Så har det åter blivit helg efter en onödigt intensiv vecka. Men det har gått bra. Särskilt som ingen i familjen hade något inplanerat idag på morgonen och jag sov, sov, sov - ända till elva. Nu är det full rulle igen. Traktorförare som ska skjutsas, ett golv som skriker efter dammsugaren och ute lockar en blå himmel, sol och klar, kall, krispig luft som gjort för en promenad med hunden och kameran. Ikväll blir det en favorit i repris. Får se om jag får med mannen den här gången.
På tal om mannen. Sonen har haft prov om Egypten i veckan. Stolt deklarerade jag och fadern att vi minsann varit till Pyramiderna i Giza, på vår första resa tillsammans. Ville han se bilder kanske? Jodå. Albumet letades fram och undertecknad blev alldeles tagen av hur oerhört söt sambon var som 30-åring och hur naturligt mörkhårig och vältränad hon själv såg ut. Sonens kommentar var hård men sann:
-"Pappa, vad smal du var!!!"
Nu har jag lagt albumet på en armlängds avstånd, att ta till de dagar vi vuxna är oense, gruffiga och allmänt trötta på varandra. Så kan jag ta fram det och minnas hur oemotståndlig han var och hur lätt allt var då. Tillsammans. Och behöver inte fundera längre på hur och varför vi hamnade här. Sedan lutar jag mig nöjt tillbaka i soffan till fredagens superromantiska TV-film.
För den får jag se själv - fortfarande.
Här är det så tragiskt att varje gång sambon rakar sig tappar han alla år över tjugofem. Men jag kan inte trolla på det viset. Så jag får se det som att jag haft tur, men min sambo drog nitlotten för jag blev faktiskt ett år till just idag och det syns ... =(
SvaraRaderaMin sambo är likadan - ser betydligt yngre ut än sina snart 50, fast så söt som för 19 år sedan är han inte längre.
SvaraRaderaTror då rakt inte du är någon nitlott på något vis, men visst är det lite orättvist???