14 mars 2009

Goda grannar

Eftersom jag länge hyste en dröm om att få bli trebarnsmamma har jag hittills inte slängt ett enda av alla klädesplagg som pojkarna någon gång haft. Nu har det gått 3 år sedan jag till 100% gav upp tanken på fler egna barn, men ändå har jag inte lyckats göra något åt klädkartongerna.

Grannen lovade i ett svagt ögonblick att hjälpa till, så igår bjöd vi familjen på middag ( fast de hade egen kyckling med sig!), jag hade inhandlat en "dunk" med vin som vi öppnade och sedan satte vi igång! När vi fått till två kartonger till Röda Korset och tre plastsäckar till sophämtningen tyckte jag det var dags för efterrätt, så nu har jag bara de allra minsta storlekarna kvar att gå igenom. Tack för det P!!!!

Idag fick vi kaffefrämmande av min svampkompis B med fjås, som provat fiskelyckan på Landösjön. Felix blev så inspirerad att han tiggde åt sig deras överblivna maggot, så sedan drog vi ner på sjön och gjorde några tafatta fiskeförsök. Det tål att sägas igen - tidvis är denna sjö en kallkälla!! Men solen sken och vi fick åka lite skoter, så det kändes bra ändå.

Efter middagen ville LG ha hjälp att köra in en bil som riskerade att få taket inklämt av all snö. Han skulle dra baklänges med traktorn och jag skulle hålla på bromsen och styra. Jag höll allt vad jag kunde, såg knappt något (pga all snö & mörkret), hade stora problem att svänga och tyckte det gick så oerhört ryckigt och snett . Otäckt! Och - javisst ena skärmen blev helt demolerad. Det är vid sådana tillfällen jag funderar på att emigrera så långt som möjligt från mannen i mitt liv.....

2 kommentarer:

  1. Ibland ger dom en verkligen allvarliga funderingar på det :)dom så kallade männen i vårt liv :)Men överlag är dom bra att ha ändå. Som när datorn kraschar, ven ska huggas och räkningarna betalas hehe

    SvaraRadera
  2. Jodå. Önskar bara att vi hade lite mer kommunikation i vissa fall. Hade ju inte varit fel att få INSTRUKTIONER innan man sätter sig i bilen för att "hjälpa till".....

    SvaraRadera