31 augusti 2011

Tack och lov för rutiner

Tror ni inte han, sambon,fick se björnungen också, bara kvällen efter! Efter det har vi åkt på björnsafari i parti och minut utan framgång. Och det mest fantastiska är att han själv inte fattar vilken obeskrivlig flax han hade.

Barnen både kliver upp och går och lägger sig som två små exemplariska skolelever. Utan tjat. Jag tar emot varje dag med stor vördnad, som en vacker gåva. Väl medveten om att det närsomhelst kan vända till en mer bekymmersam (om än förhållandevis normal) tillvaro med gnäll, bråk och trötthet som följd.

Seminarium på jobbet i morgon och en av föreläsarna är äldsta guddotterns mor - gissa om det ska bli fint att träffas! Är många år sedan sist. Och annars där, ja det rullar på och är hur kul som helst. Typiskt.

Slutligen har jag kameraabstinens. De blev tvungna att skicka den till Pentaxverkstaden. Vad ska jag ta mig till om den inte går att laga till en överkomlig summa? Jag som redan bränt alla pengar på kajak, bastu, glasögon och en tokig tjejträff i september.

28 augusti 2011

Bjenn i byn

..och sambon kommer hem alldeles uppe-i-hejsan. Han hade sett en björn när han körde sista gruslasset till grannbyn. Precis där jag brukar gå med hunden, med pannlampa på. En stor en -"Så här", säger han och måttar med handen i höfthöjd.

Tror jag sparar just det promenadstråket kvällstid, tills snön lagt sig nu. Men lite avis blir jag allt....

Bondmora - eller nå't

Jag har gått an hela dagen med mera saftkokning, älgbenskokning (jo, hittade dem tillsammans med filén igår) lite bullbak, snott ihop en vinbärskaka som försvann lika fort, plockat lite hallon(och det finns mera kvar där - kanske man skulle ge sig på lite hallonsaft ändå?), tittat till kvigan i buan som nu är frisk från klövbölden = lycka!!, lagat middag förstås, tvättat och bakat en choklad- och hallonkaka till efterrätt.

Och ändå var detta inget av det som jag föresatt mig att hinna idag.Kvar på listan står städning i två hus, genomgång av strykhögen och hundpromenaden som kanske skulle kunna eskalera till en joggingtur.

Jo, för vi fick ett erbjudande om att träna med en student som skulle öva på att bli personlig tränare, men med risk för att bli ett "Mission impossible" antar jag att de valde ett annat objekt än just mig.(Vilket jag med facit av mitt eget personliga schema för hösten i hand, kan konstatera var en ren välgärning!) Men, då tänkte jag att, om jag skulle ändå.... Och på hundpromenaden i går kväll var jag bara tvungen att prova lite. Och jag kan faktiskt springa. Sakta. Korta sträckor. Och mer behövs ju inte för att tända tävlingsinstinkten i mig.

27 augusti 2011

Hemmadag


De är oberäkneliga, de där juniorerna vi har här i huset. Jag har bearbetet dem länge för en dagstur upp på Ansätten. Trodde nog jag hade landat projektet, men tji fick jag! Ingen var intresserad i gråvädret idag. Den äldre var i princip oväckbar. Men jag gav mig inte, utan proklamerade bestämt:

- Då får ni bestämma vad vi ska göra idag, för det är sommarlovets näst sista dag och något vill jag att vi ska göra tillsammans.

Döm om min förvåning när båda två glatt enades om att dagen skulle ägnas åt - vinbärsplockning!! Så här har plockats röda och svarta och kokats gelé och lite saft och mannen i huset har letat fram en "Saftmaja" så nu blir det mer och effektivare saftkokning framöver kvällen.

Vi har bara gjort en liten paus för att laga och äta en middag som var något alldeles utöver det ordinarie. Hittade en älgkalvfilé i frysen som jag stekte lätt i smör med lite salt och peppar. Till det rostades potatis i ugn i olivolja tillsammans med en halverad hel vitlök och kryddades sedan med havssalt och lite färsk persilja. En gräddig sås på gula kantareller passade fint, och som tillbehör en fräsch sallad med tomat och gurka. Som pricken över i:et, lite nykokt svartvinbärsgelé (OK den hade inte hunnit stelna så där perfekt ännu...)och ett glas Coffee Pinotage till det hela. Förutom vinet, saltet, olivoljan och grädden, hade inget av allt detta färdats mer än några steg till några kilometer för att hamna på våra tallrikar. Kan det vara därför det var så extra gott?? En nära-himmelriket-upplevelse, om du frågar mig!

