Efterdyningar

Tack för alla sympatier!

Jag och grabbarna klarade oss helt - liksom de som flög ner. Med detta som bakgrund till det lilla detektivarbete vi utfört är vi numera ganska säkra på att gruppen blivit matförgiftad på ett av de två ställen där de åt på resan ner till Stockholm. Maten hade dock varit god på båda två, så där ser vi att man inte kan döma "hunden efter håren".

Bussen var  heller absolut inget stort bekymmer att städa utifrån förutsättningarna. Tack vare att det var vuxna, nyktra människor så hamnade det mesta propert förpackat i soppåsar - litervis, visserligen, men utan större spill. (Jag hade ingen aning om hur mycket en mage kan rymma!)

Visst, vi har gjort som man ska och anmält det hela, men det är svårt att bevisa, när inkubationstiden var så pass lång som 24- 48 timmar. Lägg till det ett dygn till innan vi med säkerhet kunde fastställa vilka restauranger vi kunde misstänka.

Men det mest fantastiska är ändå,  att redan nu börjar väldigt många (även av de drabbade resenärerna), kunna se på det hela från den humoristiska sidan. Jag har antecknat noga och när jag blir pensionär och ska skriva mina memoarer kommer ni få ta del av alla sanslösa detaljer. Jag lovar!!