5 november 2009

Man ska tänka på allt

Fick lite dåligt samvete då jag läste det här och det här.

Tanken har väl föresvävat mig även tidigare, men jag tycker ändå att jag försöker hålla mina berättelser på en nivå som inte borde uppfattas som särskilt utlämnande eller kränkande. Samtidigt som jag inser att det är ju liksom ingen stor svårighet att räkna ut vilka vi är, med tanke på var vi bor och vart jag jobbar.

Borde kanske ha haft en mer anomonym approach på vad och hur jag skriver, vilka bilder jag lägger ut osv. Trots att jag tycker att jag redan nu tänker mig för rätt så noga vilka detaljer jag "lämnar ut". Genom bloggen håller jag kontakt med släkt och vänner långt borta, det är liksom huvudsyftet. Att välja bort bilder känns därför inte aktuellt, men i övrigt kanske jag borde anstränga mig för att anonymisera den lite mera, bli ännu mer sparsam med namn osv.

Å andra sidan gör jag detta nog till ett större problem än det är. Så många är det ju faktiskt ändå inte som läser det här och de flesta är ju folk som jag känner, mer eller mindre och ändå skulle ha berätttat för, förr eller senare.

3 kommentarer:

  1. Åh, jag har också tänkt på det där, och det gnager i mig när jag läser dina länkar.

    Jag har en "öppen oficiell" blogg där mina barn förstås florerar hejvilt. :) Jag, precis som du, har den bloggen som en länk mellan oss och släkt/vänner från övriga delar av Sverige och det är ju så uppskattat av farmor/mormor/mostrar och fastrar att kunna se vår vardag. Dock skriver jag aldrig barnens namn, bara dottern eller sonen. Men ändå.. Det känns ändå inte helt rätt alla gånger..

    Man får tänka sig för både en och två gånger......

    SvaraRadera
  2. Jag tror inte att det är så farligt! Undrar hur många busar i Södertälje (å då menar jag verkligen grovt kriminella) som vet var jag bor, har kartlagt det mesta av mitt liv, vet vilken bil jag har osv osv! Dom har ändå inte vågat sig hit för att ställa till nåt! Å skulle dom komma på tanken, så är det plättlätt att gräva en grop på andra sidan vägen dit jag kan stoppa skithögarna!
    Trots allt är det nog bara nära och kära som läser ens blogg. Övriga ondsinta människor ids helt enkelt inte!!

    SvaraRadera
  3. Leia: Och jag har ju ändå använt namnen. Tänk så mycket man kan göra fel i den här världen som förälder...

    Ki: Jag hoppas verkligen vid alla goda ting att du har rätt. Och annars får jag väl bussa dig på de de eventuella galningar som florerar där ute i cyberspace ;). Nej, det var väl mer risken för att trampa på deras integritet, hur de i framtiden tänker, om att jag berättat om dem och våra privata angelägenheter offentligt, som oroade min själ.....

    SvaraRadera