30 januari 2010

Pappafritt

LG har körning till Umeå i helgen. Jag vet att de finns de som tycker att det låter hemskt när jag säger det, men i ärlighetens namn: - Jag upplever det som en egen liten minisemester när han är borta några dagar. Då planerar jag och grabbarna tiden precis som vi själva vill utan hänsyn till vad pappa vill, behöver hjälp med eller vad det nu kan vara. Lite lyxigt, så där.

Igår var vi på bio och såg "Alvin och gänget". Kanske inte var en av de bästa familjefilmer jag sett, men barnen gillade den och några riktigt goda skratt fick vi. Jag kan omöjligt hålla mig när E försöker kväva sina egna fniss.

Idag hade vi tänkt oss till Åkersjön och Skoterns Julafton. Solen skiner och det är så där oerhört, oemotständligt vintervackert ute. Men, minst -25 igen! Så vi kröp ner under våra täcken till tio, fortsatte med fukost i soffan till ngn småcharmig Disneyfilm som jag fick tårar i ögonen till och nu sitter vi och gruvar oss för att antingen gå ut en sväng i kylan eller ta itu med vårt städprojekt modell större.

29 januari 2010

Skid-tider

Grabbarnas korta och inte ens intensiva skidskyttekarriär är över. Båda har valt att i stället åka lite längd på hemmaplan med morsan och skjuta luftgevär. E tyckte dock egentligen att det var kul - ända tills de andra barnen först åkte ifrån honom och sedan sköt både bättre och snabbare också...

Nåväl. I Alpina har vi desto mer på gång. Ett 50-tal aktiva barn i torsdagskvällens snöstorm. Några ska tävla i helgen, vilket föranledde några timmars svärande vid datorn. Men nu har jag precis knäckt koden till hur man anmäler vi Idrott Online. Och på tisdag kommer 4 nya åkare via Handikappidrottsförbundet.

27 januari 2010

Ledig idag

Jag tog en ledig dag idag. Skönt. Det har varit och blir mycket kvällsjobb en tid framöver, så det kändes klokt med en lucka. Ska ut och köra "lite" bil i snöstormen. Glömde min plånbok på måndagskvällens möte - i Laxviken. "Fiffigt Anneli!" Lämnar samtidigt papper till redovisningsfirman och nya broschyrer till några anläggningar på vägen.

Se'n har jag blivit så gammal att jag behöver ett läkarintyg för att få behålla körkortet för tungt släp, buss och lastbil. Nu är det ju inte så ofta jag kör sådana fordon, men... Kan ju vara bra att ha, som någon härhemma brukar säga.

Ska också hinna till skolan för att fixa lite hjälpmedel till E:s engelska bl a. Alla mina påhitt för att underlätta i inlärningen har, roligt nog, hittills mottagits med öppna armar. Jag kan ändå förundras över att den pedagogiska kreativiteten inte är större eller mer flexibel, hos lärarna som, till skilland från mig, har både utbildning och mångårig erfarenhet. För att dra lite paralleller till min egen proffession - Riktigt bra service och värdskap uppstår först när vi inte bara uppfyller, utan förekommer kundens behov.

Jorå, den här dagen lär nog svischa förbi den med, så jag passar på att njuta några minuter till av en hederlig kopp kokkaffe och lite "ikappläsning" av vännernas bloggar.

24 januari 2010

Kanske ingen Fellini direkt

Men pappan och jag hade hejdlöst, otroligt roligt åt denna av sonen, med nya mobilen, egenhändigt filmade och regisserade sekvens. Håll med om att spänningen är olidlig - ska han få igång skotern över huvud taget???? Och upplösningen sedan - underbart!

video

22 januari 2010

Önskar jag visste

Lilleman (som nog skulle blänga surt under sin för långa lugg om han visste att jag kallar honom så) har det ju inte alltför lätt med att läsa och skriva vare sig svenska eller engelska. Nu har man fått lite extratid på skolan och han ska få vara med i en mindre grupp för att träna mer och få mer lärartid. Jättebra!

Det som bekymrar mig är att fröken skrev att han även skulle ingå i den lilla mattegruppen, och vi har hittills aldrig hört talas om att matten skulle vara särskilt svår. Mer än lästalen, då. Och klockan, som han inte fått någon hjälp hemifrån att lära sig i denna otidsanpassade familj. Och kanske multiplikations- tabellerna, som verkar lika omöjliga att lära sig utantill som vilken engelsk glosa som helst.

