Skickade R till Trondheim över måndag-tisdag och idag har hon åkt till Umeå för att hälsa på S. Hade gärna följt med, pratat minnen från Au Pair-tiden och återknutit kontakten. Men det kan vi nog fixa själva också, så småningom.
Själv fick jag lite extrajobb genom sambon. Han hade gjort arbetsbyte (som vi båda glömt, men nu är oerhört tacksamma för) med en kille, som plötsligt dök upp här med en massa älgkött.
Skära rent och putsa är ju liksom inga problem, men jag har aldrig tagit reda på kött från "scratch" själv förut. Har alltid lyckats haft hjälp av slaktarn, mamma eller svärmor för att artbestämma de olika delarna.
Så där stod jag. Med tre kokböckers olika stycknings-scheman uppslagna, rynkor i pannan och -"Hmmm, fransyska, lägg eller...?? Jag kände plötsligt, för första gången, ett starkt systerskap med Desirée i "Grabben i graven bredvid", när Benny slängde åt henne ett paket köttfärs och en önskan om att hon skulle steka köttbullar....
Det gick väl ändå hyfsat till slut, men om vi säger så här:
Det blev en väldigt stor andel köttfärs och grytbitar innan det var klart.
Köttfärsen har man ändå störst användning för........mal inte ner filén till köttfärs bara....
SvaraRadera