Hemjobbsdagar är alltid välkomna, men kanske lite extra när solen skiner som idag. Vaknade i natt av att F drabbats av magsjuka. Tittade till honom igen på morgonen (han har legat i sängen hela dagen) och stökade undan jobbet så fort det bara gick. Gick över till grannen för att revidera Byalagets ekonomi inför årsmötet och se'n en lång skatetur på sjön med hunden. Ljuvligt!
Kvällen ägnades åt nätnedtagning i Almåsa. Som vanligt var vi betydligt färre nu när det gällde jobb än förra veckan när det var fika och avslutning. Men, föret var förvånansvärt bra, så vi unnade oss några åk som avbrott i arbetet. Även om jag hoppas på något åk till fjälls i påskhelgen också, så är det ju alltid lite vemodigt när säsongen är slut.
Vemod ja! Har upptäckt ett nytt sjukdomsfenomen - snöseparationsdepression! Hela den vita vackra världen smälts obarmhärtigt bort av vårsolen, som att smula sönder ett konstverk och det känns tungt i själen. Jag veeeet att det kommer att bli så härligt med sommar, blomster och trolska nätter, men åh vad jag längtar till vintern igen! Är man knäpp? :-)
SvaraRaderaMen kära ni både Vallrun och du. Så kort sommar som ni har måste ni försöka härda ut. Vintern kommer tillbaka och för varje år blir den längre och längre, i alla fall här hos oss..
SvaraRaderaKram Maidi
Nä, inte knäpp, bara vinterälskare och i minoritet. April önskar jag vore dubbelt så lång... Det är nog den snabba, oundvikliga separationen från det rena, vita och alla roliga aktiviteter som gör det så svårt.
SvaraRaderaMen som Maidi, så klokt konstaterar, sommaren är ju hyfsat kort, så vi sår väl försöka härda ut.:)