Kan inte låta bli att fundera över han situation. Att hemma alltid vara den som kan, att lite bli storebror till sin egen storebror. Men när vi kommer utanför hemmet och F är med sina gelikar är han vinnaren, den populäre, charmören och kompismagneten. Lilleman kämpar, gnetar med läxor, träningar och kompis- relationer. Men jag tror han har svårt att se och känna sig själv bekräftad, beundrad och nöjd.

Vi gör så gott vi kan för att förvissa honom om att han är bra och duger precis som han är och för att han är han. Men visst, vi uppmuntrar ju även framgångar av olika slag.

Så svårt att veta - gör vi allt rätt?
Får han vad han behöver - av oss, skolan, omgivningen?
Och dyslexiutredningen har vi inte sett röken av.....

20 januari 2010

Och vinnaren är....

Man kan nog säga att han är inne i ett stim nu, nyblivne tonåringen. Två andraplatser på slalomlägret i helgen, idag vann han barnklassen i OBIS fototävling och ikväll skatade han för första gången ifrån mamma på längdskidorna. Det enda som inte funkade sådär jättebra, var att borsta tänderna när han inte hittade några rena kalsonger attt sätta på sig efter duschen.

Japp, han har nog toppat formen till just den här veckan. Så nu ska jag gå och lyssna på reprisen av när han blev intervjuad i närradion med anledning av fotovinsten. Den intervjun misstänker jag är något alldeles extra.

18 januari 2010

Prisade

F blev tvåa i båda tävlingarna i helgen och även om det bara var "prova-på" och för skojs skull, blev mamma superlycklig och själv var han bra nog stolt också. Men när vi frågade om han ville åka på ett likadant läger igen blev svaret:

- Ja, det var jättekul! Men bara om vi får spela bowling.

Skolkade från gympan, för jag ville hellre åka längd ikväll, men det slutade med ett segt engelska-läx-pass med E och några tappra leta-LG:s-plånbok-försök i stället.

Skulle kolla in slutet på Idrottsgalan, men då la TV:n av. Plopp, bara. Har dock lyckats googla mig fram till att rätt person vann Jerringpriset. Synd bara att hon inte kunde vara på plats och ta emot det själv, det hade säkert varit kul ,även för en Helena Jonsson.

Nu fick jag till SVT Play - säger bara: -67,6% och en Staffan rörd till tårar - men det är väl inte varje år som skidskyttet plockar hem 4 av 10 priser.

16 januari 2010

Lägernatt

Här i stugan sover alla efter en fin, men rätt tuff dag i backen.
Vinden viner runt knutarna och jag borde också krypa till kojs. Men hur skön sängen och täcket än är; det är svårt att sova någon annanstans än i sin egen säng. Åldern - igen! Så i stället har jag fixat det mesta på LOK-stödsansökan, plockat ihop allt så att det ska gå snabbt att städa i morgon och beundrat utsikten över "Östersund-by night".

E har skickat hur många sms som helst både till mig och F ikväll. Tror nog han saknar oss lite. LG har tydligen köpt en lastbil - till! När katten är borta, ungefär.

Skrev jag förresten att lägerdeltagarna är nå't alldeles speciellt? Humor, glädje och värme är definitivt ingen bristvara liksom den positiva grundinställningen till livet i stort. Det finns mycket jag kommer att bära med mig länge från de här dagarna.

15 januari 2010

Fint serru

Vi är på läger. F och jag och en massa bekanta sedan Friidrottstävlingarna i Göteborg i höstas. Tyvärr var det för kallt för skidåkning ikväll, så det blev bowling i stället - till F:s stora glädje. Tävlingstaggade morsan lyckades få in några strikar, vilket sonen ivrigt och stolt förkunnade för alla närvarande. Som för övrigt är ett gäng sköna typer som man bara kan njuta av att få umgås med!

Lägenheterna på Camp Södergren är t o m finare än i reklamen. För att inte tala om maten på ÖSK stugan. Mmmmm. Blir ju rena husmorssemestern detta.

I morgon får jag en egen grupp tjejer att åka med på förmiddagen. Attans, hade inte riktigt räknat med det. Skulle haft övningskompendiet med för lite inspiration. Men, men, vi tar det väl lite lugnt, kollar läget med brudarna och hittar på lite kul övningar, och proppar i mig lite Alvedon, så ska det nog gå.

Jo, för jag är inte riktigt OK än, värker i nacke och rygg, tung i huvudet och misstänker aningen feber. Somnade och sov i 3 timmar sedan barnen åkt till skolan i morse - vips var min hemmajobbardag med tid för städ och tvätt förbi. Lite sjukt är det.