26 augusti 2011

Borta bra.....


Vilket ställe! Nog för att jag både besökt och jobbat på ett antal konferensanläggningar i mitt liv, men denna var definitivt en av de allra bästa. Och för oss från norr kommande gäster gjorde det ju inte saken sämre att skärgården bjöd på skön, havsfuktig sensommarvärme.

Att dela rum med fantastiskt energiska arbetskamraten U är en kick och ett fnitterparty som jag gärna kunde gjort till en vana. Tack vare hennes inspiration blev det en halvtimmas simning i anläggningens 25-meters bassäng - före frukost! Jag som aldrig tränar och ogärna kliver upp en enda minut tidigare än nödvändigt på morgonen, mådde som en fisk i det varma vattnet.

Efter avslutade möten hade vi tid över för lite fotografering. Tyvärr var ljuset långt ifrån så tacksamt som igår kväll, så resultatet lämnar väl en del övrigt att önska. Men, det är inte det största problemet på fotofronten just nu. När jag kommit hem, stekt och ätit pannkaka till middag och tagit hunden på en promenad, skulle jag bara ner till sjön en sväng för några skymningsbilder, då det visar sig att autofokusfunktionen lagt av. Det blir fotoaffären på måndag och en liten stilla bön nu i helgen, att det går att åtgärda....

24 augusti 2011

Vardag

Jobbade längre än det var tänkt idag. Det är en sådan vecka - men det är bara roligt och i morgon åker vi till Stockholm och tittar på en anläggning där vi ska förlägga en stor konferens nästa augusti. Fast kanske inte jag då. Vi får väl se...

Hemma möttes jag av en magsjuk man. Själv dog jag en stund i soffan med barnen framför flera TV-program, samtidigt. Vi enades till slut om "Fångarna på fortet". Jag kan ju inte hjälpa att jag tycker det är lite charmigt när Mogren och Wassberg erkänner att spindlar och dylika småkryp inte är några favoriter. Och Fosshaugs fundering över vad han egentligen gjorde där när han varken gillar vatten, höjder, ormar eller småkryp, måste man ju bara gilla.

Nåväl, kvigan i buan mår bättre, men hon står inomhus, så vi gör tappra försök att slå lite hö till henne med en gammal oslipad lie. Och hon maler tacksamt i sig. Sedan pep sambon något om momspapperen, så jag får väl offra mig på det då, jag som får åka bort och bo på fint hotell en natt.

22 augusti 2011

Mot ordning igen

Hemma igen möttes jag av en magsjuk son, en överarbetad sambo och en kossa som fortfarande inte var frisk. Tur att jag hade min fjällstyrka att ta till. För magsjukor går över, sambosar som får sova blir på bättre humör och veterinärer kan bota klövböld.

Äntligen är vi inne på sista veckan av detta evighetslånga sommarlov. Till och med barnen tycker det räcker nu. Sakta börjar vi återanpassa oss till ett liv med rutiner, åtaganden och effektivitet. En tanke blev till handling och två äggklockor har införskaffats för begränsande av dataspels- och TV-tid och uppmuntrande till läs- och läxtid i stället. Vi får väl se hur det funkar i längden.

Och jobbmässigt är det finemang just nu. Bra så.

Fjälltur








Jomen, jag kom ju iväg! Fastän kossan med onda klöven bidrog till att jag inte gjorde det förrän framåt eftermiddagen, fastän det regnade hela lördagen och blåste så att paddlingen bitvis blev mer spännande än nödvändigt både på vägen dit och hem, fastän bästa fjällkompisen inte kunde följa med och fastän jag bara fick två i stället för tre dagar som planerat - så blev det en helt otroligt fantastisk tur!

Sova i tält när det regnar är det skönaste som finns. Minns inte när jag vaknade så utvilad sist. Middag och kaffe på Trangia slår det mesta, särskilt när det växte kantareller att komplettera måltiden med, alldeles på tältplatsen. Och bäcken där jag hämtade dricksvatten, som tagen direkt ur någon av John Bauers tavlor. Jag väntade bara på att något av skogens väsen skulle göra mig sällskap där. Dessutom - vädret på söndagen! Jag blir mer och mer övertygad om att den där guden jag tror på, har ett särskilt gott öga till mig när jag ska ut på mina utflykter. Självklart blev det en topptur, så nu kan jag räkna in även Duvvegaisse till min samling av toppar över 1 000 meter inom kommunens gränser.

Efter de här dagarna är jag fulladdad med fjällenergi som räcker ett långt tag inöver hösten. Och jag vet nu att med packning i kajaken så går den som en pråm när man beslutsamt forcerar halmeterhöga motvindsvågor. Efter en och en halv timma av den övningen är jag benägen att citera en av helgens betydligt mer meriterade kanotister när han besvarade frågan om vad som var roligast med framgångarna på VM:

-"Att jag var så duktig, det hade jag faktiskt inte trott!"

19 augusti 2011

Ändrade planer



Just nu skulle jag ha suttit och tittat ut över en spegelblank sjö, snart gått och lagt mig tidigt i tältet för att läsa en god bok och vila inför morgondagens topptur. Men så blev det inte.

Efter besöket i buan för att titta till kvigorna (där en verkar ha fått ont i klöven, stackarn) skulle jag "bara" svänga in och kolla om det blivit några hallon. Det hade det! Ett antal timmar senare åkte jag nöjt hemåt med en sisådär 8 liter. Det tar tiiiid att rensa. Platsen där jag hade tänkt slå upp tältet ligger nog närmare en timmas bilfärd och kanske 1, 5 timmas kajakpaddling hemifrån. Så med enkel matematik insåg jag att leta tältplats vid 11-snåret en augustikväll - njäe, det är nog ingen bra idé.

Så jag tar nya tag med fjällturen i morgon. Hoppas bara att vädret håller i sig. Idag har det varit så varmt och fint att barnen byggde upp sin hemmavariant av vattenrutschkana igen (den har åkt fram ett antal gånger i sommar). Att de inte fryser ihjäl begriper jag inte, men kul ser de ut att ha. Roligt också med kreativiteten, får man inte åka till något vattenland eller aktivitetsbad på semestern, så fixar man det själv!

Så där, nu åkte husets herrar iväg med traktorn. Och jag har bloggat färdigt och fick plötsligt tid över för lite nödvändigt hushållsgöra.
Tänk så det kan bli!

17 augusti 2011

För mina ögons skull


Och plötsligt sitter jag här med samma dilemma som Fjällmor.

Besökte optikern för att köpa nya linser. Efter många om och men hade jag kommit fram till att det nog var dags att byta glasögon också. Det hela slutade med: linser, nya glasögon och en rekommendation att skaffa terminalglasögon. Och gärna ett par läsglasögon att ha när jag har linserna i också.

Jo hej du!! - Ska man behöva skuldsätta sig för syns skull eller??

Enda fördelen är väl att jag hittat tre bågar som både jag och familjen är nöjda med (även om de jag tycker bäst om naturligtvis är dyrast). Så i stället för att välja bort två, kan jag ju köpa alla tre och lägga min grubblerier på vilken båge jag ska ha till vilken funktion av glasögon i stället.... eller?

Beslutet fattat

Mina fina arbetskamrater.

När jag inte hinner lyssna och läsa alla nyheter jag borde, då kommer en länk på mailen till nya rön om dyslexi.

Och, nu, när jag till slut bestämt att gå tillbaka till mitt "gamla" jobb efter jul, för att det inte funkar här hemma med mat och läxor och engagemang i djur och familjeföretag, när jag på grund av de långa resorna blir borta en timma längre varje arbetsdag. Då kommer de en och en, försöker hjälpa mig att finna lösningar och verkar tycka det är lika tråkigt som jag, att jag inte kan vara kvar där längre.

Trots att arbetsuppgifterna på "nya" jobbet nu är roligare än de varit på hela det här året, kan nog även återgången till gamla jobbet bli mer nyskapande än jag någonsin kunnat drömma om. Fast, mer vill ha mer och just nu hoppas jag på en kombination av de två. Å ena sidan kan det ju bli totalt helkörigt, men å andra sidan kan det ju faktiskt bli helt fantastiskt. Det bästa av två världar, liksom...

16 augusti 2011

Om den där böjda....

Oj! Jäsiken vad många kommentarer det blev om den där lyktstolpen!
Så här då:

Bor man på bondgård ska man ju lära sig köra allt som har en motor. Själv provade jag en(!!!) gång gräsklipparen med spakar i stället för ratt. Det slutade med en totaldemolerad gungställning. Nu var det 11-åringens tur att få premiärprova traktor med betesputs. Om vi säger så, oturen var framme, pappan inte tillräckligt snabb och en böjd lyktstolpe ett faktum. Tur att samma pappa tillhör byns underhållsteam för gatlyset.

Sonen var otröstlig - ingen annan än han kunde åstadkomma sådan skada, en total odugling. Inget vi sa hjälpte. Att det verkligen inte var hans fel, utan vi vuxna som inte hjälpt till att styra undan i tid. Till sist kom farfar och upplyste om att den där stolpen var ju redan sned, för han hade minsann kört på den han med. Och när vi sedan tog fram bildbevis på hur klasskompisens pappa i sin ungdom stjälpt hela traktorn med efterföljande fullastade skitspridare i diket - då drog han äntligen på munnen igen.

Inga större katastrofer, med andra ord, men nyttiga lärdomar och erfarenheter för alla inblandade.

Annars? Jo, de här dagarna jobbar jag över, bokar tokig kalaskryssning med tjejkompisar och skickar in en LOK-ansökan alldeles för sent, samtidigt som jag slänger ett getöga på Björn och framförallt Peter på säsongens sista allsångsprogram.

14 augusti 2011

Så fort drar en helg förbi

En motorcykeltur till, ett besök hos nyligen permanent inflyttade holländarna, en aldrig sinande mängd med tvätt, en tältövernattning i Buan med kortspel och mys med yngste sonen, en massa bakade och uppätna bullar, en hoper med disk, en böjd lyktstolpe och tröst av son i timmar, en check av sambon och grannens utbyte av lampor längs vägen (dags att tända gatlyset nu), avnjutande av sommarens troligen sista grillmiddag utomhus och en lång hundpromenad senare är det återigen dags att ladda för en ny arbetsvecka.....

12 augusti 2011

Blåbär


Lyckades t o m arbeta in lite tid i veckan, så dagens jobba-hemma-dag blev en helt ledig dag. Perfekt, eftersom jag inspirerats av både Fjällmor och Brunkullans goda till att bege mig ut och leta blåbär. Och gissa om det gick bra! God hjälp hade jag av den bärälskande hunden. Nu är många lördagsfrukostar garanterade bläbärsgröt till vintern när vi så väl behöver alla de extra vitaminerna. Det räckte till lite extragod sylt med vaniljstång också. Och bäst av allt - det tog inte så lång tid, varken plockandet eller rensandet och pojkarna blev bjudna på pizzeria av grannens dotter och barnbarn. Så jag behövde inte laga middag, fixade snabbt lite sallad och hann i stället med en MC-tur i augustisolen.

Och nu ska jag gå ut och köra in grabbarna ur bastun. De har avskedsfest för semesterkompisen som åker hem i morgon. Hans mor ringde redan för två timmar sedan och ville ha hem honom.....

11 augusti 2011

Lite kultur igen


Bockar av andra Shakespeare-föreställningen denna sommar. Kanske dags att läsa nå't i originalutförande nu? Eller inte...

Den här gången var det Teater Barda, Jämtlands svar på Glada Hudik Teatern som spelade. "Råmeo och Julia". De är fantastiskt duktiga, kluriga och lyckas alltid få till en komisk tvist, med allvar i botten. F pratade med skådespelarna efteråt och E gnällde lite lagom över att vi alltid åker hem sist från alla evenemang. Nåja.

Har ju inte hunnit blogga något, denna första jobbarvecka, men gjort så mycket annat i stället. Förutom teatern har jag kört motorcykel, hälsat på min goda vän A, som jag inte pratat med på alltför länge, läst lite, fått lite ordning på tillvaron igen och upplevt ett makalöst månsken över sjön - till och med F kommenterade det. Bra så.

9 augusti 2011

Attans

Jag har ju redan takbox och inte är jag singel heller.
Men maken till fyndigare annons får man leta efter!

