24 januari 2015

Bildlöst

Kameran står och hånflinar åt mig. Det verkar som den tänker -" Hon har ju inte ens redigerat bilderna från november ännu!" För så är det. Nåja, blir väl någon dag. Men inte idag, för i stället har jag vikt tvätt, tvättat ny, åkt längdskidor, fixat fjöset och lagat middag. Killarna har åkt skoter. Nu är den ena grabben ute och åker snowracer och den andre har en kompis här, så de sitter i soffan och gör armband. Själv laddar jag för en kväll i filmsoffan. Ett romantiskt drama har TV4 utlovat. Låter som något för den här på romantik något svältfödda tanten.

Annars var dagens stora behållning så här långt den långa skidturen. Och när jag säger lång så syftar jag tyvärr inte på antalet kilometer, utan tiden det tog. Fina spår, alldeles tyst och de enda jag mötte var två andra mammor som njöt lika mycket som jag. (Fastän de nog körde minst dubbelt så fort....)

För övrigt så började tankarna på en bättre kondition och några kilon mindre ta form i höstas. Kom igång med lite jogg, gympa en gång i veckan och lite plankövningar däremellan. Beställde en provprenumeration på IForm, där det följde med exakt sådana trekvarts underställskallingar från Kari Traa som jag tänkt investera i. Gjorde det stora misstaget att beställa dem i en något för optimistisk storlek. Så när de väl kom strax före jul var de naturligtvis för små och linnet som följde med är hur skönt som helst, men ger liksom uttrycket "som en stoppad korv" ett ansikte. Så. Jag tappade lusten. Hade på tre månader inte gått ner ett hekto, visserligen fått liiite bättre kondis, men alla valkar satt fortfarande kvar på exakt samma ställe. Tur att jul kom lägligt med godis, mat, dryck och massor av ursäkter att hoppa över allt vad motion heter.

Nu är ju julen slut. Definitivt. Jag börjar inse att valkar och kilon får jag dras med, men den där något bättre konditionen var ju inte helt fel att finna. Då kanske den långa skidturen kan bli lång på mer än det tidsmässiga sättet. Så nu tar jag nya tag. Lång hundpromenad, gympa och skidåkning minst en gång vardera per vecka, tänkte jag. Det gäller ju att inte förta sig, om fröken utan karaktär ska lyckas ro planen iland.

2 kommentarer:

  1. Låter skönt, själv har jag tagit hand om mina sjuka barn som du redan vet. Men vi har hunnit fixa lite med kanin huset också, så nu är det nära tills vi kan hämta hem tösen. Längtar tills jag också får tid att röra på mig lite. Kram kram Linda

    SvaraRadera
  2. Låter som en härlig dag.

    SvaraRadera