Filmkväll

Alltså, vi har fått låna "Hur många Lingon finns det i världen" ( Tack P!!) Vi ser den tillsammans, hela familjen. Och visst skrattar jag. Mycket. Men mest av allt gråter jag. Oceaner. Om det beror på att det är fredag och jag är redan emotionellt och fysiskt trött, om det beror på glaset med Amarone ( första gången jag smakar, men definitivt inte sista!), eller om det beror på filmföräldrarnas attityd eller de sentimentala inslagen, vet jag inte. Kanske är det en kombination av alltihopa.

Det jag opponerar mig mot och reagerar på är föräldrarnas negativa inställning till barnens utveckling. I verkligheten vet jag att de var rädda för omgivningens reaktioner, att barnen skulle bli kränkta, ledsna och behandlas illa. Men det framgår inte i filmen.

Det positiva är att mina egna söner reagerar på varför man i filmen gör skillnad, att människor behandlas olika. De förstår inte. Vi är ju alla människor, eller hur?

Men framförallt - har du inte redan sett filmen, gör det! En varm, rolig och sorglig film. Att se tillsammans med familjen och att diskutera alla människors lika värde utifrån.