25 april 2011

Annorlunda annandag


Helgen är slut och här har verkligen varit full rulle hela tiden. Trots utebliven skoteråkning. Massor med härlig umgåstid och bästa varma, soliga vädret, nånsin!

Grannarna fixade uteplats med gamla vardagsrumsmöblerna så byns alla barnfamiljer fick plats till Långfredagslunchen.

Påskafton tillbringades med familjen H och sista slalomåken i snö som fick oss att bli varse varenda liten otränad muskel i lårhöjd. Glass på After Skin - hur ofta känns det så rätt som i lördags? Och dessutom en timmas uppdatering med C som jag bodde med när jag gick Högskolan och inte träffat på 20 år. De har numera stuga i Bydalen, så det lär bli fler tillfällen!

Påskdag - kompisar och studsmatta för barnen och verkstadstid för mannen. För mig; en helt underbar skidtur med fantastiskt före ensam på skoterleden ända till vägskälet mot Ängesbuan. Såg endast tre skotrar, annars var det mest vårbäckar, Pärlugglan och andra fåglar som gjorde sig hörda. På hemvägen hade det töat så det bröt igenom en del och jag blev rejält svettig i den nästan 20-gradiga värmen. Var tvungen hem och duscha innan jag tog cykeln, och familjens killar fyrhjulingarna, till familjen O-N, som bjöd på en härlig utomhusmiddag.


Idag stod det lite mer jobbrelaterade uppgifter på schemat. Jag har kört miltals av grusvägar genom byar jag inte visste fanns, i av mig, hittills, outforskade delar av Jämtland. Lastbilen levererades planenligt. På återresan stannade vi vid en tjärn, drack kaffe och fotograferade några svanar. Sedan landade vi på Dollar Store och inhandlade minst en årsförbrukning av duschtvål, tandkräm, sköljmedel och lite annat smått och gott som vi inte hade en aning om att vi behövde. Hemma igen hann vi med lite risstädning och hunden fick följa med på en blåsippespaningstur - de är på gång nu!

4 kommentarer:

  1. åh som jag älskar dina vardagsinlägg, vet du det?

    Blåsiga hälsningar!

    SvaraRadera
  2. Nämen...! Det hade jag verkligen ingen aning om. Att mina dagboksanteckningar från dagarna som går kan vara till glädje för någon annan. Att du dessutom berättar det, gör mig alldeles glad och varm och något förlägen. Tack!!

    SvaraRadera
  3. Självklart kan de vara till glädje för andra och det låter så mysigt när du beskriver Långfredagslunchen. Jag vet inte om du berättat det men jag är lite nyfiken på vilken liten by det är du bor i. Bara roligt att veta.
    Dollar Store får vi nog besöka till sommarn på vägen upp till vår stuga.

    Kram Maidi

    SvaraRadera
  4. Maidi - för mig är det inte självklart, men desto roligare när du genom att läsa förstår hur mysigt vi har det :)

    Byn vi bor i heter Landön, besöket på Dollar Store gjorde vii Strömsund. Mitt första - en halvt-om-halvt skrämmande upplevelse ;)

    Kram!

    SvaraRadera