Vi hade minst sagt tur igår - kalasföre i backarna, lite sol, god lunch och fika på "lokal". En (som vanligt, är jag benägen att säga) härlig dag med familjen H, med andra ord. Jag sprang på ett gäng föräldrar från "Special Olympics" och passade på att fråga lite allt möjligt. Felix hade kunnat vara med och tävla fredag och lördag, men nu passar det ju inte så bra, tyvärr, så de lovade fixa information till oss för kommande år i stället.
Efter en god middag i Gräftåvallen valde Felix att stanna kvar. Han hade haft hur trevligt som helst med tjejerna fick jag berättat när C skjutsade honom till Krokom idag. Extra tack för det! Känns himla fint att han gör sina egna små utflykter och extra tryggt för mamma när det är till folk som hon har förtroende för.
Att komma tillbaka på jobbet efter några dagars ledighet är ju alltid som det är - rörigt, allt på en gång, oöverblickbart, men kul. Mitt i alltihopa ringde LG och frågade om jag tänkte vara med och bjuda på bilen han sett på Kvd.
-"Hur mycket kan den vara värd, tror du?"
-"Till 95' kan du nog vara med utan att ha gjort en dålig affär."
Sagt och gjort.
Innan jag visste ordet av hade jag blivit ägare till bil nr tre skriven i mitt namn. Hjälp!! Vilken annan människa på denna jord löser en bil, osedd, på impuls, på auktion över Internet???? Dessutom utan att ha löst finansieringen först????
Men den såg fin ut - på bild! Svart är den i alla fall.....
Vad har du köpt för bil. kram therese
SvaraRaderaDu är inte bangen du inte :) Du har kanske känsla för sånt där? Det stämmer nog det där som du skrev "kör så det ryker". Jag är nog mera den där eftertänksamma.
SvaraRaderaSköt om dig! Kram Katarina
Therese: -Det blev en Ford - igen! Är väl den enda bilsort ja gpå något vis har råd med..
SvaraRaderaKatarina: - Jo du! Ibland sitter det inte fast - galet så det förslår, men det brukar kunn abli bra i slutänden.