Jag förstår mig inte på alla tjejer som klagar på sina mäns/killars/söners sportintresse. Här sitter jag med tre grabbar i huset och ingen - jag säger INGEN! är det minsta lilla sportintresserad! Allt på TV får jag titta på själv, ibland händer det att LG gör mig sällskap om jag mutar med popcorn, kaffe och gärna lite glass också. Killarna har tålamod ungefär lika länge som ett skjutmoment i skidskytte varar. Vad har jag gjort för fel???? Sportnytt är inte lika kul utan någon att kommentera inslagen med!
Samma sak i helgen, jag åkte på carvingkurs i Almåsa. Tror du jag fick med mig sönerna??? Icke sa nicke. De såg till att ha kompis här båda dagarna, så att de absolut inte kunde åka hemifrån. Visst var det skönt att åka iväg till backen alldeles själv, utan att ta hänsyn till någon annan, utan tjat, utan barn att ha ansvar för. MEN! Det innebär ju att jag inte kan vara borta lika länge, och är ju till syvende och sist inte lika kul som när de är med, trots allt...
Idag på jobbet har jag varit på möten precis hela dagen, kom hem alldeles nyss vid 22-tiden. Bra möten i o f s, men lite långtråkigt blir det ändå. Samma visa i morgon, så nu ska jag ladda med en kopp te och Californication....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar