11 januari 2013

Nu hamnade du där


När kvarnarna började mala gick allt fort. Väldigt fort. Så fort att jag inte riktigt hann med. Jobbet har det inte blivit så mycket med de här dagarna. När jag har varit där har jag ändå mest fått engagera mig i telefonsamtal och planeringsresonemang med allt och alla. Dessemellan har jag åkt skytteltrafik till ålderdomshemmet här i trakten.

Vi vågade inget säga om syftet med dagens utflykt. Men det är klart hon förstod. Till sist. Och vi känner oss som jordens största skurkar. Men det är ju framförallt för hennes omsorg, trygghet, välbefinnande det här är tvunget, även om det också gagnar resten av familjen.

Herrarna i huset har varit mer handfallna än vanligt och min vana trogen, biter jag ihop, går in och styr upp. Fixar. Lägger mig själv åt sidan tills det är över. Men idag, i det fantastiskt vackra vintervädret, när svärmor flyttade in i sitt lilla rum på det fina äldreboendet, fick sambon ta det svåraste. När hon utan fundering alls sa "Hej då" till mig, men med en vindpinad furas envishet höll fast hans hand. Hårt. Länge.

När vi hungriga och trötta väl kunde åka hemöver svängde vi in på centralorten, hämtade upp den av grabbarna som var kvar på skolan och åt middag på den lokala Thairestaurangen. Hemma kokade vi kaffe och åt upp resterna av 16-åringens köpta födelsedagstårta från gårdagen. Jag känner mig matt både till kropp och själ. Botemedlen finns dock inom räckhåll - helgen är vikt för skidåkning (om det nu inte blir alldeles för kallt) och just här och nu överdoserar jag Bo Kaspers - alltid rätt medicin när melankolins vingslag sveper in.

7 kommentarer:

  1. Önskar jag kunde sända lite kraft till er....skickar en kram i alla fall

    SvaraRadera
  2. Hoppas du får en fin vinterhelg med bra skidåkning och vila i både själ och sinne.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Kramar om dig mycket. Förstår att det känns svårt.

    SvaraRadera
  4. Tack alla snälla! Nu var ju kanske låtvalet mer tänkt ur svärmors perspektiv..... att inte kunna göra sig förstådd, att önska att någon satt vid ens säng - ja - klockrent faktiskt! Men det går bra. Tydligen. Hon är inte direkt glad, men hon verkar inte deprimerad heller. Tack och lov.

    SvaraRadera
  5. Stor, varmt och stabil kram. Länge...

    Fjällmor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den känns - och gör gott!!!
      Tack!
      Kramar tillbaka....

      Radera