9 april 2012

En tur på "skotran"


  

Barnen vägrade, mannen ringde alla han kände, jag bönade och bad, och till sist accepterade han endast mig som skotersällskap. Och tur var väl det! Fler än vi verkade ha upptäckt detta superföre. Nu vet vi i alla fall var alla skoterburna påskfirare håller hus - jag har nog aldrig hamnat i bilkö här i Jämtland, men på leden mellan Önrun och Ansätten, var det snudd på skoterkö. Och just där träffade vi påpassligt nog vänner från grannbyn, som vi gjorde sällskap med för att fika på fjällets mysigaste ställe med godaste mackorna - och våfflorna! 10 mil senare med vår beskärda del av sol och lite,lite snö landade vi glada och nöjda hemmavid. Gastummen hade fått sitt för en dag, men jag tror den är sugen på lite mera.

Jag hade förberett middagen med lax och potatis, allt som var kvar att göra var att sno ihop Hollandaissåsen - och gissa om den blev god. Mums! Ett litet glas vitt till och middagen var i klass med utemiddagarna tidigare i påsk. Storsonen hade bjudit in grannbarnen på bastu, så medan ungdomarna höll sig där fick vi vuxna en trevlig stund tillsammans med många glada skratt.

Allra sist, när Påskdagen nästan gått över i Annandag, gick sambon och jag ut en kortis till bastun. Där gjorde vi en beräkning (för den som har sina betänkligheter vad det gäller skoteråkning, kostnader och miljön, kan denna jämförelse vara bra att ha med sig):
- "Nyskotern" har vi nu haft i 7 år, den kostade vid inköp ganska precis lika mycket som en Thailandsresa för hela familjen, vi åker i snitt ungefär en vecka och ca 25 mil per år. Det blir rätt mycket mer roligheter och njutning för bra nog mycket mindre miljöförstöring det, när man tänker efter. Så han börjar vackla nu, mannen som vill åka utomlands när han fyller 50. Kanske är det väl så bra att slå till på en nyare, roligare skoter i stället?

(Och om färgerna på bilderna ser konstiga ut, så kan jag bara hålla med. Har INTE lyckats med fotandet den här helgen. Osams med vitbalans, tid och bländare - har en svag, svag känsla av att kameran inte varit sig själv ända sedan där olycksaliga kraschen.)

2 kommentarer:

  1. Svårt det där med skoter. Härligt att nå långt ut, men... Och är man skidåkare som stöter i hop närmare civilisationen är det inte så roligt. Högljutt (fast det var värre förr), avgaser (även det värre förr så klart). Motorfordon i känslig naturmiljö - nej tack. Jag är lika sträng när det kommer till fyrhjulingar och vattenskotrar som körs för nöjes skull, så du behöver inte känna dig utpekad:-)

    Härliga bilder och ett härligt före blev det! Orkar inte se efter om jag skrivit det redan, men jag och min bror fick en fantastisk skidtur i Trillevallen på långfredagen, komplett med våfflor och solgrop. Mmm.

    SvaraRadera
  2. Ljudet och lukten är väl ingen höjdare, därför har vi redan en fyrtaktare och förhoppningsvis kan det bli en till :)

    På de flesta ställen försöker man planera så att skoteråkare och skidåkare hålls åtskiljda. Det är bra!!
    Dessutom finns ju många, stora områden där det råder totalt skoterförbud, och så tycker jag absolut att det ska vara!

    Jag gillar ju både och - bara vid olika tillfällen,liksom!

    SvaraRadera