Medan veckorna går

 

Egentligen har jag inte så mycket att klaga över. Alls. Särskilt inte då det gäller skidåkningsdelen. Tillbringade fyra dagar av sportlovet med sönerna i Åre. Perfekt upplägg med en liten lägenhet alldeles intill VM-8an. Grabbarna tog sovmorgon medan jag hängde i liftkön redan kvart över åtta. Sedan åt vi frukost tillsammans och åkte överallt i hela systemet till klockan var närmare fem. Gick och handlade, käkade middag och stupade i säng. Jag gnodde på så pass att jag hann med 80 åk och mer än 31 000 fallhöjdsmeter på fyra dagar - ibland är statistik kul.

Sista kvällen gick vi på Broken för att lyxa till det lite. Hmmm. Personalen och miljön var precis lika trevlig som vanligt. Men maten. Nja, varken god eller rolig. Tyvärr. Aldrig mer dit i högsäsong, om vi säger så.

Helgen därpå var jag på en supertrevlig 50-årsmiddag på lördagen och på söndagen var det skidåkning med klubben i Bydalen. Barnen vi har kvar är inte alltid så intresserade av att träna och lära nytt, så jag tog med två på en rejäl utmaning. Och tappade bort dem!! Tur de hittade tillbaka själva....

Womens Freeridehelgen var det ett strålande väder överallt, verkar det som. Åtminstone norrut. Och det blev ju en toppenhelg det med, fastän jag var hemma. Slalom i Åkersjön, sparktur på sjön, isnätsupptagning, fjöstjänst, nästan två mil längdåkning, busstädning och skotertur innan det blev söndagskväll.

Och veckorna annars från måndag till fredag? Mest jobb,jobb, bussfix och möten. Faktiskt. Nästan ingen motion och knappt en promenad ens.