14 januari 2010

Balansera på en skör tråd

På Haiti letar man överlevande efter jordbävningskatastrofen av obegriplig omfattning.
Ett telefonsamtal från en bekant berättade om hur bäbislycka på ett ögonblick kan vändas i stor,smärtsam tragedi.
Läste ikapp veckans LT, blev varse att en yngre arbetskollega, som jag hade kontakt med i november, gått bort en månad senare.

Så mycket sorg, död och prövningar i våra liv.

I samma stund, i vår gemensamma värld, kollar LG "Grannfejden" på TV och dagens snackis är att George Clooney kommer till Jämtland för att spela in film.

Vart finns balansen?

Lättviktigt - Tungt
Egocentri - Empati
Glädje - Sorg

Eller är det just motsatserna som balanserar våra liv?

12 januari 2010

Slalom åt alla

Jämtland Härjedalens HIF har bjudit in till breddläger i skidåkning i helgen. Det blir både längd- och alpingrupp. F valde det senare, med träning i Gutavsbergsbacken, där det blir premiär för oss båda.

Vi har valt att bo kvar i sta'n. Jag räknade ut att vi "sparar" 33 mil bilåkning på det viset och vem kan motstå två nätter på nya, fina Camp Södergren? Är lite fundersam om jag ska ta med längdskidorna också.....

I samband med detta pratades det lite mera (H och jag var ju på infomöte i oktober) om Alpina klubbens möjligheter att integrera fler funktionshindrade som vill träna alpint för skojs skull. ÖFS har ju en något mer tävlingsinriktad profil.

Påpassligt nog hade vi styrelsemöte ikväll, så jag tog upp frågan där. Förstå att det värmde oerhört gott när beslutet klubbades med ett rungande -"JA!".

10 januari 2010

Grattis på födelsedagen!




Visst är de söta - äldste sonen och världens bästa pappa? Lika som bär, ibland!

Nu har vi en tonåring i huset, kan man tänka. Som tur är har vi ju lite vana från de två vuxna, på förekommen anledning även kallade: "Världens äldsta tonåringar"

Även denna dag har gått i slöhetens tecken. Svårt att ro iland några större projekt med den här trilskande hälsan. Fixade Princesstårta enligt födelsedagsbarnets önskemål, vrålhejade på Mattias Hargin, kollade upplösningen på Tour de Ski och bjöd farfars på middag. Se'n var den här dagen förbi.

Nu vill jag bli kvitt nackspärr och resterande förkylning, så vi äntligen kommer tillbaka till vårt ordinarie liv med mindre trötthet, men massor av skidåkning och andra kuliga aktiviteter utomhus.

I kväll för 13 år sedan...

... åkte vi åkte in till BB och jag fick febernedsättande och morfin för att kunna sova. Länge misstänkte jag den där morfindosen för delaktighet i F:s "problem", men nu vet vi ju bättre.

Mycket har förändrats under dessa år, både till det bättre och det sämre. Men ett och annat är sig precis likt;

- samma gardiner i vardagsrummet (men de är ju fina!)
- samma sambo (tack och lov!)
- och jag mår inget vidare (tro't eller ej - nu har jag fått nackspärr!)

9 januari 2010

Överraskningarnas man

Kungen över fjärrkontrollen zappade övriga familjen till vansinnets gräns. Två gick och la sig och en fick ett utbrott. Då fastnar han, som annars mest håller till bland Discovery-kanalernas "Mythbusters", Ice Road Truckers, autentiska kriminalhistorier och liknande, för 2:ans franska relationsdrama!

Wow - än kan han överraska mig!

8 januari 2010

Om vården

Syrrans kund skriver om både artut och allvarligt på ett underhållande och engagerande sätt. Hon tvekar inte att ställa sig på barrikaderna, att säga sin mening, även om den är obekväm. Hon påminner om någon jag känner väldigt väl, som den personen var förr, innan orken tog slut och omsorgen om sig själv och den närmsta familjen helt tog över.

Nåväl, med sin inblick i vården träffar hon mitt i prick om saker som den här och av allt vad jag kan förstå, tyvärr även den här.

Desto större anledning för mig, som vårdtagare att med all min kraft ge en hyllning och, om jag kunde - ode, till alla dessa fantastiska människor som arbetar inom vården. En enda gång av alla de gånger vi uppsökt hälsoapparaten har vi mött någon som inte varit makalöst omsorgsfull och mån om oss och vårt bästa.

Det senaste i raden av exempel är nu i helgen, när både sjukvårdsupplysning och Offerdals hälsocentral bryr sig, ringer och hör av sig extra för att kolla hur det är med E:s yrsel. Senare ringer en av sköterskorna för att berätta att jag bör beställa papper till mitt besök senare i januari - för då går det så mycket fortare.

Och detta på självaste trettondagsafton!

Önskar jag kunde ge dem alla något mer än en tacksamhetens tanke. För att de, trots dåligt betalt och sparbeting, sliter ut sig för din och min trygghets skull.

7 januari 2010

Bitande kallt

-34 ute och då var det dags igen. Efter över ett års lugn drömmer sambon återigen hejvilt. Undrar om man ska checka in i överslafen hos sonen ett tag?

I natt höll han om mig närmast krampaktigt och väste:

-"Ligg still, ligg still."
-"Jadå, jag ska bara vända mig". Sagt och gjort.

Då sätter han tänderna i min arm!!

Undrar om han trodde jag var nå'n hund han skulle uppfostra? Det tricket lärde vi ju oss annars i en av barnens julklappsfilmer....

6 januari 2010

Det näst bästa

Tour de Ski på TV funkar bra som alternativ, när det är -26 ute och att anstränga luftrören inte är tänka på ännu.

Heja Marcus Hellner!

Och Daniel Rickardsson!!!!!

5 januari 2010

Gnäll

Två veckor utan att företa mig/oss något vettigt alls.
Kroppen orkar inte.
Huvudet hänger inte med.
Tror jag sett mer "skit-TV" de här veckorna än sammanlagt på ett halvår i vanliga fall. Just nu begriper jag inte hur jag ska ta mig till jobbet och funka normalt på torsdag och fredag.

Jag är en mes och ynkling - undrar hur och om jag överhuvudtaget skulle fixa det om jag verkligen blev sjuk "på riktigt", när lite inluensa kan knäcka mig så totalt?

Erics yrsel har äntligen gått över, vi var nära att åka in med honom för koll hos barnläkare, när det vände.

Till slut har vi även resignerat all utförsåkning med familjen H i Bydalen det här lovet. Tänkte oss i stället en kortare längdtur här hemma idag, men nu är det -22, igen!

3 januari 2010

Det går ont, det går ont

Började ju på årskrönikan då. Fick lov att bli två böcker - alla bilder jag ville ha med rymdes inte i en. Åsså när jag precis valt ut alla bilder till del 2 och skulle börja överföringen - lägger photobox sida av!!! En timmas jobb ( minst) åt fanders. Precis vad jag önskar mig just nu, eller hur?

Eric är bättre, om ännu inte helt återställd. Han är fortfarande lite vingen. Själv hostar jag mera igen efter sparkturen i -22 graders kyla igår. Så idag håller vi oss inne - igen. Och skidabstinensen bara växer. Jo.

2 januari 2010

Det där pysslet....


Äntligen har jag fått tillfälle att ge bort mina pysselsaker som jag jobbade så intensivt med i oktober. Jag gjorde fotoböcker på ICA Foto. En till syster som minne från Schweizresan och en var till kusinen och hennes föräldrar som minne av bröllopet.

Var hur kul som helst och jag blev riktigt nöjd med resultatet. Så nu ska jag ta och fixa familjens egen "årsbok" för 2009. Roligare och snabbare än alla dessa fotoalbum jag borde gjort klart sedan tiden före digitalfotot.

1 januari 2010

Kaos kring grytan




Allt man behöver för en perfekt nyårsafton!!

Lite mera sjukt

Vilken nyårshelg. Sent omsider kom vi iväg till syster med familj. Kul att träffa alla igen, barnen gladdes åt varandra och julklappsutdelningen. Sedan blev det middag med både kött- och ostfondue och schweiziskt vin till det. Gott! Lite väl gott...

För jag åt och drack utan tanke på att jag brottats med ett elakt virus i 8 dagar, vilket i sin tur resulterade i att jag blev tvärtrött ( -"Skitfull", sufflerar LG; han tycker att jag förskönar, men jag var verkligen rätt och slätt akut supertrött!) tittade på raketerna inifrån och la mig bums fem över tolv, efter en kort sväng ut för att önska alla Gott Nytt År.

Idag är jag pigg igen, i stället har E haft magsjuka hela dagen. Blev alltså en snabbvisit (alltid lika trevligt, men denna gången alltför kort) hos släktingarna och en liten koll på yngsta tillskottet i släktskaran - ute på parkeringen. Han är ju bara sååå söt! Hoppas verkligen att det blir av med gemensam Grönås-städning till sommaren, så vi hinner umgås lite granna i alla fall.

Just nu oroar jag mig för Eric som inte verkar bli bättre alls. Men vi har kontakt med sjukvårdsupplysningen, han ligger på golvet i vårt sovrum och det hela är nog rätt tryggt ändå. Hörde på radion om de stackars anhöriga som mist en fyra-åring under nyårsfirandet i natt. Så fruktansvärt, kan inte ens tänka mig in deras situation.