Syrrans kund skriver om både artut och allvarligt på ett underhållande och engagerande sätt. Hon tvekar inte att ställa sig på barrikaderna, att säga sin mening, även om den är obekväm. Hon påminner om någon jag känner väldigt väl, som den personen var förr, innan orken tog slut och omsorgen om sig själv och den närmsta familjen helt tog över.
Nåväl, med sin inblick i vården träffar hon mitt i prick om saker som den här och av allt vad jag kan förstå, tyvärr även den här.
Desto större anledning för mig, som vårdtagare att med all min kraft ge en hyllning och, om jag kunde - ode, till alla dessa fantastiska människor som arbetar inom vården. En enda gång av alla de gånger vi uppsökt hälsoapparaten har vi mött någon som inte varit makalöst omsorgsfull och mån om oss och vårt bästa.
Det senaste i raden av exempel är nu i helgen, när både sjukvårdsupplysning och Offerdals hälsocentral bryr sig, ringer och hör av sig extra för att kolla hur det är med E:s yrsel. Senare ringer en av sköterskorna för att berätta att jag bör beställa papper till mitt besök senare i januari - för då går det så mycket fortare.
Och detta på självaste trettondagsafton!
Önskar jag kunde ge dem alla något mer än en tacksamhetens tanke. För att de, trots dåligt betalt och sparbeting, sliter ut sig för din och min trygghets skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar