16 augusti 2011

Om den där böjda....

Oj! Jäsiken vad många kommentarer det blev om den där lyktstolpen!
Så här då:

Bor man på bondgård ska man ju lära sig köra allt som har en motor. Själv provade jag en(!!!) gång gräsklipparen med spakar i stället för ratt. Det slutade med en totaldemolerad gungställning. Nu var det 11-åringens tur att få premiärprova traktor med betesputs. Om vi säger så, oturen var framme, pappan inte tillräckligt snabb och en böjd lyktstolpe ett faktum. Tur att samma pappa tillhör byns underhållsteam för gatlyset.

Sonen var otröstlig - ingen annan än han kunde åstadkomma sådan skada, en total odugling. Inget vi sa hjälpte. Att det verkligen inte var hans fel, utan vi vuxna som inte hjälpt till att styra undan i tid. Till sist kom farfar och upplyste om att den där stolpen var ju redan sned, för han hade minsann kört på den han med. Och när vi sedan tog fram bildbevis på hur klasskompisens pappa i sin ungdom stjälpt hela traktorn med efterföljande fullastade skitspridare i diket - då drog han äntligen på munnen igen.

Inga större katastrofer, med andra ord, men nyttiga lärdomar och erfarenheter för alla inblandade.

Annars? Jo, de här dagarna jobbar jag över, bokar tokig kalaskryssning med tjejkompisar och skickar in en LOK-ansökan alldeles för sent, samtidigt som jag slänger ett getöga på Björn och framförallt Peter på säsongens sista allsångsprogram.

9 kommentarer:

  1. Tack kära kusin för den mycket ingående beskrivningen av ett stycke böjd lyktstolpe. Nu är iaf jag nöjd :) Hälsa honom att det ligger i släkten att det kan gå lite fel ibland när det gäller motorfordon...känns som att jag är ett levande bevis för det :) Jätte kram till Er alla
    /Monica

    SvaraRadera
  2. Ang. lyktstolpen. Jasså var det inte värre och jag som trodde att det var frun i huset som hade varit i farten ;) Blev liksom lite nyfiken.
    Vår lyktstolpe är oxå sned, men det var kranbilen när vi byggde huset som var på denm, den gången.
    / Sjôntorparn

    SvaraRadera
  3. Monica - ska göra det, abselut!

    Men Å!!! Du ska ju vara på MIN sida!! Svartfot, morr.... Men kan jag annat vänta från sambons favorit bland mina vänner:)

    SvaraRadera
  4. Motorfordon är luriga. Barnens kusin körde rakt in i deras hus när hon övningskörde med far sin. Det var många svarta ord som kom över faderns läppar. Mamman som stod strax innanför i köket trodde det var jordbävning.
    Detta har vi haft mycket rolgit med.

    SvaraRadera
  5. Ja, ha ha ha - det går ju bra att skratta åt eländet, när ingen gör sig illa. Och när det har gått ett tag... ;)

    SvaraRadera
  6. Hälsa sambon (å resten av familjen förståss) :D
    /Sjôntorparn

    SvaraRadera
  7. Era barn är intresserade alltså?
    Min äldsta är 9,5 och är ointresserad, lillebror likaså. Jag undrar om det är mitt "fel" för att jag har varit väldigt anti små barn i traktor. FÖr alla som är uppväxta på landet verkar det vara kutym att ha med bebisar i traktorn, men jag, stadsjäntan, har varit lite hård där. Men de har fått åka med från sex års ålder.... Jag kanske har sabbat jordbrukets säkring genom detta, liksom?

    SvaraRadera
  8. Hahaha! Bra sagt, av farfar! Att känna sig som Världens Klantigaste då och då, det hör ju liksom till livet...

    SvaraRadera
  9. Du, Bondhustrun - jag skulle gärna byta med dig och ha barn som intresserar sig för bokstäver, ord och utrikiska, men... De har åkt traktor sedan de kunde låta oss förstå att det var det de ville. Nu kör båda. Bättre än jag någonsin kommer att göra. Men inte vet jag om jordbruket är säkrat för det.... De tyckte om att göra en massa saker som jag är intresserad av för bara ett litet tag sedan och nu vägrar de allt. Jag undrar bara när den vändningen kommer gällande traktorerna.....

    ...och Ahkká, visst har vi en finurlig farfar ;)

    SvaraRadera