Jag hade en guidad blomstervandring på Ansätten igår. En egen tur. Det krävde koncentration och inspiration som helt och hållet tog tankarna från det fruktansvärda i Norge. Kalla det verklighetsflykt eller själens plåster. Gott gjorde det.
Jag fick nio vandrare med mig. Två var riktiga "blomnördar". Övriga mer som jag. Alla slags väder följde oss mot toppen. Duggregn, dimma, värme och sol. De flesta valde bort toppbestigningen p g a den obefintliga utsikten, men själv är jag glad att jag tog mig upp. Känslan inne i molnet på toppen var som hämtad från en Science Fiction film. Mystiskt, magiskt, liksom svävande i en annan dimension.
Mycket var, som befarat, redan utblommat, men vi lyckades ändå få se en mängd arter. Höjdpunkten för de flesta var Fjällgentianan som slagit ut längst upp i bäckravinen (då jag lämnat kameran i ryggsäcken, förstås!) Själv fascinerades jag av mängderna med Slåtterblommor. Som en naturens egna Fredskallor vajar de svagt i vinden och sträcker stolt sina vita blommor mot skyn, med samma beslutsamhet och okuvlighet som Stoltenberg och det norska folket, när de utan naivitet väljer att möta terrorn med - "mer demokrati och öppenhet".
Åh som jag skulle vilja gå på tur med dig!
SvaraRaderaJag kan inte många fjällväxter. Än.
Fotade några under vår dagstur på Stekenjokk igår... tur maken kunde berätta vilka de var!
Eftersom jag aldrig varit i fjällen men alltid önskat att "gå på fjället" på hösten så låter detta jättehärligt.
SvaraRaderaMåste nog göra slag i saken en dag.
Kram!
Inger - fjällturer är underbart! Absolut väl värt att prova. Jag får väl lura upp dig någon gång ;))
SvaraRaderaMen Fjällmor, jag kan inte heller så mycket ännu, du skulle få gå med mina guidekollegor som hållit på i 26 år!! Fast jag tror vi skulle ha det rätt trevligt ändå :)