INXS

Minns ni?

Jag tyckte de var superduperbra och var som en miljon andra, rätt betagen av sångaren Michael Hutchence. Jag menar bara - den australiensiska accenten, håret, attityden - ofrånkomligt för en lantlolla att falla för den utstrålningen, eller?!!!! Jag kan ännu minnas känslan när nyheten om att han hade tagit sitt liv kablades ut. Jag hörde det via radion allra först. Jag minns det visserligen inte lika markant som när nyheten om Estonia gick ut, då jag vet exakt var jag befann mig, vad jag såg framför mig i just det ögonblicket. Men ändå.

Och trots detta hade jag i bruset av all ny musik som sköljer in över oss hela tiden, liksom - glömt! Förlagt. Förträngt. Men så gick den australiska dramaserien "Never tear us apart" med en god portion (tror jag i alla fall) verklighetsförankring om bandet på SVT och vi hamnade av en slump framför ett av de långa avsnitten. (Lika tragiskt som fascinerande, faktiskt.) Nu hann jag bara se hälften ungefär och har resten kvar att titta ikapp vid tillfälle via Play. Men framförallt - jag har återupptäckt de där låtarna som fortfarande håller!! Och plötsligt gick middagsbestyren som en dans....