Med prioriteringarna, alltså. En regnig, ledig lördag. Som gjord för att städa. Eller?? Nu är det ju inte för inte som mitt livsmotto är "Carpe Diem". Fick ett halsbandet designat av Efva Attling med den devisen av syster med familj när jag fyllde 40 och nu till 50-årsdagen kompletterade de med ett armband. Tror inte det finns någon annan människa på denna jord som det passar bättre än mig. Jag ÄR ta mig sjutton "Carpe Diem".
Så - vad gör jag en regnig lördag? Jo, jag började lite halvhjärtat att plocka och slänga i travarna av oreda. Men det gick inte länge förrän jag tyckte att en lååång hundpromenad - i regnet - var en bättre idé. Sagt och gjort. Någon timma senare, ombytt till torra kläder kom jag på att jag nog behövde åka med blommor till graven i Rönnöfors. Och därifrån är det ju inte så långt till Tångeråsen och Café Sve. In i bilen och iväg. Tittade på en bildhuggande tjej som hanterade motorsågen med bravur, åt en himmelsk marängtårta, träffade en hoper bekanta, beskådade och beundrade ett arkeologiskt medeltida fynd och fick en vägbeskrivning till en för mig ny brunkullalokal. Så går en dag, kan jag väl säga.....
På kvällen övningskörde F till buan. K följde med och hjälpte mig skotta ur skiten ur sommarladugården. Sedan kröp vi omkring i vägren och diken på två ställen och beundrade bland annat brudsporrar, skogsnycklar och tranbärsblom.
Låt mig sammanfatta det hela som följer: En regnig dag kan innehålla blomstrande förutsättningar för egentid och själslig vila - i stället för planerad städning.
Jag blir nog aldrig någon vuxen, ansvarstagande hem- och husansvarig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar