Det har sina fördelar att ha barn inskrivna i LSS och Särskolan. Friluftsdagen för högstadiet innefattade möjligheten att åka till Åre. F var ensam i klassen om att välja det alternativet, samtidigt som personalen lite förläget konstaterade att de inte längre har kapacitet att hålla jämna steg med honom i pisterna. Klart jag "offrar" mig då. Vilket är ännu lättare gjort nu, med Kontaktdagarna återinförda och den begränsade stressen på "nyjobbet".
Och som vi har åkt! Hela tiden och överallt. Från Åreskutans topp och ända till dalstationen i ett svep. Brände gott i benen, men vad gjorde det? När solen sken konstant och jag snett bakom mig i Lundsrappets brantaste parti, kryddat med stora tösnövallar, hör:
- Tjohoo, mamma! Puckelpist är kul!!!
Jag blir så avundsjuk....
SvaraRaderaHej Anneli!
SvaraRaderaNu har Vallrua varit in här och rusat runt en stund. Fina inlägg, mycket jag blev nyfiken på så jag återkommer när jag egentligen inte ska vara nån annanstans som nu :-)
Fjällkram från Pernilla i Vallrun
ps. Vad säger du om det här förresten, é du mé?
SvaraRaderahttp://fjallbloggarna.blogspot.com/2011/04/valkommen-till-fjallbloggarna.html
Skriv då en rad om dig själv i kommentarsfältet (jag har dock redan lagt till dig så det är mer som en presentation...)
Om du har lust förstås... :-)
Syster - kan du vara!! Åre är ju ändå Åre, men det glömmer man mellan varven ibland...
SvaraRaderaVallrun - dig har jag hälsat på idag. Och lämnat lite spår... :)