Hösttrött, kanske?

Det har varit en sådan där vecka, ni vet. När jag är helt slut, trött, slö, lat, orkeslös och bara stupar i soffan efter möten och andra kvällsuppdrag. Och tre kvällar av fyra även somnar i densamma. Inte ens en hundpromenad, inte en rad läst eller skriven har det blivit.

Men en hel del bra och nyttigt gjort på jobbet, inomhusträningen uppstartad och faktiskt igår kväll, sett ett TV-program som nog bidragit till att göra mitt liv flera år längre, om det är sant att ett gott skratt förlänger livet. Min humor kräver kanske inte så mycket, men som jag skrattade åt fyrans nya serie "Halvvägs till himmelen"! Hade jag någonsin fått för mig att läsa teologi och dessutom arbetat inom kyrkan hade jag garanterat gjort precis alla "fel" som seriens Albin lyckades med - dansat, ringt i klockor, trampat på tår - allt vid fel tillfällen inför en helt oförstående församling. Känner mig piggare bara av att tänka på galenskaperna, så jag måste nog se nästa avsnitt också.

Annars? Jodå. Solen skiner fortfarande. Det blir fisk till middag trots yngste sonens protester. Kanske hinner jag med en kajaksväng första uppdragsfria kvällen denna vecka. Och så laddar jag för utflykt med kollegorna i dagarna två. Vi ska se skog, berg, sjöar, fjäll, vattenfall och äta massor med god mat, hade vi tänkt.