R sa, när hon var här, att vi skrattar mycket, att vi har "högt i tak". Hon sa att det är hon inte van. Jämfört med hennes vänner i Schweiz verkar vi mycket mer harmoniska och har närmre till skratt och lycka.
Kanske är det så?
Kanske är det bara som det verkar?
Sak samma. Jag är medveten om att jag är en mycket lyckligt lottad människa som har förmånen att omge mig med fantastiska familjemedlemmar, släktingar, grannar, arbetskollegor, vänner och bekanta.
Vem kan låta bli att skratta och vara glad då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar