23 november 2010

Habllek (samiska: lätt, luftig dammsnö)

Efter middag, disk och läxläsning, sjönk jag ner i soffan med en kaffemugg, zappandes mellan 4 olika program som inget helt kunde fånga mitt intresse. E kom och gjorde mig sällskap, och med gott stöd av hans "Ernst-gener" föll valet till slut på "Äntligen Hemma".

När grabbarna kommit i säng och jag kollat lite mail och andra meddelanden, var det hög tid att ta sig ut i verksta'n för lite busstädning. Väl klar, tog jag svängen förbi tvättstugan och på vägen in igen möts jag av fina, virvlande flingor. Så små och lätta att de nästan inte syns, leker tafatt och omsluter mig och världen i ett vitt, glittrande puder.

Det finaste väder jag vet.
Jag ler för mig själv och glömmer för ett kort ögonblick all sjukdom och elände.

2 kommentarer:

  1. Det är verkligen det finaste vädret. Ge mig en rejäl gammaldags snöstorm så är lyckan fullständig :) Jätte kram till dig och familjen kusin

    SvaraRadera
  2. Åh, stor kram till er med! Ja, det är väl något som går i släkten, det där. När jag flyttade till Jämtland sa min då stockholmske f.d. chef:

    -Nu trivs du väl, snöhäxa!

    Om jag gjorde. Och gör än idag!

    SvaraRadera