22 juni 2016

Kort korvgummekarriär

F ska ju träna med lokala skidklubben här till hösten. Knappt hade vi hunnit få klart med klubbtillhörigheten förrän det började dimpa ner scheman för de ideella insatser som behövs och krävs för att klubben ska gå runt. Men det är ju definitivt ett roligt sätt att träffa lite folk, så jag klagar inte.

Igår gick den lokala löpartävlingen Offerdalsmilen av stapeln. Jag skulle stå i kiosken. Det var idel rutinerat folk, jag och en rookie till. Systemet för hantering av hamburgare, kaffe och korv var väl uttänkt. Men, under "uppvärmningen" så kom vi fram till att det saknades en hel del. Kioskansvarigas man fick åka ner på affären inte mindre än tre gånger innan ketchup, senap och servetter var på plats och sortimentet utökats med festis, te och "gobitar" till kaffet.

Allt gick väldigt smidigt och bra - vi fann snabbt våra positioner i det lite trånga utrymmet och kommersen flöt. Var bara två saker som misstämde:

1) - Min förmåga att hela tiden komma åt knappen på korvkokaren med magen så att det började rinna ut ljummet vatten - på mina ben!! Vet inte hur många gånger jag lyckades komma åt den där knappen utan att märka något förrän det plaskade i skorna. Jag som inbillat mig att magen blivit liiiite mindre. Hm. Dålig kroppsuppfattning kanske det kallas.

2) Att jag stod närmast det högt surrande kylskåpet, så jag hörde i princip inte en enda beställning. Den unga rookien fattade snabbt galoppen och ropade ut beställningarna till mig som i det värsta restaurangköket dompterat av Gordon Ramsey. (Kunde i mitt huvud tydligt höra hur han stod där och skrek: - TALK to each other! Loud and clear! Och samtidigt hur jag med sträckt rygg svarade likt en soldat i amerikanska armén : -Yes chef!!)

Annars var det en trevlig kväll, med många duktiga springande och gående bekanta i farten. En trivsam kväll på byn, kan vi väl sammanfatta det hela.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar