12 juni 2012

Gräsklipparexperten

Grannen har köpt ny gräsklippare. En nästan likadan som vår. En sådan där med armar som man ska gasa, bromsa, styra och svänga med. Jag fixar det inte alls. Provade en gång och trettio sekunder efter att jag satt mig på den trasslade jag i ren panik in mig i en gungställning. Jag har aldrig behövt klippa gräset efter det (smart taktikdrag, kanske?) Men grabbarna - båda två - kör så det står härliga till.

Så hör sambon grannen ropa över åkern på storpojken idag. Gång på gång. - "Oh nej, vad har han ställt till nu", var förstås första tanken. Han har ju en förmåga att tänka fort, eller inte alls och hamnar titt som tätt i de mest otroliga situationer, som barn som han ofta gör.

Men det visade sig vara precis tvärtom. Grannen behövde hjälp och F fick agera instruktör!! Det var med mycket fniss och inte så lite stolthet han berättade hur han fått visa och instruera. Är det inte kul så säg?! Vi har ju våra olika förmågor, och köra maskiner är verkligen F:s. Att dessutom få det erkännandet av grannen..... I min värld är det lite stort, faktiskt.

2 kommentarer:

  1. Tänk vilken känsla för grabben =)
    Det är ganska fantastiskt vad en del har fallenhet för vissa saker, det blir liksom självklart för dom.

    SvaraRadera
  2. Jodu - det var nog både son och mor som var stolta då :)

    SvaraRadera