Tiden går och går

 

Det var då attans vad svårt det var att få till några inlägg nuförtiden. Men så händer det ju något hela tiden också.....

Började helgen med att bjuda in mig själv på middag hos en kompis i sta'n medan jag väntade på äldste sonen som var på discobowling med fritidsgården. Vi har känt varandra sedan sjuan, men trots att vi inte bor längre ifrån varandra blir det alltför sällan som vi ses. Men när vi väl gör det är det en rejäl energiboost och jag känner mig varm och lätt i hjärtat varje gång. Just den här gången hade hon nyss varit "hem", så även jag fick med mig en påse av de godaste ångermanländska äpplen.

I lördags sken solen varmt, så jag tog en sväng för att plocka in det sista (?) i trädgård och växthus innan äldste sonen fick besök. Eftersom det är lite avstånd när man ska hälsa på kompisar här följde mamma och lekkompisens storebror också med. Vi hade en supermysig dag med lunch och nybakt äppelkaka till eftermiddagskaffet. Den planerade kajak- eller MC-turen i finvädret hanns förstås inte med, men vad spelar det för roll när dagen blev så bra i alla fall. Den yngre av sönerna ägnade helgen åt körning av diverse fordon i grusgropen med kompisar. Vi såg dem bara som hastigast vid måltiderna.

Min söndag gick åt till - ingenting. Åtminstone känns det så när man påbörjar städning, tvätt och fjösskurning utan att lyckas slutföra något. På jobbet börjar vi skönja någon slags utjämning i anhopningen av deadlines. Idag har jag varit på gysärinformation och föräldramöte. Nödvändigt båda delarna, även om det innebar att fixa inhoppare på träningen. Tanken var sedan att jag skulle avsluta extrajobbet ikväll, nu när jag kommer in i systemet - men då funkar det ändå inte!! Börjar bli lite knappt med tid även där nu. Hmmm.

Men, vad kan man göra? Inte så mycket. Så med sambon i Norge på busskörning kurar jag i soffan under en filt med det godaste röda teet, en bit importerad ost (lika god som dyr) och går på en efterlängtad bloggpromenad. Ses!