Veckans alla dagar

Veckan som gick var överlastad med allt. Som vanligt är jag nästan benägen att säga.

I kölvattnet har dammlagren i vårt hus växt sig ännu tjockare, mer grus har dragits in, diskbänken är mer fullbelamrad med odiskad disk än någonsin och tvättstugan har formligen svämmat över med allt som väntar på sin tur att få rumla runt i trumman.

Men kortversionen av dagarna som följde efter 90-årsfirandet ser väl ut ungefär som så här:

• Jobbmöten. Hela tiden och om precis allt. 
• I princip en heldag med svärmor på återbesök på Ortopeden och arbetsterapin för tillverkande av skena. Gick fint, även om demensens våtvarma omslag tar oss med på nya oberesta vägar. Tålamod är nyckelordet. Sambon, som har lite mindre av den varan, konstaterade att ett jobb på en demensavdelning vore rena döden - såväl för honom som för patienterna. 
• Gästspel på Universitetet - då spinner jag loss. Roligt!
• Årsstämman slår definitivt inga publikrekord, kanske lika bra det när vi inte lyckas vara 100%-igt proffsiga, trots goda ambitioner.
• 50 mil i bil och begravning igen. Börjar bli för gott om dem nu. Som vanligt fint att återse såväl stora som små släktingar, mitt i all bedrövelse. 
• En lördag lång och rolig som en hel helg. Den ska få ett eget inlägg. Med bilder. Snart. 
• En magsjuk son. Eller var det helt enkelt bäckvattnet han drack?
• Lite seg så här på söndagen, men djuren i fjöset, svärfar och en hoper deklarationer har fått vad de behöver.

Välkommen måndag!