Sådant jag tidigare bara tagit för givet, att man bara ska kunna, inser jag mer och mer att det faktiskt är särskilda kompetenser. Att alla våra olika gåvor,gör att vi passar för olika arbetsuppgifter. Och alla har sin uppgift att fylla i myrstacken. LG skulle aldrig vilja, eller för den skull kunna, byta plats med många av mina nuvarande och tidigare kollegor. Men det är ömsesidigt - de kan inte heller överta hans uppgifter.

Kanske är det därför jag har så svårt att hitta min plats i myrstacken. En akademikerwannabe med lidelse för praktisk problemläsning. Typ. Med ett ben i varje läger blir letandet efter min alldeles egna USP lindrigt sagt ofokuserad.

6 november 2010

Allhelgonakväll


Det här fina paret huserar ovanför vår verkstad. Så länge LG hade traktorer och lastbilar igång brydde dig sig inte det minsta om mina fotograferingsförsök. Men när det blev tyst lyssnade de noga och försvann sedan in i skogen. Lite surt då, när jag - för sent - märkte att jag glömt ställa om vitbalansen. Tur det finns Photoshop....

Ute stormar det och härinne tänder vi ljus och tänker på alla dem som inte är med oss längre. Livet är kort. Jag oroar mig ibland över att jag inte gör och åstadkommer tillräckligt. I vardagen, i jobbet, i livet. Att jag inte lyckas med något så där värst bra, överlag. Läser Mikael Nyqvists "När barnet lagt sig" och konstaterar att jag ändå är lyckligt lottad, trots mina brister och tillkortakommanden. Jag behöver aldrig gråta för att det är som det är. Däremot har jag nära till tårar när någon fattas mig. Som ikväll, när jag påminns om hur många som lämnat oss.

5 november 2010

Grande finale

Fredag och novemberlovet lider mot sitt slut. Jag jobbade halvdag och LG tog grabbarna med sig i lastbilen och kom in till sta'n, där vi åt lunch tillsammans. Se'n åkte han hem. Vi gjorde sta'n och köpte ny jacka till E. Grannbarnbarnet anslöt - F är så mån om att de ska hinna tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans de dagar han är här. Men vi fick tänka om angående den önskade bowlingen, eftersom vi inte bokar bana i tid och fler kommit på samma idé. Det blev Multi Challenge med bilbana i stället. Hysteriskt kul! Efteråt lyxfikade vi på Törners (F:s nya favorittillhåll - bra val, tycker jag!).

På vägen hem svängde vi in till guddottern med hennes 2-årspresent. En rosa lurvfleece som hon genast provade och var hur sockersöt som helst i. Just nu är hon helt oemotståndlig och modern lovade på stående fot halvt om halvt att vi skulle få låna det lilla charmtrollet någon dag. Det ser vi fram emot!

3 november 2010

Årets november


Grabbarna novemberlovar hur bra som helst på egen hand. Fixar lunch och stökar på och ser inte alls något behov av att göra något särskilt i morgon, när även jag är ledig.Så, det får bli en storstädningsdag med efterföljande långpromenad. Och träningen ska förberedas, så dagen lär nog gå åt i alla fall.

Hör just på nyheterna om "Fyllefiltret" för att undvika ogenomtänkta mail, inlägg på FB etc. Jag tror inte jag behöver något sådant. Men kanske ett "tänk efter före-filter" i helt nyktert tillstånd. Har nu 2 dagar i rad låtit känslorna ta över och styra mitt handlande och ordval - på jobbet!!! Där alla är så genomtänkta, välformulerade och balanserade. Nåväl, lite liv och engagemang har väl ingen dött av. Åtminstone inte i Sverige. Ännu.

Och denna hösten fortsätter att vara vädermässigt den vackraste, nånsin. Tankarna går till de dimhöljda veckorna för ett år sedan, när R var här. Saknaden och längtan är stundtals övermäktigt stor.