Och visst, om jag varit 20 år yngre och utan man och barn, tror jag nog jag bra mycket hellre hade plockat med en påse bullar och åkt iväg för ett seriöst takboxsnack, än att någonsin svarat på en traditionell kontaktannonsvariant.

8 augusti 2011

Back on track

Sambons kusin med respektive kom på besök igår och låg över till idag. Det blev lite vinbärsplockning, fika, middag och bastu. Precis lagom avslutning på den härliga semestern.

Nu är första arbetsdagen avklarad - utan några som helst bekymmer! Kan inte minnas att jag varit så utvilad när jag kommit tillbaka till jobbet någonsin. Och det bästa av allt - det låg inga högar med surdegar och väntade, utan bara lämpligt med jobb som jag planerat för. Fantastiskt skönt.

6 augusti 2011

Syltsäsongen tar vid



Inte blev det mycket, men ett tag räcker väl sylten i alla fall. Även om hamstern i mig börjar göra sig påmind, så plockar jag inga mer hjortron i år. För nu regnar det för andra dagen i rad och, som tur är, finns det redan mer bär i frysen.

Faktiskt är jag riktigt tacksam för regnet som även gjorde att ingen dök upp till dagens blomsterguidning. Så får vi tid över till allt vi inte åstadkommit på 5 veckor. Städningen som skulle göras, filmerna som skulle ses ("It's complicated" häromnatten och premiären på "Bilar 2" igår kväll), böckerna som skulle läsas och sommarcaféerna som skulle besökas. Håller ivern i sig även i morgon kan nog den här sommaren och semestern ha goda möjligheter att segla upp bland "tio-i-topp" av minnesvärda somrar i mitt liv.....

4 augusti 2011

Slutspurt





Jag börjar så smått avrunda min evighetslånga semester. Det har på det stora hela varit helt fantastiskt. Vädret. Allt jag tänkt göra som inte blev gjort. Det jag gjort i stället. Vädret - igen! Besök av gamla och nya vänner. Den totala avkopplingen. Och idag hade vi besök av guddottern med mor och bror på jordgubbsfika - vi avslutar semesterveckorna ungefär som vi började.

Vår 24-timmars semestertur i år gick till Bergafjärden utanför Njurandabommen. Jag tror halva Offerdal, 100% av barnfamiljerna i vår by och stora delar av Krokoms kommuns befolkning varit där en eller flera dagar denna sommar. Och jag förstår varför. En camping max 100 meter från ett långgrunt, med Jämtländska mått mätt, varmt havsbad och en restaurang med riktigt god mat endast ca 3 timmars resväg hemifrån. Topp! Barnen badade och idkade strandliv. Vi vuxna slappade, njöt av solen och brände oss i olika rosaröda kulörer. (Tror inte jag varit så solbrun någon sommar i vuxen ålder som denna!) Ett intensivt, men värdefullt dygn för hela familjen.

Ikväll plockade jag fram hojen, som fått stå hela semestern, igen. Sambon körde Corvette och så träffades vi på raggar- och knuttefika på Tunbacken. Utan barn. En befriande om än märklig känsla.

I morgon har SMHI hotat med regn på eftermiddagen. Nästan skönt. Huset behöver det i alla fall.... Men jag chansar nog på en tur till bästa hjortronstället innan regnet kommer.

1 augusti 2011

Nya upptåg


Höanna är nästan klar, så pappan i huset tar sig tid att vara lite lekfarbror. Värmen i vattnet och luften igår inbjöd till en av hans favoritaktiviteter i ungdomen - vattenskidåkning! Sju barn, två mammor och en hund samlades på stranden för att prova och bevittna dagens höjdpunkt. Det var svårare än någon av grabbarna kunnat ana, så det blev mest flytvästsimning i stället. Tills den 46-åriga mamman, som heller aldrig stått på ett par vattenskidor, tjatade sig till ett försök. Gissa om jag var kaxig då jag både kom upp och stod i två varv! Tyvärr blev alla så förvånade att det inte finns något bildbevis. Men kanske lika tur det - jag är lite för tung, så motorn slet och ändå hade skidorna en tendens att sjunka. Men kul var det!!

På kvällen badade barnen igen vid 9-tiden. Det är första gången på mina 15 år här i byn som vädret lockar till dylika upptåg. Själv hade jag kontorstjänst. Helt OK det med. Och nu åker vi på en 24-timmars utflykt till kusten.