Så här...

..fyllde vi ut veckan:

- Utan träningsvärk
- Styrelsemöte, information inför sjuan och skolresemöte på samma kväll
- Inställd utbildningskväll med jobbet byttes ut mot artikelskrivande och läxförhör
- Utvecklingssamtal med en oväntad upptäckt
- Massor med jobb
- Träning i såsföre och övernattningsbesök av syster med döttrar
- Klippning (kort!!!) och toning i stället för färg - har inlett våga grått kampanj med mig själv
- Transferchaufför till traktorhämtning och busstädning avrundade fredagskvällen

Men jag önskar att jag i stället haft tid till att skriva långa inlägg här på bloggen om det jag hade velat skriva om:

 - Vilka otroliga fördomar som frodas bland illasinnade människor som inte verkar (vilja?) begripa att ingen kan påverka kromosomuppsättningen hos de som föds med Downs, Potocki Lupski,  22Q11 - eller vad det nu månde vara. Att det är ett pyttelitet fel i organismens minsta beståndsdelar som får stora konsekvenser. Så. Men att det inte verka hjälpa med information, information och åter information för att upplysa människor som av födsel och ohejdad vana helt enkelt är trångsynta.

- Hur folk kan sitta på sidan om och titta på när andra jobbar järnet, fixar och donar på sin fritid i hopp om allas bästa, sedan sitta tysta på de träffar som anordnas för att ventilera och planera så att alla ska bli nöjda och sedan direkt efteråt klaga, gnälla, proklamera att många tycker minsann så här, bla bla bla..... Fel att säga något när alla är samlade då? Fel att kliva fram och göra något själv? Så oerhört otacksamt mot den som offrat tid och engagemang.

Men det får bli en annan gång.