11 november 2012

Bra kombinationer

Pugh%20&%20Miss%20Li%20-%20You%20could%20have%20it%20(so%20much%20better%20without%20me)

Efter en - återigen - intensiv vecka tog jag med mina fina arbetskamrater på utflykt i fredags. Vi skulle gå en delsträcka av den nyrustade S:t Olavsleden, vilket vi också gjorde, om än med lite extrasvängar. Jo, för tids- och för all del allt annat också - optimisten var övertygad om att det var ljust till halv sex, vilket verkligen var en sanning med modifikation. Mina kloka kollegor hade som tur var packat med pannlampor. Naturligtvis gick vi lite fel i halvmörkret, fick snedda genom skogen och klättra uppför en brant - men vi kom rätt till slut!  Där såg vi Bröllopstenen och en utsikt som måste vara magnifik i dagsljus.

Väl framme på Wången fick vi en grundlig rundvandring som gjorde oss imponerade - av anläggningen, av hästarna, av hästtjejerna. Sedan testade vi deras nya vandrarpaket - bada bastu, bo i stuga och laga middag själv efter recept med iordningställda och färdigmätta råvaror. Det blev Anka med apelsinsås och potatismos samt Moccapannacotta till efterrätt. Alltihopa utsökt gott med såsen som pricken över i:t och vi kände oss som värsta kändiskockarna.

Sedan snabbt hem på lördagen för att avverka årsmötet för skidklubben. Jag blev inte kvitt kassörsjobbet i år heller. Suck. Men det kan finnas en lösning, som jag hoppas mycket på. Avslutade dagen med att ro en båt till båthuset - med endast en åra (våra och andras barn som huserade här i somras hade vid något tillfälle misslyckats och en åra var avbruten) och till sist, likt alla andra svenskar varje lördagskväll, verkar det, njuta av Miss Li:s kväll i "Så mycket bättre".

Idag har det varit lugnt värre med spännande och rolig slalompremiär - duktiga grabbar! Naturligtvis lite farsdagsuppvaktning med paket (hittade strumpor o T-shirts på konkursutförsäljningen i Alsen igår - perfekt!), en bit seg (jo, tyvärr!!) älgfilé från botten av frysen och hemgjord Bearnaise (den blev i alla fall god) och till sist en egenkomponerad fryst tårta med valnötsmarängbotten och äppel-lingoncreme till fyllning. Jag blev jättenöjd, men yngste sonen och fadern klagade på att kanelsmaken slog igenom. Hm, tror de får laga mat och baka helt själva snart, de där två finsmakarna.

Nu återstår bara att förbarma mig över svärföräldrarnas hund som får betydligt mer mat än motion. Han som alltid varit så fin i formen har nu intagit modell av en större tunna. Stackarn! Sedan väntar en vecka som i alla fall på papperet ser betydligt lugnare ut än den som nyss gick.

6 kommentarer:

  1. Jag blir lite orolig när jag hör det tempo du har nu, när jag jämför med min tid inför jul som sakta men säkert ökar i intensitet. Tat lite lugnt så du hänger med fram till jul....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jul tar vi numera inte så hårt - vi har minskat på klappar, mat - allt!! Så jag riktigt längtar efter juldagens julotta och efterföljande förslappning i soffan med en ny bra bok :)!

      Radera
  2. Lite av din energi kunde du ha lämnat kvar här i södern när du var här:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så energisk är jag ju inte direkt - söndagens slalom var ju på TV!!!

      Radera
  3. Låter spännande med dina äventyr!
    Må så gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodu -den vandringen skulle fler varit med på! Hade mina arbetskamrater inte idiotförklarat chefen tidigare, så blev det nog nu! :D

      Radera