En grå dag

...kan bli en riktigt glad dag!

Vaknade med bara två dagar kvar på semestern. Det är ganska ovanligt för att vara mig, men just nu känns det faktiskt bara "sådär" att börja jobba igen. Det kommer väl ikapp - knappt någon semester i somras, extra jobb med bussbolaget på många lediga stunder, en sambo som varit överhopad med jobb - ja kort sagt, det har varit mycket. Även om det mesta bara är roligt så känns det till slut att kropp och själ behöver vila.

Tittade ut och allt var verkligen - grått!! Saknar snön och ljuset den ger så det nästan gör ont.... Lyckades ta mig samman för att göra fjöset. Killarna hade ett gäng kompisar här och skulle ut för att leta lite snö att köra skoter på - jo det finns lite mer uppåt myrarna, men långt ifrån de mängder vi brukar ha. Så jag tog skidorna i bilen och åkte upp mot elljuspåret, varifrån alla långspår också utgår. Dit hade nog varenda skidåkare i halva Jämtland hittat, för parkeringen var mer än överfull. Såg ett hål - tänkte att det borde gå - och fast satt jag! En hjälpsam av de andra skidåkarna hoppade kvickt framför bilen och försökte skjuta på - men den "hängde" liksom fast med framhjulen rejält nedgrävda. Orkar inte bry mig, tänkte jag - tackade, förklarade att sönerna på sin skotertur var försedda med spadar och om det inte hjälpte, fick vi väl hämta traktorn och hoppades innerligt att bilen jag parkerat in inte skulle vara på hemväg före mig.

Drog iväg två sms till vardera son och gav mig sedan ut på 14 km spåret - kändes tyngre än de två gångerna tidigare, men liksom kul ändå. Funderade lite på hur jag skulle lösa det hela medan jag harvade på i det grå. Men så - med ca 4 km kvar kommer hela gänget - 7 ungdomar på fem skotrar. De stannar direkt och jag förklarar att jag sitter fast med bilen, om de kunde åka ner och gräva fram den? Utan ens en motfråga tar de bilnyckeln och drar iväg. Innan jag hunnit ner till parkeringen kommer de emot mig och berättar att bilen är bärgad! Kan man bli gladare???

Så jag bjuder in hela gänget väl valda delar av Landöns Slednecks, numera a k a Bärgarkåren, på fika. Det bjuds mjukstut och Vaniljbullar och Tinas risgrynsplättar och alla äter glatt och tacksamt med god aptit - och jag är så lycklig över dessa fina och hjälpsamma ungdomar jag har förmånen att få ha omkring mig!!